Människor och tro

Människor och tro

By Sveriges RadioReligion & Spirituality
Download on the App Store

Människor och tro episodes

  • ”Ateismen – en möjlighet eller ett hot?”

    Gud är död - sa filosofen Nietzsche som skakade om hans samtid och som slet upp dörren till den gudlösa tidsåldern i västvärlden. Men är Gud verkligen död och vad har vi ersatt hen med i så fall?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Människor och tro ställer frågan – Är ateismen en möjlighet eller ett hot?

    Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder och en majoritet av svenskarna tror inte på en traditionell Gud. Vi hör ett reportage från Älmhult där ett ateistiskt parti har bildats - Humanistdemokraterna.

    I den muslimska världen kan ateismen leda till dödshot. Från Egypten hör vi ett reportage av Cecilia Uddén om en tidigare salafists livsöde och så berättar en flykting från Syrien om sin förlorade tro.

    I studion samtalar Anna Bergström ordförande i Humanisterna med Per Westblom från Equemeniakyrkan om ateismen som möjlighet eller som ett hot.

    Programledare Åsa Furuhagen

    Reportrar Firas Jonblat, Ellen Almgren och Cecilia Uddén

    Producent Antonio de la Cruz

    45 min
  • ”Hot och våld mot trossamfund – ett normalt tillstånd?”

    Människor och tro ställer frågan: har det blivit normalt i Sverige att dölja sin tro och skydda sina religiösa byggnader? Hjälper det med mer bidrag för stängsel och kameraövervakning?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Klimatet mot trossamfunden har blivit allt hårdare: attacker mot moskéer i Sverige har blivit vardagsmat. Synagogor och representanter för judiska samfund utsätts ständigt för hat och hot. Även andra trossamfund är drabbade.

    Vi hör ett reportage från en utsatt moské i Flen. I studion samtalar Svante Weyler förläggare och ordförande för svenska kommittén mot antisemitism med Maria Bard, diakon i Svenska kyrkan i Norrköping. Aldo Iskra från organisationen Open Skåne berättar om hur man arbetar med judisk – muslimsk dialog. Men vad är motiven bakom hatbrotten?

    Joakim Kreutz, docent vid Stockholms Universitet berättar om hur och varför religiösa byggnader attackeras under krig.

    Claes Aronsson, Sveriges radios London-korrespondent ger oss en bild om hur det ser ut i England med hat och hot mot religiösa byggnader och trossamfund.

    Programledare Åsa Furuhagen

    Reporter Firas Jonblat

    Producent Antonio de la Cruz

    45 min
  • Katastrofer – Guds eller människans ansvar?

    Katastrofer, krig och lidande har varit människans eviga följeslagare. Nyheterna är fyllda med både natur- och humanitära katastrofer. Men hur kan en allsmäktig Gud tillåta allt lidande?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Människor och tro handlar denna vecka om människans lidande och ansvar och Guds menig med allt ont som ständigt drabbar oss.

    Vi har med oss Sveriges Radios utrikeskorrespondent Peder Gustavsson som rapporterar om den senaste katastrofen med jordskalv och efterföljande Tsunami i Indonesien och hur människor tänker kring tro direkt under och efter katastrofen.

    Från Texas USA berättar Fernando Arias hur människor som drabbats av orkanen Harvey tänker ett år efter att deras hus blivit förstörda och deras liv slagits i spillror. Har de tappat sin tro eller har den tvärtom förstärkts?

    I studion sitter teologen Francis Jonbäck som berättar om teodicéproblemet och hur kristna tänkare sett på begreppet ”meningslöst lidande” och det klassiska Teodicéproblemet som behandlar problemet med att förklara Guds existens – närmare bestämt hur Gud kan vara både god och allsmäktig – när det finns ondska och lidande .

    Pella Larsdotter Thiel är ekolog och startat Omställningsnätverket där hon bl. a jobbar med ekopsykologi. Hur ser hon på sambandet mellan Gud – miljöpåverkan och naturkatastrofer? Som aktivist vill hon att vi människor ska sluta se oss som herrar över planeten och börja ge naturen rättigheter, bara så kan vi överbrygga klimathot och klimatpåverkan.

    Bernt Hermele, författare och journalist har intervjuat Förintelseöverlevare - hur kan man bli människa igen efter att man förlorat alla sina anhöriga? Finns tron på Gud kvar när Han tittade bort när oändligt många människor led under andra världskrigets fasor?

    Programledare Åsa Furuhagen

    Producent Antonio de la Cruz

    45 min
  • "Skilsmässan mellan de ortodoxa kyrkorna i Kiev och Moskva"

    Människor och tro berättar om bakgrunden och analyserar konsekvenserna av en splittring av den ryska ortodoxa kyrkan både i Ukraina och Ryssland men också i Sverige.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Efter fyra år av krig i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim vill många i Ukraina inte längre vara en del av Moskvapatriarkatet. Men den ryska patriarken Kirill är kategoriskt emot att låta ukrainska ortodoxa kyrkan bli fullständig självstyrande. Det skulle innebära att hans patriarkat – Moskvapatriarkatet – inte bara förlorar miljoner medlemmar utan en mängd kyrkor och kloster i Ukraina.

    Företrädare för Moskvapatriarkatet förordar också enighet, men varnar också för blodspillan om beslutet om självständighet skulle gå igenom.

    Konstantinopelens partiark Bartholomeus, som är ledare över den ortodoxa kristendomen – ”den främsta bland likar”, är den som ska godkänna Ukrainas ev. uttåg.

    I studion finns Misha Jaksic samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen på Sveriges kristna råd och Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Maria Persson Löfgren. Frilansreporter David Isaksson ger oss en bild av stämningarna i Moskva och Kiev där tonläget blir högre och råare.

    Människor och tros reporter Firas Jonblat samtalar med representanter för den ortodoxa kyrkan i Sverige som har olika bilder av den allt mer spända situationen. Ellen Almgren tecknar en historisk bild av den ortodoxa kyrkan och dess splittring.

    Programledare Åsa Furuhagen

    Producent Antonio de la Cruz

    45 min
  • 1300 år av Islam i Sverige

    I veckans Människor och tro tar vi upp historien om hur Islam på etablerat sig i Sverige från vikingatiden, via Gustav Vasa, Stormaktstiden fram till våra dagars arbetskraftinvandring och flyktingar.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    På mindre än 100 år har Sveriges muslimska befolkning gått från att vara några få individer till 100 000-tals människor. Men redan under vikingatiden fanns det kontakter mellan vad vi idag kallar för Sverige och den muslimska världen och så har det varit under århundradenas lopp.

    Vår reporter Firas Jonblat söker och finner ting som kan kopplas till Islam så som Allah-ringen som hittades på Birka och ett porträtt på den första muslimen i Sverige med kamel och allt.

    Simon Sorgenfrei docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola som skrivit boken Islam i Sverige - de första 1300 åren – berättar om sina insikter och erfarenheter som han fått i och med sitt bokskrivande.

    Didar Samaletdin engagerad i Sveriges första muslimska församling medverkar i veckans Människor och tro. Iman Baroudi från Angereds moské drömmer om en öppen moské och i Högdalen i södra Stockholm sitter Radi Ouchen och översätter Koranen till svenska.

    Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden gjorde ett besök i Bryssels stora moské där diskussionen om radikal islamism varit livlig i spåren av terroristattackerna i Bryssel.

    Programledare Åsa Furuhagen

    Reporter Firas Jonblat

    Producent Antonio de la Cruz

    45 min
  • I fanatikerns hjärta - ny version

    Veckans Människor och tro är delvis en återsändning av ”I fanatikerns hjärta” som sändes den 26/4 men som kompletterats med en intervju med Eli Göndör, religionsvetare.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Hanif skulle bli en mujahedinkrigare, Peter skulle slåss för den vita rasen, Anna skulle rädda alla inlåsta djur och Stefan värvade nya medlemmar till sin sekt.

    Med en brinnande övertygelse om att de var hjältar och att de gjorde rätt, kämpade de mot andra som inte förstod. Men alla fyra kom till en kritiskt punkt då de insåg att deras kamp och strävan inte längre var deras.

    Hur blir en människa fanatiker och finns det några botemedel? Hur tar man sig ur den och hur kan man leva efter det?

    Varje tid har sin egna fanatiker, men mekanismerna bakom går ofta att känna igen. På senare år har arbetet mot extremism tagit fart i Sverige med en rad lokala initiativ och projekt. I centrum av det arbetet står ofta personer som själva varit inne i en extrem rörelse eller sekt. I veckans program ska vi möta några personer som lyckats ta sig ur fanatismens grepp.

    I dagens Människor och tro får vi höra Hanif Azizi polis, Peter Sundin från Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Anna f.d djurrättsaktivist och Stefan Malmström som skrivit boken ”Hjärntvättad”.

    Eli Göndör fil dr i religionsvetenskap, som skrivit boken "I Guds namn" och som handlar om våld och politik i Islam, samtalar om vad som motivererar terrorism inom Islam.

    Programledare Åsa Furuhagen

    Producent Antonio de la Cruz

    45 min
  • ”Vem är god?”

    Frågan om vem som är god har upptagit tänkare, filosofer, konstnärer och teologer så länge mänskligheten har existerat. Krävs det handlingar för att vara god? Kan målet helga medlen?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Kan en människa vara god och ond samtidigt? Måste en religiös människa vara god och vad innebär det att vara god?

    Frågeställningen har även fått en ny betydelse i den svenska debatten med orden ”godhetsknarkare” och ”godhetsapostel”.

    Människor och tro samtalar med Stefan Einhorn läkare, professor och författaren som precis har kommit ut med sin bok ”Konsten att göra skillnad” och Petra Carlsson, teologie doktor och präst i Svenska kyrkan.

    Medverkar gör även kriminologen Christoffer Carlsson, som resonerar om hur samhället och juridiken resonerar med begreppen god och ond. Finns förmildrande omständigheter vid brott? Är domstolen god?

    Lena Roos, professor i religionsvetenskap på Södertörns högskola, funderar över kollekten och dess betydelse för att känna sig som en god människa. , och olika religioners syn på goda gärningar och ansvaret för medmänniskorna.

    Programledare Tithi Hahn
    Producent Antonio de la Cruz

    45 min
  • Vilka värdefrågor saknar du i årets valrörelse? Telefonväkteri

    I veckans Människor och tro medverkar lyssnarna i programmet genom att ringa in och säga sin mening kring de politiska värdefrågorna, både de som dykt upp i debatten och sådana som saknats.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    Förbud mot böneutrop, nej till religiösa friskolor, slöja på barn och hur våldsbejakande extremism ska motverkas är några av valbudskapen i årets valrörelse. Men vilka frågor saknar lyssnarna? Och vad anser lyssnarna om ämnena som kommit upp?

    Förutom lyssnarna, med synpunkter och tankar, medverkar även Marie Demker professor i Statsvetenskap Göteborgs Universitet, Linnéa Jensdotter, doktorand i religionssociologi Uppsala universitet och Per Wirtén frilansjournalist och författare.

    I årets valrörelse har SST inrättat sk valambassadörer som har till uppgift att informera om rösträttens betydelse och hur det går till att rösta. Nio ambassadörer från olika samfund ordnar politiksamtal ,seminarier och andra aktiviteter. Människor och tro har pratat med två av dem -Lyra Sema som är engagerad i Equmeiakyrkan ocvh Javid Fatah från islamiska shiasamfundet

    Programledare Tithi Hahn

    Producent Antonio de la Cruz

    45 min
  • Människor och tro Valdebatt - Religion och politik

    I veckans program bjuder Människor och tro till en valdebatt med samtliga riksdagspartier.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I årets valrörelse har förbud mot böneutrop, religiösa friskolors vara eller icke vara, slöjan och att motverka extremism blivit valfrågor. Så nu benar vi ut vad de olika partierna tycker och tänker om dessa frågor.

    Utgångspunkten är ”Var går gränsen för religionsfriheten?”

    Politikerna som medverkar är:

    Ardalan Shekarabi (S) Civilminister

    Lars Adaktusson (KD) Europaparlamentariker

    Tomas Tobé (M) Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

    Fredrick Federley (C), Europaparlamentariker

    Julia Kronlid (SD) Riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson

    Christer Nylander (L)Riksdagsledamot, gruppledare och vice ordförande Utbildningsutskottet

    Annika Hirvonen Falk (MP) Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

    Nooshi Dadgostar (V), Riksdagsledamot och ledamot i Civilutskottet.

    Programledare Tithi Hahn

    Producent Antonio de la Cruz

    46 min
  • ”Vem är svensk?”

    Hur påverkar valrörelsens fråga om vem som är svensk landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt?

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

    I valrörelsen 2014 var det många partier som talade om behovet av svenska värderingar. Fortfarande råder oklarhet om vad det faktiskt innebar och på vilket sätt det skulle påverka politiska beslut. I årets valrörelse har frågan drivits till sin spets genom Sverigedemokraternas tydliga ställningstagande kring vem som kan kalla sig svensk.

    I deras principprogram står det "Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet välja att uppgå i den ".

    Man kan även som infödd svensk "upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur."

    Vilka konsekvenser får resonemangen för landets etniska och religiös minoriteter, som lever med flera identiteter samtidigt och vad betyder det för alla medborgares lika rättigheter och skyldigheter i Sverige?

    Patrik Lundberg journalist och författare och adopterad från Korea som ofta talar om mellanförskap samtalar med Anneli Rådestad, chefredaktör från Judisk krönika och Mohammad Fazlhashemi professor i islamisk teologi och filosofi om kulturell och religiös identitet och mångkultur och människors lika värde i dagens Sverige.

    Människor och tros reporter Julia Wiraeus besöker Västerås stift och Finska kyrkan i Gamla stan i Stockholm som grundades 1533. I Sverige har det funnits kyrklig verksamhet på finska åtminstone sedan 1300-talet och kyrkan är fortfarande en enande kraft för vår största nationella minoritet. Vad kan sverigefinländarna lära oss om inkludering, osynliggörande och synen på mångfald?

    Anna Trenning-Himmelsbach, frilansreporter i Frankrike ger oss en krönika om vad ”franskhet” är för något.

    Programledare Tithi Hahn

    Reporter Julia Wiraeus

    Producent Antonio de la Cruz

    45 min

About Människor och tro

From the publisher's feed

Programmet som fördjupade aktuella händelser med religiös anknytning och gav ett historiska perspektiv, analys och kommentarer samt reportage.