Landsbygderna och klimatförändringarna - i och med förändringarna i klimatet är det viktigt att arbeta på två plan. Dels med att få ner utsläppen men också att jobba med klimatanpassning. På så vis kan vi minska vår sårbarhet men också ta vara på positiva effekter som kommer med ett förändrat klimat. Men vad innebär det här för landsbygderna? I det här avsnittet tar vi reda på vad som redan görs och vad som behöver göras.

Medverkande:

Åsa Sjöström, från Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI

Torgny Widholm, lantbrukare från Åre

Lina Molin, samordnare på länsstyrelsen i Jämtlands län

Smarta Landsbygder handlar i stora drag om till exempel att dra nytta av digital teknik, hitta lokala finansieringslösningar, korta livsmedelskedjor och samordning av service men också om samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå.

Vi står inför stora samhällsutmaningar som en aktör inte kan lösa själv. Det kräver delaktighet av medborgare och samhällssektorer.

Medverkande:

Karina Veinhede, ordförande Kreativa Läppe i Vingåkers kommun

Regina Westas Stedt, samhällsstrateg i Vingåkers kommun

Daniel Granello, Landsbygdsutvecklare i Ronneby kommun, tidigare i Region Kalmar

Runt om i landets hav och sjöar finns det redskap som fortsätter att fiska trots att ingen tar hand om fångsten. Det kallas spökfiske och innebär att vattenlevande djur dör i fiskeredskap helt i onödan. Men nu görs insatser för att ta upp och återvinna skräpet för att skapa nya hållbara produkter. Så hur går det till? Och vad har arkitekter med det hela att göra?

Medverkande:

Martin Olofsson, yrkesfiskare

Per-Olof Samuelsson, projektledare Havsmiljösatsning Sotenäs

Erik Goksöyr, projektutvecklare Marin återvinning,

Hälften av alla unga känner sig inte inkluderade och behövda när det kommer till att påverka samhällsutvecklingen. Så vilka insatser och resurser behövs för att unga ska göras delaktiga i att bo, leva och arbeta på landsbygden?

Medverkande:

Per Callenberg, statssekreterare hos landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Lena Nyberg: generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Bartosz Stroinski: förbundsordförande i förbundet Vi Unga.

Lovisa Wallin: Lovisa var med i Falköpings kommuns verksamhet ”Unga tar ordet”.

Om det svenska jordbruket ska kunna minska sin klimatpåverkan så är kolinlagring ett viktigt redskap. Det är gästerna i Landet rungande överens om. Det handlar om att genom fotosyntesen få ner den kol som det finns för mycket av i atmosfären och som påverkar klimatet ner i marken. Men för att få ner så mycket kol i marken som möjligt så måste vi börja odla under en mycket längre säsong och kanske också andra typer av grödor.

Samtidigt menar de, är fördelarna för det svenska jordbruket med det här sättet att odla att man får en betydligt mer mullhaltig jord och att skördarna blir bättre.

Medverkande:

Thomas Kätterer, professor i ekosystemtjänster på SLU

Peter Sylwan, vetenskapsjournalist och debattör

Gunnar Rundgren, författare, debattör, hedersdoktor vid SLU samt småjordbrukare

De bökar och river upp såväl känslor som marken – vildsvinen. Många är överens om att djuren, som förökar sig i rekordfart ute i skogarna, är en outnyttjad resurs. Så varför hamnar inte mer vildsvinskött från de svenska skogarna på våra tallrikar?

Det handlar om okunskap såväl hos jägare som konsumenter, det menar gästerna i veckans avsnitt av Landet – podden bortom storstan.

Medverkande:

Sven-Åke Larsson, kock, jägare och medlem i styrelsen för Svenskt Viltkött.

Tobias Hjortstråle, vilthandläggare på Länsstyrelsen Stockholm.

Hur vet man om leaderprojektet kommer att leva vidare efter att själva projekttiden är slut? Hur skiljer man på resultat och effekter och hur länge är det rimligt att mäta effekter av ett projekt?

Alla dessa frågor försöker vi ge svar på i det här avsnittet av Landet. Det tillsammans med hur den som är projektägare ska tänka redan från början av projektet för att det ska bli bäst effekt av det.

Medverkande

Mats Holmquist, Fil Dr i Arbetsvetenskap, Högskolan i Halmstad.

Krister Olsson, Verksamhetsledare, Leader Bohuskust och gränsbygd.

Mia Ekegren, avdelningschef Studieförbundet Vuxenskolan Väst. Projektägare Mat och folk.

Landsbygdsforskning blir en allt hetare fråga. Speciellt som klyftorna mellan land och stad ökar. Och det finns en guldgruva av forskning som alla har nytta av. Så vad händer inom området och hur ska man hitta det man själv har behov av? Det tar vi upp i detta avsnitt av podden Landet.

Medverkande

Alexandre Dubois, forskare vid institutionen för stads- och landsbygdsutveckling, SLU Uppsala.

Thomas Norrby, statskonsulent och lärare i landsbygdsutveckling, SLU Uppsala

Det finns för få bostäder i Sverige och på landsbygderna råder bostadsbrist för människor i olika åldrar. Men nu har nya begrepp dykt upp, exempelvis socialt byggande och modernt självbyggeri. Kan det vara lösningen på bostadskrisen och hur funkar det?

Medverkande

Tinna Harling, driver Egnahemsfabriken och leder delen om Kommunernas processer i Divercity

Erik Berg, driver Egnahemsfabriken samt ekobyn ”Bysjöstrand”

Paula Oksanen, ordförande Hogslätts vänförening i Gerlesborg

Pollinerande insekter som bin och humlor har en stor inverkan på naturens ekosystem och vår matproduktion. Men många bisorter är rödlistade och de har svårt att hitta nektar och pollen från blommande växter. Så hur underlättar vi för naturens egna tjänstemän?

Medverkande:

Hanne Uddling, biodlare och styrelseledamot i Svenska Bin

Lotta Fabricius Kristiansen, projektledare för Pollinera Sverige

Björn Lagerman, grundare av företaget Bee Scanning