En roadtrip i spåren efter bödeln Jacob Gyll. Han halshögg åtminstone 13 personer i norra Norrland, från 1836 till 1860. Programledaren Anna Sténs och museipedagog Mattias Johansson besöker två av platserna där det skedde; Röbäck och Johannisfors. De dömda var Johan Natanaelsson från Hössjö och Lina-Stina Andersson från Bullmark. Jacob Gylls arbetsredskap, två skarpa bilor, finns bevarade i Västerbottens museums stora föremålsarkiv i Hörnefors. Dit går också resan i spåren efter Gyll, som avslutas på Backen i Umeå - där han bodde med sin familj. 

Mattias berättar om dödsstraff under 1800-talet och ledtrådar kring Gyll som finns i kyrkböcker, domböcker, sockenstämmoprotokoll och gamla tidningar. 1800-talet är en tid med stora förändringar, vilket också avspeglar sig i avrättningarna. Från att ha varit ett skådespel blir dödstraffet så småningom mindre offentligt. Det avskaffas inte förrän 1921.

Bonusmaterial - bilder, länkar och fler ljudfiler - finns på Folkrörelsearkivet i Västerbottens hemsida.

Podden produceras i projektet Demokratiska arkivet, med stöd av Postkodstiftelsen.

Tänk dig att vara 7 år och tvingas flytta hemifrån! Det fick många barn i norra Sverige uppleva förr. 

I avsnittet åker programledaren Anna Sténs till Storuman för att träffa elever i Parkskolans årskurs 3. Hon har packat en skolryggsäck med gamla fotografier som vi hittat i arkiven på Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Västerbottens museum och Storumans kommun. På bilderna finns barn som bodde i arbetsstuga eller skolhem i Stensele och Skarvsjöby för 90-100 år sen, långt från sina familjer. 

Emil Lundqvist, Alexander Skarin, Teo Arvidsson och Greta Ihrström, kollar in bilderna. Många frågor väcks! Och arkivarierna skyndar att leta svar i arkiven på Gammlia i Umeå. De rymmer både vardag och dramatik.

På hemsidan www.folkrorelsearkivet.se/demokratiska-arkivet/ finns bilderna och mer info om arbetsstugor, skolhem och nomadskolan i Skarvsjöby. Där finns också tips på fler källor för att ta reda på mer om skolor och skolbarn förr.

Podden produceras i projektet Demokratiska arkivet, med stöd av Postkodstiftelsen.

Om människor som bytt land och språk - förr och nu. Hjalmar Höglund lämnade Järvsjöby i Vilhelmina 1904 för att emigrera till Kanada. Hali Ezairjawi, Hanna Moser och Miriam Becker kom alla helt nyligen till Umeå från Irak, Österrike och Tyskland. I podden följer vi Hjalmars resa utifrån i arkivmaterial och hör berättelser från de nutida migranterna.

Hali arbetar som bilmekaniker, Hanna är förskollärare och Miriam forskar om virus. Alla tre har gått en SFI-kurs, svenska för invandrare. Under kursen besökte de och deras klasskompisar Folkrörelsearkivet i Västerbotten och Västerbottens museum. Där fick de höra historien om 19-åringen från Järvsjöby som lämnade sitt hem för att flytta till ett annat land och de jobbade med sina egna berättelser om migration.

I avsnittet berättar arkivarie Susanne Odell om Hjalmar Höglund och hans liv i Kanada, där han bland annat arbetar som murare och snickare. Han är en bland tusentals västerbottningar som lämnar länet vid den här tiden och årtiondena dessförinnan. Hjalmar hör till dem som återvänder och 1916 är han tillbaka i sin hemby. Hjalmars anteckningsböcker, brev och fotografier berättar en hel del om hans liv och val, men långt ifrån allt. En äldre man, som bor i Lycksele idag, visar sig kunna tillfoga några bitar i det pussel som hon lägger.

Hali, Hanna och Miriam reflekterar över Hjalmar Höglunds migration för hundra år sedan, men framför allt berättar de om sina egna upplevelser av att byta land och språk. Hanna känner sig ganska svensk nu. "Jag sjunger Små grodorna medan jag springer runt en midsommarstång. Jag äter semlor i februari och mår illa när jag smakar surströmming", berättar hon för programledaren Anna Sténs.

Bonusmaterial - bilder, länkar och fler ljudfiler - finns på Folkrörelsearkivet i Västerbottens hemsida. Podden produceras i projektet Demokratiska arkivet, som drivs med stöd av Postkodstiftelsen.

Om västerbottniska kvinnor som kämpat för allas vår rätt att vara med och bestämma. De fyra pionjärer som hyllas och beskrivs är Anna Grönfeldt, Helena Ljungberg, Ragnhild Sandström och Margot Wikström. Den mer okända Hildur Öhman dyker också upp i materialet på Folkrörelsearkivet i Västerbotten. Kvinnorna är verksamma under nästan hela 1900-talet. 

Vägen till 1921 års genombrott, då kvinnor kunde rösta i ett riksdagsval för första gången, var lång och krokig. Vi hör hur agitationen kunde gå till och vilket irriterande motstånd kvinnorna mötte.

Programledare Anna Sténs möter arkivarie Karin Holmgren, som dykt ned i arkivmaterialet. Anna tar oss också med till Umeå kommuns jämställdhetsstrateger Annika Dalén och Linda Gustafsson. De rullar ut porträtt av de historiska förkämparna och gör en jämförelse - hur är det att vara politiker idag? Annika Berg, idéhistoriker på Stockholms universitet, berättar om de många grupper som inte fick rösträtt förrän långt efter 1921.

Avsnittet ramas in av musik och röster från 2021 års demokratifirandet på Gammlia. Hundra år efter den historiska dagen!

Bonusmaterial - bilder, länkar och fler ljudfiler - finns på Folkrörelsearkivet i Västerbottens hemsida. Podden produceras i projektet Demokratiska arkivet, som drivs med stöd av Postkodstiftelsen.

Den här följetongen i tre delar handlar om en verklig kriminalhistoria som utspelade sig i Västerbotten i november 1935. Följetongen inleds med en blodig händelse i Österjörn, vilken fick många västerbottningar att darra, och det är nu myterna börjar frodas. Utifrån arkivmaterial och intervjuer får du veta mer om det brott som begicks och följa vad som hände med offret – men framför allt med förövaren. Via arkivmaterial kommer vi nära de inblandade, olika platser i länet och landet, men också tiden för brottet.

I del 1 får vi veta vad som hände den där mörka kvällen i november för nästan 90 år sedan. Vilka var de som brottades nära landsvägen och hur hade de hamnat i Österjörn?

Den här följetongen i tre delar handlar om en verklig kriminalhistoria som utspelade sig i Västerbotten i november 1935. Följetongen inleds med en blodig händelse i Österjörn, vilken fick många västerbottningar att darra, och det är nu myterna börjar frodas. Utifrån arkivmaterial och intervjuer får du veta mer om det brott som begicks och följa vad som hände med offret – men framför allt med förövaren. Via arkivmaterial kommer vi nära de inblandade, olika platser i länet och landet, men också tiden för brottet.

Del 2 handlar om brottslingens nästan veckolånga flykt undan polisen. Den följs noggrant av tidningarna, där artiklar med bl.a. intervjuer hittats i arkiven. Medieforskaren MERJA ELLEFSON, Umeå universitet, berättar mer om brottsjournalistik på 1930-talet. Det är också vid ett arkivbesök som den misstänkte helt plötsligt dyker upp på annat än dessa suddiga tidningsbilder! Via GÖRAN LARSSON i arkivet på Umeå universitet och får veta mer om honom och hans kände advokat.

Den här följetongen i tre delar handlar om en verklig kriminalhistoria som utspelade sig i Västerbotten i november 1935. Följetongen inleds med en blodig händelse i Österjörn, vilken fick många västerbottningar att darra, och det är nu myterna börjar frodas. Utifrån arkivmaterial och intervjuer får du veta mer om det brott som begicks och följa vad som hände med offret – men framför allt med förövaren. Via arkivmaterial kommer vi nära de inblandade, olika platser i länet och landet, men också tiden för brottet.

Medverkande: Marianne Folkedotter, berättarantikvarie, Västerbottens museum och Anna Sténs, arkivchef Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

I del 3 beskrivs domen, straffet och kort om vad som hände efter det i brottslingens liv. Och vilka avtryck gjorde hans gärning långt fram i tid?

”Så vitt man bor i en by måste man bry sig”, skriver Sara Lidman i romanen Tjärdalen. Just det, hur människor ordnat livet i byarna och brytt sig om sina byar och varandra, ägnas det här avsnittet i ”Livet i arkivet”. Just Västerbotten har varit ovanligt bra, kanske bäst i Sverige, på att ordna och planera för hur livet i en by ska fungera. Vi gör ett besök i Årets kulturkommun Robertsfors (2020/21), där historieintresserade Julia Larsson bor i ett fint gammalt hus i Sikeå Hamn. Varför är hon så kär i sitt hus och i den här byn? Och varför trivs hon så bra med äldre människor, som hon bland annat möter i sitt jobb.

Tillsammans med arkivarie Cuno Bernhardsson och arkeolog Berit Andersson tittar vi också in i arkiven på Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten. Här finns många pusselbitar för den som vill ta reda på mer om en by och kanske sin egen historia.

Bonusmaterial - bilder, länkar och fler ljudfiler - finns på Folkrörelsearkivet i Västerbottens hemsida. Podden produceras i projektet Demokratiska arkivet, som drivs med stöd av Postkodstiftelsen.

RFSL i Umeå har gått från att vara en undergroundrörelse, där medlemmarna träffades i hemlighet, till att bli en organisation som öppet står upp för hbtqi-personers rättigheter i Sverige och globalt. Här får vi höra hur föreningen arbetade under de första årtionden och om verksamhetens stora betydelse för homo- och bisexuella.  Hur funkade egentligen "Lur-mot-lur-metoden", som gjorde att människor fick kontakt med varandra?

Materialet kommenteras av lokala röster och en forskare i Lund. Teaterprogrammet från Midgårdsskolan medverkar.

Arkivmaterial på Folkrörelsearkivet i Västerbotten och i Västerbottens museums samlingar ger spännande pusselbitar till berättelsen om RFSL och samkönad kärlek i Västerbotten. 

Bonusmaterial - bilder, länkar och fler ljudfiler - finns på Folkrörelsearkivet i Västerbottens hemsida.

Podden produceras i projektet Demokratiska arkivet, som drivs med stöd av Postkodstiftelsen.

Maja Beskow var en uppskattad lärare och profil i Umeå under det tidiga 1900-talet. En av hennes mer kända elever var formgivaren Stig Lindberg. Genom Majas dagböcker, som länge var olästa, får vi en bild av hennes kärlek till den vackra Anna Åfeldt. Här ryms såväl heta känslor som  tvivel. Maja, som var konservativ, skulle hålla fast vid gamla värderingar samtidigt som förbjudna känslor pockade på... 

Arkivmaterial på Folkrörelsearkivet i Västerbotten och i Västerbottens museums samlingar ger spännande pusselbitar till berättelsen om pionjären Maja Beskow. Materialet kommenteras av lokala röster och en forskare i Göteborg. Gymnasieelever från Maja Beskow-skolan i Umeå frågar och funderar.

Bonusmaterial - bilder, länkar och fler ljudfiler - finns på Folkrörelsearkivet i Västerbottens hemsida.

Podden produceras i projektet Demokratiska arkivet, som drivs med stöd av Postkodstiftelsen.