Vi samtalar med Carla Jonsson, Universitetslektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning. Vad kan vi dra för nytta av forskningen kring flerspråkighet när det gäller integration? På senare år har intresset för forskning om flerspråkighet och språkväxling ökat i takt med att skolan har fått alltfler elever med olika modersmål.

Carla medverkande också i boken Skolan och integrationen, som Lärarnas Riksförbund tagit fram. Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.

Åsa Fahlén och Stina Oscarson samtalar om bildning och skolans kompensatoriska uppdrag. Om att eleverna måste få en stabil kunskapsgrund att stå på och verktyg för att ta sig fram i livet. Om vikten av att lärare får utrymme för den professionella friheten, för att kunna bilda sig själva. En nödvändighet i det fria och kreativa yrke som läraryrket är.

Göran Greider och Stina Oscarson pratar om vad bildning är. På många sätt tycker han att begreppet ställer till mer problem än vad det löser, att det drar en gräns mellan natur och kultur, mellan djur och människa. För vad är bildning egentligen? Är det inte att vara nyfiken? Kan då till exempel en hund vara bildad?

Soraya Post och Stina Oscarson pratar om bildning i Lärarpodden. Soraya Post som är ledamot i Europaparlamentet för Feministiskt initiativ.

I Lärarpodden berättar hon personligt om sin resa genom livet, och varför det är viktigt att ta plats.

Hennes egna erfarenheter av romers utanförskap har starkt påverkat hennes bildningsresa. Och hon ser hur ordet bildning traditionellt omfattar en viss sorts kunskap och färdigheter och utesluter andra.

Dick Harrison och Stina Oscarson i ett spännande samtal kring förstelnade bildningsideal, faran med filterbubblor och hur det gick till när kvinnorna uteslöts ur historieskrivningen.

Ett samtal med Daniel Poohl, chefredaktör för tidningen Expo. Vad innebär konspirationism som politisk miljö och varför är det hot mot ett öppet och demokratiskt samhälle?
Hur kan vi som lärare motverka konspirationstänkande? Vilka förhållningssätt finns för att möta konspirationism i klassrummet?

Inspelat i LRs monter på Bokmässan 23 september 2016

Samtalet leds av Sten Hagberg, Lärarnas Riksförbunds förbundsstyrelse och ledamot av förbundets forum för humanoria och samhällsvetenskapliga ämnen.

En ljudinspelning av seminariet med samma namn från bokmässan. Genom sociala medier och internet sker dagligen nätpubliceringar där många medborgare blivit publicister i en mening. Även en tonåring fattar publicistiska beslut på nätet, utan att alltid förstå det själv. 

Det ligger i skolans uppdrag att förvalta och undervisa om rättigheter såsom yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighetsprincipen – viktiga grundbultar i en demokrati. Ett sätt att värna demokratiska rättigheter är att väva in dem i utbildningssystemet och ge eleverna kunskaper om det fria ordet och dess gränser.

Medverkande: Ola Sigvardsson, pressombudsman, Lena Andersson, journalist och författare, Anna Ekström, generaldirektör Skolverket, Elza Dunkels, forskare, och Ewa Thorslund, direktör Statens medieråd.

Cecilia Garme, journalist, leder samtalet.

Från bokmässan i Göteborg, 22 september 2016.

Reforminstitutets chef Stefan Fölster berättar om robotrevolutionen och hur skolan och våra jobb kan påverkas av automatiseringen.

Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.

När du äntligen klarat av din lärarutbildning, så vet du en massa saker i teorin, men hur gör du rent praktiskt. Gymnasieläraren Katja Hvenmark-Nilsson berättar om sina erfarenheter från sin tid som ny i yrket, fram tills nu fem år senare. Katja bjuder in till sitt klassrum via sin bok – praktiska tips och råd om hur du fixar vardagen i klassrummet, både som nyexad och som lite mer erfaren lärare.

Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.

Professor Torkel Klingberg, vid institutionen för neurovetenskap, forskar kring barns utveckling och lärande och träning av hjärnan.

En del lär sig snabbt medan andra behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning – och jävlar anamma – för att nå sina mål.

Samtalet beskriver också olika typer av motivation. Fungerar belöningar? Vilken roll spelar intresse och tron på att kunna förändras? En form av motivation som har visat sig vara särskilt viktig för att nå sina utvecklingsmål är ”grit”, ett slags ”jävlar anamma”.

Förståelse för matematik och läsning är inget människor föds med. Det krävs många år av träning innan barn kan räkna och läsa flytande. I samspel mellan gener och miljö omformas barnets hjärna och gör plats för de nya kunskaperna.

- Genetiska faktorer spelar in, men det är möjligt att påverka sina förmågor genom träning. Hjärnan är formbar, det är en viktig kunskap, menar Torkel Klingberg.

Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.