
Sign up to save your podcasts
Or


Hur ställer sig religionerna till vetenskapen och hur ska man som troende förhålla sig till en ny modern tid som förkastar skapelseberättelserna som myter och sagor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Alla kulturer och religioner har genom olika skapelseberättelser gett sin version om hur universum, jorden och människorna blev till. Många av dessa skapelsemyter är fantasifulla och fantastiska att läsa och lyssna till. Men dessa skapelseberättelser står ofta i rak motsats till vetenskapen som hellre talar om Big bang och evolutionsläran.
Människor och tro reder ut den här veckan skapelseberättelserna och låter representanter från olika religioner svara på frågan om hur de förhåller sig till vetenskapen.
Från Israel finns professor i fysik Nathan Aviezer som trots sitt yrke är en djupt troende ortodox jude. Han menar att gamla testamentets skapelseberättelse tvärtom hjälper och inspirerar vetenskapen.
I Västerås konstaterar Anders Gärdeborn att det som står i Bibeln är ren vetenskap och att Bibeln ska läsas och tolkas som just det. Anders Gärdeborn från föreningen Genesis förespråkar en kristendom som har kreationismen som vetenskaplig teori.
Mandéerna är ett folk från mellanöstern med en fantastisk skapelsemyt och en dualistisk världssyn. Sam Carlshamre, doktorand i semitiska språk och Diar Sager, troende mandé och ledande forskare på området resonerar om sin skapelseberättelse.
Tora Wall är folklorist på nordiska muséet och hon berättar om hur skapelsemyter har tolkats och utnyttjas av människor under hela historien.
Sist ut i programmet är Mellika Melouani Melani, avgående konstnärlig ledare på Folkoperan och regissör för uppsättningen Skapelsen med musik av Joseph Haydn.
Programledare: Edgar Mannheimer
Producent: Antonio de la Cruz
Reporter: Sharon Jåma
Vad betyder egentligen människovärdet och hur förhåller sig religionerna till människovärdet? Är vi alla födda lika och är vi alla mycket värda?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Veckans Människor och tro fokuserar på människovärdet och belyser det ur ett religiöst perspektiv.
Människor och tro samtalar med fyra representanter från fyra olika trossamfund. Biskopen för Svenska kyrkan i Stockholm Eva Brunne, som snart ska avgå, pratar om kristendomen och dopet som det främsta symbolen för att vi är guds skapelse och därmed lika mycket värda.
För judendomen är det Dan Korn, religionshistoriker och författare, som funderar över människovärdet men också om värdighet.
Haider Ibrahim ordförande för Islamiska Shia samfunden i Sverige resonerar om islam och människovärdet.
Kristin Olson, biståndsarbetare och författare, belyser buddismen och speciellt den engagerade buddismen.
Programledare och producent: Antonio de la Cruz
Reporter: Edgar Mannheimer
Vad betyder egentligen kristna värderingar och hur förhåller sig de till de stora ödesfrågorna: klimat och migration?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I förra veckans program tog Människor och tro upp hur kristna värderingar används i den politiska retoriken av olika partier i Europa inför valet till Europarlamentet och som kommit att bli ett slagträ från framför allt högerpopulistiskt håll.
Men hur ska svenska Europapolitiker förhålla sig till debatten om det kristna Europa och finns det andra värderingar som är viktigare?
Människor och tro bjuder in fyra representanter från partier som på olika sätt positionerat sig tydligt i värderingsdebatten och synen på EU: Malin Björk (v), Charlie Weimers (sd), David Lega (kd) och Bodil Valero (mp).
Frågan till alla kandidaterna är: Ska kristna värderingar ha en roll i EU politiken?
Programledare: Åsa Furuhagen
Reporter: Edgar Mannheimer
Producent: Antonio de la Cruz
Vad är det "kristna Europa" och vad är egentligen kristna värderingar? I veckans program fokuserar vi på Europa inför EU-valet och till vår hjälp har vi Sveriges Radios korrespondenter i Europa.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Från Ungern hör vi Filip Kotsambouikidis berätta om Viktor Orbán, Ungerns premiärminister och partiledare för Fidesz, som ser sig som försvarare av den kristna tron och dess värderingar.
Daniela Marquardt tar med oss till Gethsemanekyrkan i östra Berlin som var en central mötesplats för oppositionen i DDR och som var en viktig del av demokratirörelsen i Tyskland 1989. Från Finland berättar Erika Gabrielsson om den finska ärkebiskopens inlägg i den politiska debatten.
Från Italien rapporterar Margareta Svensson om hur den tidigare Trump-kampanjledaren Steve Bannon försöker samla Europas högerpopulistiska partier och som fått stöd av både Italiens inrikesminister och högerkonservativ inom Vatikanen.
I studion finns även Cecilia Hansson författare och Europakännare.
Programledare: Åsa Furuhagen
Reporter: Edgar Mannheimer
Producent: Antonio de la Cruz
Finns det en svenskshia islam och finns det en konflikt mellan sunni och shia i Sverige?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Idag finns många olika muslimska samfund och församlingar och en växande grupp är shiamuslimer. Moskéerna har för många blivit som ett andra hem.
Hos svenska shiamuslimer finns en oro över att återvändande IS-terrorister ska ge sig på sina forna fiender – shiamuslimer. En konflikt som har sina rötter ända tillbaks till profetens Mohammeds död år 632. Samtidigt finns det ett bra samarbete mellan sunni och shia församlingar i Sverige, berättar Haider Ibrahim ordförande för Islamiska Shia samfunden i Sverige.
Följ med på Iftar, brytningen av fastan under Ramadan, hos familjen Hashem i Örebro och hör om rädsla och hot mot shiamuslimska moskéer i Sverige. En av dom som utsatts är moskén i Jakobsberg, en av Europas största shiamuslimska moskéer.
I studion finns David Thurfjell, professor i religionsvetenskap som bland annat forskat och skrivit om Shia islam i Sverige.
Programledare: Åsa Furuhagen
Reporter: Edgar Mannheimer
Producent: Antonio de la Cruz
För 40 år sen förvandlades Iran från en sekulär diktatur till en teokrati, från monarki till en islamisk republik. Men revolutionen i Iran 1979 förändrade också maktbalansen i Mellanöstern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
- Hur påverkar shiaislam Mellanöstern - 40 år efter den iranska revolutionen?
Islam består av framför allt två huvudgrenar, den största är Sunni men ca 15% eller ungefär 200 miljoner av alla muslimer kallar sig för Shia. Uppdelningen mellan Sunni och Shia handlar i grund och botten om vem som skulle efterträda profeten Mohammed som ledare efter dennes död år 632. Konflikten mellan Sunni och Shia har funnits sen dess men har på senare tid intensifierat.
Fastän shiamuslimer är en minoritet i den muslimska världen, utgör de en majoritet av befolkningen i Iran, Azerbajdzjan, Bahrain och Irak.
Från en studio på universitetet i Princeton i östra USA finns Rouzbeh Parsi, historiker, Irankännare och chef för Mellanöstern och Nordafrika programmet på Utrikespolitiska institutet.
Programledare: Åsa Furuhagen
Reporter Edgar Mannheimer
Producent: Antonio de la Cruz
Under 60 - och -70 talet föddes en ny strömning i den teologiska världen – den så kallade befrielseteologin. Men vad spelar den för roll idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Befrielseteologin gick hand i hand med olika befrielsekamper i framför allt i Latinamerika och Jesus stod alltid på de fattigas sida mot överhet och förtryck. Det viktigaste instrumentet var bönen som var en direkt handling mot orättvisor.
Men var befrielseteologin bara ytterligare en bricka i det kalla krigets råa spel?
Kritiker menar att kyrkan gav med sig i dåtidens starka tidsanda och blev marxistisk. Andra menar att befrielseteologin var en naturlig utveckling av kyrkan och att befrielseteologin inspirerat till dagens feministteologi och ekoteologi.
Sveriges Radios mångåriga korrespondent i Latinamerika Lars Palmgren berättar om sina många möten med befrielseteologin.
För att prata om Befrielseteologin framväxt och betydelse idag finns i studion Ulf Borelius doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, Madeleine Fredell, katolsk teolog och dominikanersyster och Stefan Gustavsson, författare och direktör för Apologia – centrum för kristen apologetik.
Sven-Erik Brodd professor i kyrkovetenskap i Uppsala berättar om hur befrielseteologin även påverkade själva mässorna med nya musikstycken och som kom att kallas för Bondemässor t.ex. Misa Criolla och Misa Nicaraguence.
Programledare och producent Antonio de la Cruz
Vatten och religion har alltid hört ihop och spelar en viktig roll i riter och ceremonier. Men kan religioner hjälpa till eller stjälpa i vattenfrågorna som på vissa ställen är akuta?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Det talas ofta om heligt vatten. Men vad kommer att hända när vattnet blir en allt mer efterfrågad resurs och vattnet sinar?
Vi besöker Yardenit där Jordanfloden möter Genesarets sjön i Israel och som sägs vara där Jesus blev döpt av Johannes döparen. Hit vallfärdar tusentals människor varje vecka för att låta sig döpas.
I Dalby i Skåne finns ”Kunskapens hus” eller Mandéernas kyrka, en trossamfund som värderar vatten som det viktigaste i livet.
I studion finns Tora Wall folklorist från Nordiska muséet som berättar om heliga källor och vattendrag i Sverige och Jens Berggren talesperson för SIWI, Stockholm International Water Institute som bland annat delar ut Vattenpriset, som talar om vatten som både konfliktskapande och fredsskapande.
Från Moskva rapporterar Sveriges Radios korrespondent hur ortodoxa präster vattenplanerar vigvattnet.
Programledare: Åsa Furuhagen
Reporter: Edgar Mannheimer, Sharon Jåma
Producent: Antonio de la Cruz
Som en del av Litteraturveckan tar Människor och tro fram den existentiella och andliga litteraturen från bokhyllorna och diskuterar de eviga frågorna – om Gud, identitet och existens.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vilken plats har den existentiella litteraturen 2019?
Vi besöker Jonny Karlsson-Lod som skrivit Bondebibel i Åsarp, en bibel där första testamentet varvas med vittnesbörd om bönders möte med Gud.
Debutanten Kadir Meral har i sin ”Pojken som följer sin skugga” skrivit en bok om identitet och om vägval i livet.
I studion finns Erika Hedenström kultursekreterare på Svenska kyrkano ch kulturskribenten Sara Abdollahi och som ska samtala om andlig och existentiell litteratur.
Vi får även höra Christer Broché VD på förlaget Argument och Samir Tarfaoui på förlaget och bokhandeln Vattumanen om framtiden för den andliga litteraturen.
Programledare: Åsa Furuhagen
Reporter: Fanny Svärd
Producent: Antonio de la Cruz
För någon generation sen spelade kyrkokalendern en stor roll och många levde efter den. Men hur ser det ut nuförtiden? Vilken roll spelar den idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Vilka högtider firas och vilka har försvunnit och vad har de blivit ersatta med i vår sekulära värld? Varför heter det Askonsdagen och vad är heliga Trefaldighets dag och hur förhåller det sig med Luciafirandet och när inträffar påsken egentligen?
I vårt mångkulturella och religiösa samhälle firas en mängd olika högtider förutom de kristna så som Kanelbullens dag, Blot eller Den röda onsdagen. Hur påverkar det Sverige och var kommer alla dessa högtider ifrån?
I studion finns Jonas Eek redaktör för Kyrkokalendern för åren 2018/19 och Sandra Lantz religionshistoriker vid Gävle Högskola.
Från Washington rapporterar Sveriges Radios korrespondent Kajsa Boglind om högtiden Thanksgiving och Spanarnas programledare Ingvar Storm berättar om varför han alltid tar upp helgdagar i sitt program.
Programledare: Åsa Furuhagen
Producent: Antonio de la Cruz
From the publisher's feed