I detta specialprogram får ni följa med på ett besök till Monika Fagerholms skrivarlya i Ekenäs i södra Finland för ett samtal om flickor, lek och litteratur. Ett program av Sandra Stiskalo.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Monika Fagerholms romaner är ordrika, tätbefolkade och vindlande och de nämns ofta som inspirationskällor av unga, kvinnliga, svenska författare. Den finlandssvenska författaren fick sitt genombrott 1994 med romanen "Underbara kvinnor vid vatten". Allra mest känd är hon för "Den amerikanska flickan" som fick Augustpriset 2005.

I Fagerholms universum är det flickan som är huvudperson. Det är en flicka med läppglansklibbig mun och som rör sig fritt mellan avancerad lek och nyvaken sexualitet. Varför återkommer denna livfulla och svårplacerade karaktär gång efter annan? Och vad har hennes lekar gemensamt med skrivandet?

Kulturjournalisten Sandra Stiskalo har träffat Monika Fagerholm i Ekenäs. Som uppläsare hör vi Marall Nasiri.

Vi läser ut Alice i Underlandet och Eva Beckman och Johar Bendjelloul finner en bok pepprad med kroppskomplex. Dessutom möter vi kriminalförfattaren Christoffer Carlsson som återvänt till sin hembygd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Final i Bokcirkeln om Alice i Underlandet: Eva Beckman och Johar Bendjelloul gör denna gång varsin djupt personliga tolkning av boken och det visar sig att Alice i Underlandet handlar om kroppskomplex, längdångest och ätstörningar. Vi tar ett sorgset adjö av denna rika bok och konstaterar att man kan göra i stort sett hur många läsningar som helst av den.

Dessutom har vi läst en ny kriminalroman av Christoffer Carlsson, den yngste mottagaren någonsin av Svenska Deckarakademiens pris för årets bästa svenska kriminalroman (2013). Då var han 27 år. Numera är han också doktor i kriminologi och en av dem som tagit över efter Leif GW Persson på Veckans brott i SVT.

Christoffer Carlssons nya bok heter "Järtecken" och utspelas i utkanten av Marbäck på den halländska landsbygden, en plats som också utgör författarens eget barndomslandskap.

Programledare: Marie Lundström
Producenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

Vi kommit till del två i vår bokcirkel om Alice i Underlandet. Kulturjournalisterna Eva Beckman från SVT och Johar Bendjelloul från Dagens Nyheter gör denna gång en psykoerotisk läsning av boken. Förra veckan var det premiär med en politisk tolkning och sista delen kommer att bjuda på en djupt personlig analys av denna superklassiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur bryter man en släktförbannelse och hur förblir man sig själv när familjen och kyrkan förespråkar kroppslig och själslig renhet? Kayo Mpoyis barndomsskildring handlar om växtkraft och sinnlighet.

Kayo Mpoyi är född 1986 i Kongo och växte upp i Tanzania där hennes far arbetade på Zaires ambassad. När hon var tio år flyttade familjen till Sverige. Kayo Mpoyis debutroman är dedicerad till henne själv som sexåring och hon berättar att hon bär alla sina åldrar inom sig. Men boken "Mai betyder vatten" är en roman med den obändiga Adi i huvudrollen och hur hon försöker finna sig tillrätta bland grannar, vuxna män med godispåsar och släktförbannelser.

Och så har

Programledare: Marie Lundström
Producenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

Världens kanske mest kända barnbok Alice i Underlandet skrevs redan 1865 av pseudonymen Lewis Carroll. Nu granskar vi den ur nya vinklar tillsammans med Eva Beckman och Johar Bendjelloul.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Äntligen premiär för vårens första bokcirkel. Vi läser ”Alice i Underlandet” av Lewis Carroll tillsammans med SVT-chefen och kulturjournalisten Eva Beckman och Johar Bendjelloul, På spåret-vinnaren och radiomannen som nu arbetar på Dagens Nyheter. Denna högt älskade barnbok, en klassiker i ordets sanna bemärkelse, närmar vi oss från tre olika håll: Vi gör en politisk tolkning, en psykoerotisk och en djupt personlig. Ni kommer inte att bli besvikna.

Dessutom träffar vi det litterära stjärnskottet och PO Enquist-pristagaren: danska Caroline Albertine Minor som skrivit novellsamlingen ”Välsignelser”, bland annat den självbiografisk berättelsen "Sorgens trädgård" om att förlora den man älskar i en bilolycka. Caroline Albertine Minors ex-man överlevde själva kraschen men förlorade minnet, och blev en helt annan av hjärnskadan han ådrog sig. Boken är översatt av Johanne Lykke Holm. 

Programledare: Marie Lundström
Producenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

En djupt deprimerad trebarnsmor i Niels Fredrik Dahls roman "Mor om natten" och en rasande älskarinna i Aase Bergs lyriska essä "Haggan". Två kvinnor som vägrat finna sig tillrätta i den roll samtiden givit dem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det handlar om möjliga kvinnoroller: Aase Berg har skrivit en lyrisk essä om ”den andra kvinnan” och älskarinne-positionen. Boken heter ”Haggan” och handlar om Thelma, Victor och hans fru - eller "klimakteriekeramikern" som Haggan kallar henne. Ett triangeldrama i kulturmiljö.

Vi träffar den också den norske författaren Niels Fredrik Dahl som skrivit en delvis självbiografisk roman: ”Mor om natten” om en mamma som varit djupt deprimerad och haft en stark dödslängtan genom stora delar av sonens barndom. Något han upptäcker när han får läsa hennes hemliga dagbok: ”Nattboken”.

Programledare: Marie Lundström
Producenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

Rebecka Åhlunds första år som nykter alkoholist blev ingen jämmerdal. Lättnaden över att slippa smussla och ljuga var enorm. Dagboksanteckningarna blev boken "Jag som var så rolig att dricka vin med".

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När Rebecka Åhlund var uppe i två-tre flaskor vin om dagen orkade hon plötsligt inte mer. Tillvaron handlade mest om att gömma flaskor och försöka dölja att hon var full eller bakfull. När den ena dottern bad henne att hon inte skulle dricka vin den vecka pappan var bortrest, insåg hon att botten var nådd och sökte hjälp. Rebecka Åhlunds bok "Jag som var så rolig att dricka vin med" är en rapport från hennes första år som nykter alkoholist.

Under julhelgen gick en av världens stora författare bort, israeliske Amos Oz blev 79 år gammal. Marie Lundström träffade honom i Israel 2015 och i sorgen efter beskedet bestämde hon sig för att leta upp intervjumaterialet från mötet i hans lägenhet i Tel Aviv. Han själv är alltså borta men hans röst finns kvar, liksom berättelsen om hans liv och författarskap som är så tätt sammantvinnat med staten Israels. Amos Oz berättar om nyfikenheten som är själva förutsättningen för hans skrivande.

Programledare: Marie Lundström
Producenter: Nina Asarnoj och Fredrik Wadström

Om det stormiga konstnärsäktenskapet mellan Harry och Moa Martinson. 1935 efterlyste hon honom i radio. Kerstin M Lundberg och Katarina Wikars besöker Moas torp där Harrys hatt hänger kvar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Harry Martinson och Moa Martinson skrev, diskuterade Freud och reste till Sovjetunionen tillsammans. Hans unga författarkolleger med Ivar Lo Johansson i spetsen försökte hela tiden få honom bort från Moa. Hur har de då påverkat varandras skrivande? Vem vet om Harry ens skrivit Aniara utan Moa?

I programmet medverkar bl.a. Ebba Witt-Brattström, Kerstin Engman och Harriet Thurgren, Moas barnbarn, samt Moa själv som spelar skivor. Uppläsare är Gunilla Nyroos, Reine Brynolfsson och Christer Söderqvist.

Hur Harry Martinson hittade sitt svävande språk. Om kärleksbrev och resor utan mål. Om daggmasken och det olyckliga med Nobelpriset. Och så möter vi en kvinna som kan hela "Aniara" utantill.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Förra veckan sände vi det första programmet av tre om författaren Harry Martinson av Kerstin M Lundberg och Katarina Wikars. Nu är det dags för del 2. ”Vårt behov av Harry”. Vi får höra om den senare delen av hans författarskap, om åren i Svenska akademien och vad han tyckte om att få Nobelpriset i litteratur.

Och så handlar det om hans civilisationskritik som kanske först vår tid har kommit i kapp. Ingen kunde för övrigt skriva kärleksbrev som Harry. Och så möter vi Siv Minell som kan citera hela verseposet ”Aniara” ur minnet. Andra medverkande är Harrys dotter, Harriet Martinsson och Kjell Espmark. Som uppläsare hör vi Reine Brynolfsson.

Från den föräldralöse sockenungen i Nässlorna blomma över de filosofiska luffarna i Vägen till Klockrike till visionen om den hemlösa mänskligheten i Aniara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Harry Martinsons versepos Aniara från 1956 om rymdskeppet, där mänskligheten dansar instängd mitt ute i den kosmiska oändligheten, är en lyrisk fantasi om ensamheten som aldrig verkar släppa taget om oss, och som ständigt sätts upp på nytt.

Men vad var det inuti författaren Harry Martinson som skapade en så skakande ödslig färd som Aniaras 15.000 år långa resa mot ett ouppnåeligt mål?

I "Harry och hemlösheten", som sändes första gången 2004 inför 100-års jubileet av Martinsons födelse, betraktar Katarina Wikars och Kerstin M Lundberg författarens egen övergivenhet, rastlöshet och vilsna resor tillsammans med bland andra Staffan Söderblom, Kjell Espmark och Ebba Witt Brattström.

Den lille Harrys ständiga färd mot sin mor i Amerika blev aldrig fullbordad. I stället luffade han sig in i den svenska författareliten. Kanske hittade han hem till slut, i språket.

Han kallades länge för Sydamerikas mest välbevarade hemlighet, men den nu 69-årige författaren är numera internationellt spridd och översatt. Ett program av Ulla Strängberg från 2015.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För tre år sedan, 2015, kom ”Fri flykt framåt”, tre kortromaner i översättning till svenska av Manni Kössler.

César Aira ser på skrivandet som en allvarlig lek och improviserar fram sina romaner.
Att behärska improvisationens konst är nyckeln till lyckan, menar han, som skriver i ett rasande tempo; i genomsnitt tre romaner om året, men ingen på mer än 100 sidor.
Det korta formatet och stilen som liknar en korsning mellan surrealism och barock, påminner om Jorge Luis Borges labyrinter eller Julio Cortázars sätt att hoppa hage.
Språket är enkelt men intrigen desto mer halsbrytande.

Jag behöver två saker när jag skriver.
En tankelek och en känsla som berör mig på djupet.

Ulla Strängberg träffade honom i hans hem i Buenos Aires, belamrat med böcker från golv till tak.
Det blev också en promenad i stadsdelen Flores med sina blommande villaträdgårdar där flera av hans berättelser utspelas, kryddade med en stillsam ironi.

Ironi är en hövlighet mot läsaren. Man får inte ta sig själv på alltför stort allvar.

César Aira.

Ett program av Ulla Strängberg från 2015.