Francesco Petrarca (1304–1374) är litteraturhistoriskt ihågkommen för sina på italienska skrivna dikter om Laura men var först och främst samlare och utgivare av antik litteratur, resenär och lärd författare av på latin skrivna verk som kunde heta Om livet i ensamhet, Om världsföraktet eller Om ryktbara män.

Ytterst fascinerande är hans omfattande produktion av brev, inte sällan ställda till adressater döda sedan 1000 år eller mera, adressater som Cicero eller Vergilius. Petrarca var född i Arezzo som son till en landsflyktig florentinare och uppväxt i Avignon, som han gärna refererar till som ”min avskyvärda hemstad” eller ”detta helvete på jorden”. Anders Bergman, förläggare på bokförlaget Natur och kultur och författare till böcker om Petrarca och renässanshumanism, samtalar med Peter Luthersson.

Witold Gombrowicz (1904–1969) var en polsk journalist och författare som befann sig på resa i Sydamerika när andra världskriget bröt ut. Han bestämde sig för att stanna i Buenos Aires. Här påbörjade han den dagbok som blev hans främsta litterära verk, en dagbok som från början av 1950-talet fortlöpande publicerades i en polsk exiltidskrift.

Egentlig litterär berömmelse vann han sent, först på 1960-talet, och då med en roman som hade tillkommit och utgivits redan i Polen, Ferdydurke. De inkomster som följde med berömmelsen gjorde det möjligt för honom att återvända till Europa, dock inte till Polen men väl till Frankrike. Han häcklade återkommande förhållandena i sitt forna fosterland men bekände sig till radikal individualism och inte till någon oppositionsrörelse. Richard Swartz, journalist och författare, tidigare Svenska Dagbladets korrespondent i Central- och Östeuropa, samtalar med Peter Luthersson.

Thomas Bernhard (1931-1989) blev kontroversiell i sitt hemland, Österrike, som han i dramer och romaner ihärdigt anklagar för att vara genomdrypt av katolicism och nazism. Karakteristiskt för författaren är utdragna monologer av undantagsmänniskor som avskyr det mesta, framför allt föräldrar, lärare och läkare, rollfigurer som har hindrat dem från att vara autentiska och originella, fullt levande.

Bernhards gestalter dignar, med hans egna ord, under ”den fruktansvärda bördan av såväl sin egen inre värld som omvärlden”. Djupast tränger han i en självbiografisk romansvit, som startar med Orsaken. En antydan (1975) och avslutas med Ett barn (1982).

Richard Swartz, journalist och författare, sedan länge bosatt i Wien, samtalar med Peter Luthersson.

Saul Bellow (1915-2005) fick exceptionell framgång under några år på 1970-talet. Han erhöll 1971, som den förste någonsin, en tredje gång National Book Award for Fiction, blev 1972 hedersdoktor vid såväl Yale som Harvard och tilldelades 1976 både Pulitzerpriset och Nobelpriset i litteratur.

Hans litterära stil kännetecknas av fart och fläkt, myllrande persongallerier, ständig växling mellan komik och tragik, högt och lågt, triviala episoder och filosofiska uttolkningar. I romaner som Augie Marchs äventyr (1953), Herzog (1964), Humboldts gåva (1975), Professorns december (1982) och Ravelstein (2000) odlar han en konst som han själv en gång karakteriserade med orden ”att berätta avspänt och ditt och datt”.

Danuta Fjellestad, professor i amerikansk litteratur vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Tanach är helig skrift inom judendomen, i allt väsentligt formulerad på hebreiska. I Tanach samlas böcker i skilda genrer: berättelser om världens skapelse och om judarnas historia, profetiska skrifter, poesi och nedtecknad livsvisdom. De kristna övertog boksamlingen och inkluderade den i sin heliga skrift, som Gamla Testamentet i bibeln.

Inte bara religiöst utan också i ett vidare perspektiv kulturellt har Gamla Testamentets texter spelat en ojämförligt viktig roll i det som blev den kristna världen, så förstås i Sverige, vars första bibelöversättning var Gustav Vasas bibel och som senaste fick en officiell bibelöversättning år 2000.

Professor Christer Åsberg, under nästan 30 år huvudsekreterare i den bibelkommission som står bakom Bibel 2000, samtalar med Peter Luthersson.

T. S. Eliot (1888-1965) föddes i USA och växte upp i en miljö präglad av den unitariska kyrka som förnekar treenighetsläran och Jesus gudomlighet, men han blev den mest brittiske av britter och en synnerligen aktiv medlem av anglikanska kyrkan.

Som poet kom han tidigt i kontakt med litterär modernism och fanns i utkanten av rörelser som Ezra Pounds imagism och Wyndham Lewis vorticism. Så småningom blev hans ideal mer traditionalistiska och klassicistiska. År 1948 tilldelades han Nobelpriset i litteratur. För en bred publik har han blivit känd inte minst för de kattdikter som används i musikalen ”Cats”.

Carl Rudbeck, doktor i litteraturvetenskap och kulturjournalist, samtalar med Peter Luthersson.

Intervju från 2017.

Alexis de Tocqueville (1805-1859) är upphovsman till flera fascinerande verk, utmärkta av iakttagelseförmåga, tankeklarhet och kompromisslös uppriktighet. "Om demokratin i Amerika" redovisar kunskaper inhämtade och erfarenheter gjorda under en resa till den unga federationen 1831. "Den gamla regimen och revolutionen" är en pedantisk förteckning av de missförhållanden i Ludvig XVI:s Frankrike som närmast av nödvändighet resulterade i 1789 års revolution.

"Minnen" är berättelsen av en av dem som var med om hur julimonarkin från 1830 gick under år 1848, och efter våldsexcesser omsider ersattes av en lika dysfunktionell republik under Ludvig Napoleon.

Ulla Gudmundson, diplomat och skribent, samtalar med Peter Luthersson.

Den poetiska Eddan är en samling versifierade dikter med spådomar och om hedniska gudar och hjältar. Den pergamentskrift som bäst bevarar en helhet härrör från 1200-talet, men många av de enskilda dikterna är långt äldre och innehåller i sig inte sällan åtskilliga tidslager, rymmer tillägg och ändringar som har gjorts efter hand.

Dikterna är tillkomna för att framföras muntligt och traderades först muntligt. I persongalleriet möter förstås Oden, Tor och Freja men också Sigurd Fafnesbane, Gudrun och Brynhild. Här berättas om Midgårdsormen och draken Nidhugg, som håller till vid roten av asken Yggdrasil.

Lars Lönnroth, professor emeritus vid Göteborgs universitet och den senaste översättaren till svenska av Den poetiska Eddan, samtalar med Peter Luthersson.

George Orwell debuterade 1933 med socialreportaget Nere för räkning i Paris och London och gjorde sig ryktbar drygt tio år senare med Djurens gård och 1984, en fabel och en dystopi om samhällen skapade och styrda av totalitär ideologi. Orwell skrev också bland annat en bok om spanska inbördeskriget, Hyllning till Katalonien, och en lång rad artiklar och essäer i politiska och litterära ämnen.

Thukydides blev en av historieskrivningens portalgestalter när han skildrade det peloponnesiska kriget, ett krig som han hade omedelbart för ögonen och i vilket han själv deltog. För att få en ögonblicksbild av Thukydides ställning och relevans i dagens Grekland ställs ett par frågor till Vasilis Papageorgiou, professor i kreativt skrivande och docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitet i Växjö.