
Sign up to save your podcasts
Or


Vad ska vi göra med alla som dör i framtiden? I flera städer i Sverige är begravningsplatserna fulla och i det mångreligiösa Sverige vill allt fler kistbegravas vilket skapar ännu mer brist på mark.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Varje år dör ungefär 90.000 svenskar. Majoriteten kremeras men ca 25 % begravs i kista. I takt med att befolkningen ökar kommer det behövas fler gravplatser i Sverige. I Stockholm har en ny begravningsplats planerats i över 20 år men olika intressen har stått emot varandra. Ska parker och gröna områden förvandlas till ett vilohem för de döda eller ska de sparas och utvecklas till rekreationsplatser för de levande?
I veckans Människor och tro tar imam Hussein Farah Warsame och Mohamed Hagi Farah, medborgaraktivist från Rinkeby, med oss med på en muslimsk begravning långt hemifrån. Vi träffar Mats Löf, konstnär och landskapsdesigner, grundare av Järva Discgolfpark som måste flytta på sig till förmån för anläggandet av nya gravar och Björn Erdal, Tenstabo, aktiv i nätverket Låt parken leva. Vi får även höra Maria Liljas docent i religionspsykologi, som har forskat om existentiella frågor och riter och professor Carola Wingren, landskapsarkitekt som jobbat med begravningsplatser.
Programledare: Edgar Mannheimer
Reporter: Thella Johnson
Producent: Antonio de la Cruz
Leker vi gudar över hunden i vår jakt efter den perfekta hunden som ska uppfylla alla våra önskemål?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hunden och människan har slagit följe i tusentals år. Människan har under denna period avlat fram egenskaper hos hunden efter sina egna behov. I vår moderna tid har behoven förändrats och numera är en gullig allergivänlig familjehund något starkt efterfrågat. Hundarna ska även vara lojala, lydiga, passa in storleksmässigt och mer eller mindre dyrka människan. Har vi börjat se oss som gudar över hunden?
I veckans Människor och tro får vi höra Lisa Gålmark författare och djurrättsdebattör samtala med Petra Carlsson teolog och lärare vid teologiska Högskolan i Stockholm om relationen mellan människa och hund. Vi får även träffa prästen Pär Friberg som organiserar gudstjänster där hundar och andra husdjur blir välsignade, och pastorn Petter Jakobsson, som ofta jagar tillsammans med sina hundar. Pudeluppfödaren Fredrika Gudmunds Dandemar delar med sig av sina perspektiv kring hundavel.
Programledare: Edgar Mannheimer
Reporter: Lollo Collmar
Producent: Antonio de la Cruz
Trots att alla de stora världsreligionerna förkunnar kärlek, respekt och säger sig utgå från visdom så finns det även hat och intolerans mot oliktänkande.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Hatet kan i vissa fall bli huvudbudskapet och påverka och genomsyra människor över hela världen.
Vissa menar att underhållningsindustrin ger ofta stereotypa bilder av religiösa samfund vilket kan förstärka hatet inom och mellan religioner. Media sägs också nästan alltid vara mer intresserade av att rapportera om konflikter och hatiska budskap än vardaglig tro.
Men varför är religion och hat så tätt förknippat? Kan det finnas utövning av religion utan själva hatet?
I veckans Människor och tro får vi höra Imam Kashif Virk från Ahmadiyya Muslimska Samfundet samtala med Olof Edsinger generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen om hat och religion. Vi får även träffa religionsvetaren Simon Sorgenfrei vid Södertörns högskolareportage och Bilan Osman, journalist och medarbetare/föreläsare på stiftelsen Expo. Från Frankrike får höra ett reportage om Mila 16 år som upplever hat från troende på sociala medier.
Programledare: Edgar Mannheimer
Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach
Producent: Antonio de la Cruz
Under 2019 har proteströrelser ägt rum på många platser i världen och fortsatt in i 2020. Men hur ställer sig de religiösa samfunden vid demonstrationerna, kravallerna och polisvåldet som medföljt?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I Chile, Frankrike, Libanon, Sudan, Hong Kong och Iran har missnöjet spridit sig till gatorna och massiva och regelbundet återkommande demonstrationer har lamslagit hela städer. Men står kyrkorna och moskéerna på demonstranternas sida eller är de själva en del av makten som nu öppet kritiseras?
I veckans Människor och tro får vi träffa Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd och med I Equmeniakyrkan som delar ut Martin Luther King-priset. Vi får även höra reportage från Frankrike och Chile där situationerna är kritiska och i många fall våldsamma och vi får höra om situationen i Libanon, Iran och Sudan med Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Edgar Mannheimer
Reportrar: Lars Palmgren och Johan Tollgerdt
Producent: Antonio de la Cruz
Den osannolika historien om en träkyrka från 1800-talet som räddades i sista stund, efter att ha legat begravd i skrot och bråte.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Medverkande:
Tomas, Amanda och Arvid Jennerstål
Bo Schylander, pastor
Margareta Palm, Kajsa Sandqvist och kvinnorna i Åbybergskyrkans sy- och samtalsgrupp i Vallentuna.
En dokumentär av Thella Johnson
Slutmix: Emilia Martin
Producent: Antonio de la Cruz
Nu har en landsomfattande organisation bildats för att resa minnesmärken på platserna där kvinnor avrättades och brändes.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
På 1600-talet pågick det förföljelser av s.k. häxor i hela Sverige. Ungefär 7000 människor förhördes och ca 400 kvinnor avrättades anklagade för häxeri. De som vill resa minnesmärken menar att häxprocesserna är en viktig del av kvinnohistorien som förändrade samhället i grunden och som vi idag fortfarande känner av. Man kan även se behovet av en upprättelse som en del av ME TOO-rörelsen.
Men hur ansvarig är kyrkan idag och bör den be om ursäkt? Och var det verkligen ”häxor” som avrättades?
I veckans Människor och tro får vi träffa Agneta Nyholm som i 10 års tid kämpat för ett minnesmonument i Härnösand där 40 personer dödades och brändes. Biskopen i Härnösand stift Eva Nordung Byström resonerar om hur kyrkan tänker idag på häxprocesserna och om en offentlig ursäkt borde utryckas, något som kyrkan gjort på ett antal ställen runt om i Sverige. Häxan Hella Nathorst-Böös, som även är författare, berättar om varför hon kallar sig för häxa och varför behovet av ett minnesmärke och upprättelse är så viktigt, inte minst där hon själv verkar på Söders höjder på Södermalm i Stockholm.
Programledare: Edgar Mannheimer
Reporter: Lollo Collmar
Producent: Antonio de la Cruz
Vad händer med alla gamla kyrkor? Vad innebär det av avkristna en kyrka och hur är det att bo i en gammal kyrka? Och behövs verkligen kyrkobyggnader för att förmedla ett religiöst budskap?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Är en gång helig mark alltid helig mark?
Under perioden 2000–2018 har 104 av Svenska kyrkans kyrkor tagits ur bruk. Även ett stort antal frikyrkor har lagts ner och avkristnats. Vikande medlemsantal i Svenska kyrkan, färre som firar gudstjänst och en omflyttning från glesbygden till städerna är en kombination som lett till kyrkodöden. Det är både dyrt och krävande att administrera alla kyrkobyggnader så i många fall är det enklast att avkristna en kyrka.
Fotbollsspelaren Zlatan och musikproducenten och regissören Jonas Åkerlund är två som köpt gamla kyrkor i centrala Stockholm och andra kyrkor hamnar på Hemnet och blir bostäder, skolor eller helt enkelt rivs. Det är många orter i Sverige som blivit av med sin kyrka och det har vållat både sorg och protester. Mycket av många bygders historia ryms inom kyrkan och dessutom kan den vara en stor del av enskilda familjers historia med bröllop, begravningar och dop.
Svenska kyrkan har fortfarande mer än 3 000 kyrkor kvar och får årligen nästan en halv miljard kronor från staten för underhåll och renovering av kulturmiljöskyddade byggnader, men det motsvarar bara cirka en fjärdedel av vad det kostar att hålla liv i dessa byggnader.
I veckans Människor och tro kommer vi att besöka en gammal kyrka som avkristnats och berätta dess historia från 1800-talet fram till våra dagar. Det är Toftesta missionshus i Vallentuna som var på väg att förfalla, men som renoverats och numera bostad åt familjen Jennerstål och de delar med sig av sina tankar om hur det är att bo i en kyrka. Bo Schylander, pastor och Margareta Palm, tidigare söndagsskollärare i Toftesta minns det gamla missionshuset.
I Människor och tro medverkar också Cristina Grenholm, präst i Svenska kyrkan som varit med och avkristnat många kyrkor. Vi får även träffa pastorerna Sarah och Micael Grenholm som tycker att det inte alls behövs en kyrkolokal utan driver istället husförsamlingen Mosaik i Uppsala där bönestunder och mässa hålls i församlingsmedlemmarnas hem.
Programledare: Edgar Mannheimer
Reporter: Thella Johnson
Producent: Antonio de la Cruz
Vad lockar människor att konvertera till islam? Andreas, Therese och Barbro berättar om sina livsval och omgivningens reaktioner när de blev muslimer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Tre konvertiter - tre berättelser om att bli förälskad i islam. Hur har beslutet förändrat identiteten och hur har det påverkat relationen till familj och vänner?
- Min pappa reagerade väldigt hårt. Och nu börjar han bli gammal. Vi har inte så mycket tid att försonas, säger Barbro eller Umm Ayman som hon också kallas idag.
Simon Sorgenfrei, religionsvetare vid Södertörns högskola, ger ett historiskt perspektiv på svenskar som konverterat till islam- från vikingarna i sultanens tjänst till Björn Ismael Eriksson som startade den första källarmoskén i Stockholms förorten Kärrtorp.
Programledare och producent: Åsa Furuhagen
Laicité är den franska lag som garanterar en sekulär stat och som håller religioner borta från myndigheter och offentliga verksamheter inkl. kläder och religiösa symboler.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Laicité bygger från början på den franska revolutionens motto: Frihets jämlikhet och broderskap och den befintliga doktrinen grundar sig på Frankrikes lag om separation mellan kyrka och stat från 1905. Under 1900-talet försköts begreppet till att avse jämlik behandling av alla religioner, men blivit mer restriktivt sedan 2004 framför allt mot Islam. Det tydligaste kännetecknet för Laicité är att offentligt anställa, och det gäller även skolelever, inte får bära religiösa kläder eller symboler så som stora kors, slöja eller kippa.
Dagens Människor och tro handlar idag om Laicite, hur den funkar i praktiken och om den skulle kunna tillämpas även i Sverige.
I Människor och tro får vi träffa Marie Demker professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet och från Frankrike får vi höra röster från både förespråkare och människor som hamnat i kläm pga. Laicité.
Programledare och producent: Antonio de la Cruz
Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach
Hur blir det när könsidentitet är oklar? När varken den ena eller det andra könet speglar människan? Hur ska präster och representanter inom kyrkan förhålla sig till transpersoner?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sveriges första hbtq-altartavla ”Paradiset” av Elisabeth Ohlsons togs ner och flyttas ut ur kyrkorummet i S:t Pauli kyrka i Malmö. I dagarna får filmen ”Min Pappa Marianne” premiär som bygger på den 58-årige prästen och trebarnspappan Åke som kom ut som Ann-Christine och lever i dag som kvinna. Samtidigt beslutar kommuner att inte flagga med regnbågsflaggan under Prideveckan. HBTQ-frågorna blivit aktuella värderingsfrågor i debatten.
Svenska kyrkan har, trots hård motstånd, frångått att enbart förespråka om traditionella könsroller och numera kan även två personer av samma kön inga äktenskap. Men hur blir det när könsidentitet är oklar och inte passar som identitet?
Dagens Människor och tro handlar idag om transpersoner är välkomna i Svenska kyrkan.
I Människor och tro får vi träffa Ann-Christine Ruuth som är präst, föreläsare och transperson. Medverkar gör också Ines Lukac som är muslim, aktivist och transperson som jobbar på RFSL och Torkel Lindahl, talesperson för frimodig kyrka som är en nomineringsgrupp inom Svenska kyrkan som ställer upp i kyrkovalet.
Programledare: Edgar Mannheimer
producent: Antonio de la Cruz
From the publisher's feed