Programledare Mikael Willgert samtalar med politiske och vetenskaplige kommentatorn Lars Bern om bl.a. följande frågor:

• Försöket att krossa regimen i Iran har misslyckats och underrättelsetjänsternas uppgifter om hur det skulle gå till har varit felaktiga

• Dynamiken mellan olika länder i Mellanöstern och t.ex. Nordkorea och Pakistans kärnvapeninnehav

• Skillnaden på USA:s och Israels syften med kriget mot Iran

• Olika åsikter om huruvida Libanon ingick i överenskommelsen om vapenvila. Iran och fredsmäklarlandet Pakistan hävdar att vapenvila med Libanon ingick medan Israel och USA att Libanon inte ingick.

• Trumps utspel mot Nato och dess medlemmar angående deras bristande vilja att engagera sig i Irankriget och det blockerade Hormuzsundet.

• Irankriget är ett facit som visar vad som händer när man härbärgerar amerikanska baser i samband med krig mot en stark motståndare; man drar på sig bombningar. Sveriges DCA-avtal med USA om att tillåta 17 amerikanska baser i Sverige är inget skydd, utan tvärt om ett hot för fred.

• Situationen mellan Taiwan och Kina. Inget krig kommer att infalla utan tids nog kommer Taiwan falla som en mogen frukt i Kinas hand då Kina kommer dominera världsekonomin enligt Bern

• Marcus Wallenberg visar dåligt omdöme och tar plats i Zelensky-råd för lukrativa affärsmöjligheter i det korrupta Ukraina

• Viktor Orbán anklagas för ”smutsigt val” i Ungern

• Sveriges Radios vd Cilla Benkö efterlyser fria medier. Vad menar hon egentligen?

• Helsingborgs satsning på koldioxidinfångning fortsätter

Stöd Swebbtv:

Första världskriget skakade en hel generation och väckte insikten att avhumanisering av fienden kunde få katastrofala följder. Mellankrigstidens intellektuella började alltmer efterlysa verktyg för ömsesidig förståelse mellan kulturer. Empati framställdes som motsatsen till krigets och hatets känslokyla.

Det som hände under första hälften av 1900-talet var att begreppet gjorde en resa till psykologin, psykoanalysen och vidare ut i populärkulturen. I synnerhet amerikansk psykoanalys omvandlade empati från en intellektuell tolkningsmetod till ett terapeutiskt och etiskt ideal. En empatisk person ansågs vara vaccinerad mot avhumanisering av andra. Empati blev på så sätt en del av USA:s självbild som en öppen och demokratisk nation. Den fria världen kännetecknades av empatisk humanitet i kontrast mot totalitarismens kalla likgiltighet för individen.

Nu börjar också en kritik att växa fram. Vår mänskliga inlevelseförmåga är starkt partisk och vi känner mest för dem som liknar oss själva, de som väcker våra känslor, snarare än för dem som faktiskt har störst behov. På så sätt riskerar empatin att förstärka grupptillhörigheter i stället för att överbrygga dem. Vår empati är lojalt selektiv. Vi gör skillnad på folk.

I modern forskning har Fritz Breithaupt i boken The Dark Sides of Empathy påvisat hur empati snarare än fredlig förståelse kan driva på polarisering och partitagande i konflikter. Ett exempel han nämner är Stockholmssyndromet, där offer blir lojala och empatiska med sina plågoandar.

Vi tenderar att känna starkast med dem som står oss nära, eller som på något sätt liknar oss själva. Empati är därför en dålig guide för moraliska beslut och socialpolitik. Empatin ”bryr sig inte om skillnaden mellan en och hundra”. En rad experiment bekräftar att vi, om vi presenteras med en hjärtskärande historia om ett fiktivt namngett svältande barn, tenderar att donera mer pengar än om vi får höra om miljontals svältande utan namn.

Antropologen Derek Summerfield har kritiserat hur västerländska traumaprogram rullades ut i krigshärjade länder under 1990-talet utan större hänsyn till lokala sedvänjor. Psykosociala insatser som fokuserade på samtalsterapi och känslomässig katharsis och som vilade på antagandet att västerländska behandlingsmetoder är allmängiltiga. Summerfield påpekar att lokala sätt att hantera sorg och trauma (såsom reningsriter, kollektiva sorgeceremonier eller att söka stöd hos byäldste) definierades om i termer av västerländsk psykiatri, till exempel som symptom på posttraumatiskt stressyndrom, en klinisk kategori som experter sedan tog på sig att ”bota”. När problem definierades genom en diagnostisk omformulering kom de västerländska idealen att ges status av expertkunskap, samtidigt som de berörda samhällenas egna traditioner och prioriteringar fick mindre utrymme. Summerfield frågar retoriskt vems kunskap som privilegieras och vem som har makten att definiera problemet i sådana situationer.

Empati innebär i praktiken att vi projicerar våra egna reaktioner på den andre. ”Om jag befann mig i den situationen skulle jag känna X. Alltså måste den andre känna X.” Empatin riskerar då att bli en spegel av ens eget jag, snarare än ett fönster in i den andres jag. Om jag utgår för mycket från mig själv riskerar jag att missa vad den andre faktiskt känner och behöver. Empatin blir falsk om den reduceras till ”jag i ditt ställe”.

Den brittiske sociologen Frank Furedi beskriver hur ett ”terapins imperativ” har brett ut sig i angloamerikanska samhällen och spridits globalt. Känslomässigt välmående har blivit måttstocken på det goda livet, där individer förväntas känna efter, tala öppet om sina problem och söka professionell hjälp även för mindre själsliga besvär. I en sådan kultur ges individens egna känslor en aldrig tidigare skådad tyngd som kunskapskälla och rättesnöre, medan äldre visdom, exempelvis äldre generationers råd, folktraditioner eller religiösa läror, får träda tillbaka för psykologins vokabulär och terapeutens auktoritet. Det är den psykologiserade människosynen, med fokus på inre upplevelser, som utgör grunden för det västerländska empatiidealet.

Känslomässig identifikation är inte det enda eller alltid det bästa sättet att förstå andra. Ibland kan en medveten, analyserande hållning, en slags kärleksfull nyfikenhet på avstånd, ge skarpare insikt i andra själar än vad en oreflekterad inlevelse förmår.

…………………..

Swish 123 535 86 92

Hemsida: https://swebbtv.se

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev: https://nyheter.swebbtv.se/nyhetsbrev/

KONTAKT

BUTIKSÄRENDEN: [email protected] •TEKNISK SUPPORT: [email protected] (appar etc.)

Chris Forsne reflekterar kring påsken, kyrkan och den pågående islamiseringen:

Det är påsk nu, och jag sitter här och funderar på något som jag tror att många av er också har tänkt på. När jag slog på radion i morse handlade inslaget om påsk bara om hur mycket mer mat vi ska köpa och hur dyrt det blir. Inte ett ord om påskens verkliga innebörd eller de kristna dagarna. Det kändes tomt.

Precis som när jag såg IKEA:s stora ramadankollektion nyligen – massor av varor som skulle kännas speciella för muslimer. När jag kollade på deras påsksida fanns det några påskägg och lite dekoration, men det var betydligt mindre. Det fick mig att fundera djupt över vart vårt samhälle är på väg.

I Storbritannien har man just nu en het debatt efter att tusentals muslimer samlades på Trafalgar Square för stora böner när ramadan tog slut. Många britter upplevde det som en ren maktdemonstration i ett land som fortfarande är grundat på kristna värderingar. Kungen ska ju vara kristen och tillhöra den anglikanska kyrkan. Ändå pratar man om en pågående islamisering.

I Frankrike har flera kommuner utanför Paris fått muslimska borgmästare, och man ser hur vissa områden håller på att islamiseras helt. Först flyttade judarna, nu flyttar de kristna. Det blir parallellsamhällen där man stänger sig inne.

Här hemma i Sverige pratar vi knappt om det. Vi är rädda för konflikt och säger ofta ”jag bryr mig inte”. Men jag tror att ni som lyssnar, särskilt de som bor där ni ser allt fler beslöjade kvinnor – även unga, födda i Sverige och högutbildade – också funderar. Varför demonstrerar man så tydligt en annan tro i ett land som ändå har en kristen kulturell grund?

Samtidigt ser jag ett hopp. Fler unga söker sig till kyrkan igen. De konfirmerar sig, många döps till och med i samband med det, och en del går till och med in i den katolska kyrkan. De längtar efter något stadigt i en värld som känns splittrad och full av konsumtion, influencers och svag politisk ledning.

Jag oroar mig för att Svenska kyrkan har blivit för feminiserad – majoriteten av prästerna är kvinnor, och det förändrar tonen. Många män lämnar, och det är synd. Vi behöver balans.

Jag vill bara säga till er: Vi har rätt att prata öppet om detta. Vi har rätt att vilja bevara det Sverige som våra föräldrar och mor- och farföräldrar byggde. Påsken handlar inte bara om mat och frossa. Den påminner oss om något djupare. Låt oss våga diskutera vart vi är på väg innan det är för sent.

Glad Påsk!

…………………..

Swish 123 535 86 92

Hemsida: https://swebbtv.se

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev: https://nyheter.swebbtv.se/nyhetsbrev/

KONTAKT

BUTIKSÄRENDEN: [email protected] •TEKNISK SUPPORT: [email protected] (appar etc.)

I denna Omvärldsanalys tar Swebbtvs politiske och vetenskaplige kommentator Lars Bern upp följande:

• Medicinska frågor: blodtryck och hjärtkärlhälsa

• Ledhälsa: Promenader (5–10 km/dag) är utmärkt motion; MSM + glukosamin ger god effekt på leder och naglar.

• Klimat: CO2 är livets gas som gynnar växtlighet och gröna öknar. Klimatåtgärderna är kontraproduktiva och kostar onödiga miljarder. Hyllar Alice Weidel (AfD) som ifrågasätter hysterin; hoppas på besparingar i kommande kris.

• Kriget mot Iran (USA/Israel): Onödigt och illegalt anfallskrig utan FN- eller NATO-stöd. Drivs av oljeintressen och regimskifteambitioner. Historiskt: USA störtade Mossadegh på 50-talet för att hindra oljenationalisering, installerade shahen som föll 1979.

• Israel använder kriget för territoriell expansion: Gaza (ca 70 000 döda), Västbanken, södra Libanon mot Hizbollah. Hamas skapades ursprungligen som motvikt till PLO.

• Läget: USA/Israel håller på att förlora. Iran har starkt, nedgrävt robotförsvar som inte kan slås ut och fortsätter beskjuta Israel och Gulfstater. Israel har förlorat många stridsvagnar i Libanon.

• Trump agerar desperat: hotar bomba Iran till stenhögen om de inte accepterar villkor, skyller på NATO som vägrar stödja olagligt krig. Splittrar alliansen.

• Konsekvenser: Oljeförsörjning stryps → global energikris, höga priser, ransonering. Konstgödselbrist hotar matproduktion och svält. Risk för kärnvapen om läget förvärras.

• Bern ser hyckleri i att Netanyahu anklagar Iran för krigsbrott medan Israel bombar civila. Hoppas på snabb fred men oljeförsörjningen tar år att återställa.

Stöd Swebbtv:

Lars Enarson ger en omvärldsanalys från Israel den 30 mars under kriget mot Iran som började 28 februari. Trump talar om förhandlingar men skickar fler soldater; Enarson tror på landstigning på ön Karg för att stoppa Irans oljeexport, kontroll av Hormuz-sundet samt säkring av anrikat uran som kan bli flera atombomber.

Iran skjuter missiler mot Israel med klusterbomber som orsakar stor skada i Tel Aviv och Beersheva. En stor missil slog ner nära Enarsons hem och förstörde 35 hus. Det allvarligaste hotet är Hizbollah från Libanon, vilket tvingat Israel till inmarsch i södra Libanon trots tidigare fredsavtal. Hizbollah använder ambulanser och sjukhuspersonal som skydd, bygger baser i bostäder, skolor och moskéer i svår bergsterräng. Ryssland levererar avancerade drönare och ett oljeraffinaderi i Haifa har träffats.

Enarson kritiserar svensk media (särskilt SVT) för ensidig rapportering som gör Iran till offer och Israel/USA till aggressorer. Kriget ses som ett proxykrig USA–Kina drivet av Irans kärnvapenhot och 47-åriga mål att utplåna Israel och USA ("död åt Amerika"). Iran har byggt proxy-styrkor (Hamas, Hizbollah, grupper i Syrien, Irak, Yemen) runt Israel.

Historiskt är Israel ett litet land omgivet av 21 arabstater plus "Palestina". Arabförbundet ville redan 1945 stoppa Israels bildande och attackerade 1948 för att "kasta judarna i havet". Ingen palestinsk stat eller folk har någonsin existerat – begreppet skapades på 1960-talet via KGB och Arafat. Idag möter Israel en halv miljard araber plus Turkiet och Iran inom en muslimsk värld med 57 nationer präglad av sharia och erövringsambitioner.

Stöd Swebbtv:

Empati handlar om inlevelse och medlidande, vilket i sig var en stor fråga i det klassiska Grekland. Där kopplades begreppet till det i dag tyvärr ålderdomliga begreppet dygd. Aristoteles dygdetik ställer frågan: Hur ska jag vara som människa för att leva ett gott liv? En dygd är ett medel mellan två laster – en brist och ett överskott. Mod befinner sig till exempel mellan feghet och dumdristighet. Man föds inte dygdig. Dygder utvecklas genom träning och vana. Aristoteles säger ungefär: ”Vi blir rättvisa genom att göra rättvisa handlingar, måttfulla genom måttfulla handlingar...”

När jag var skolbarn fanns ”dygd” med i skolbetyget i form av ett betyg i ordning och ett i uppförande. De sattes enligt en fyrgradig skala, där A var det bästa och D det sämsta. Standard var oftast A. Nedsatta betyg kunde innebära allvarliga konsekvenser som relegering. Dessa betyg avskaffades med 1969 års läroplan för grundskolan för att flytta fokus från beteende/moral till kunskaper och för att göra skolan mindre straffande. Genom åren har flera motioner om ett återinförande väckts men de har inte återkommit.

När jag skriver detta har emellertid dygd återkommit som ett regeringsförslag om ”bristande vandel” som grund för utvisning. Ordet betyder ungefär levnadssätt, och återfinns i en rad bibelverser. ”Förmana de yngre kvinnorna att föra en tuktig och ren vandel, att vara goda husmödrar och att underordna sig sina män”, står det exempelvis i Titusbrevet 2:4. Traditionellt innefattar god vandel att vara arbetsam, anständig och nykter, samt att inte ha begått allvarliga brott eller haft stora skulder hos Kronofogdemyndigheten. Omman inte är svensk medborgare riskerar man alltså att bli utvisad för att man helt enkelt inte sköter sig, även om gärningarna i sig kanske inte är olagliga. En rad myndigheter förutser svårigheter när Migrationsöverdomstolen tvingas slå fast vad vandel egentligen är.

Filosofiskt formas problemet i det som kallas ”The trolley problem”. Det formulerades ursprungligen av filosofen Philippa Foot 1967. En skenande spårvagn rusar fram på spåret mot fem personer som inte kan fly. Du står bredvid en spak som kan växla spårvagnen över till ett sidospår. På sidospåret finns bara en person. Frågan är: Är det moraliskt rätt, eller till och med en plikt, att dra i spaken? Det handlar alltså om att aktivt döda en eller att passivt låta fem dö. Den som tänker utilitaristiskt ser till resultatet och anser att det är bättre att en dör än att fem dör. Filosofen Immanel Kant skulle dock säga att det är fel att dra i spaken. Du får inte använda en oskyldig person som medel för att uppnå ett gott mål – det bryter mot principen att aldrig behandla människor enbart som verktyg.

Mot slutet av 1800-talet introducerades begreppet empati i samband med konstupplevelser. Det beskrev en process där man genom fantasin kände sig in i ett konstverk eller i en annan människas uttryck. Det tyska ordet Einfühlung markerade just den rörelsen: att projicera sin egen inre känsla in i något utanför en själv, vare sig det var en målning, en staty eller en levande person. Empatin tänktes som en kreativ akt där betraktaren smälter samman med objektet i känslan. Här ser vi en förskjutning från upplysningens idé om ett gemensam mänsklig natur till romantikens uppfattning av varje själ som en egen värld att intuitivt greppa. Mary Shelleys ”monster” i boken Frankenstein, eller den moderne Prometheus ställer frågan om vi kan känna med en varelse som är helt främmande. Romantiken lade inte bara grunden för empatin som ideal, utan också för de problem som följer med att göra känslan till moralens centrum.

Ett färskt exempel är när Alexandra Nilsson i TV-programmet ”Skavlan och Sverige” sa att hon skulle rädda sin hund framför ett främmande barn. ”Min hund är ju viktigast för mig”. En mängd människor blev upprörda. De kunde inte förstå att en katt eller hund var mer skyddsvärd än en människa, hur okänd den människan än var för en. Naturligtvis kan man se en hund som en familjemedlem och älska den högt men att sätta ett djurs liv framför en människas reser frågor om empatins prioriteringar. Det ska jag återkomma till i nästa krönika.

Stöd Swebbtv:

I denna Omvärldsanalys tar Swebbtvs politiske och vetenskaplige kommentator Lars Bern upp följande:

• Lars Bern inleder med en medicinsk fråga. Han berättar om den brittiske kardiologen Aseem Malhotra, som han tidigare bjudit till Stockholm för föredrag om kost och hjärt-hälsa. Malhotra har kritiserat statiner och skolmedicinens kolesterolfokus. Efter att hans pappa dog strax efter att Malhotra tagit två doser mRNA-vaccin under pandemin engagerade han sig mot vaccinet och blev en internationell profil. Nu hotas han av att förlora sin läkarlegitimation, ett mönster där läkemedelsindustrin straffar läkare som utmanar deras intressen. Han kritiserar att skolmedicinen tappat förtroende eftersom vården prioriterar industrins patenterade produkter framför vetenskap och patientnytta, och att läkarutbildningen utelämnar alternativa metoder.

• Huvudtemat är kriget mellan Israel/USA och Iran, som inleddes utan stöd från FN eller andra länder. Bern går igenom bakgrunden: kolonialtidens oljeexploatering, 1953 års brittisk-amerikanska kupp mot premiärminister Mossadeq som nationaliserade oljan, installationen av shahen som diktator, och 1979 års islamistiska revolution med Khomeini som ledde till en teokratisk republik styrd av prästerskapet. Regimen har kännetecknats av förtryck av oliktänkande, dödsstraff och kvinno-förtryck (täckande kläder), men samtidigt hög kvinnlig utbildning där majoriteten av universitetsstudenter och många forskare är kvinnor.

• Väst och Israel har länge velat ha regime change för att installera en västvänlig regering. Iran har stött anti-israeliska grupper och anrikat uran (debatt om kärnvapen eller ej). JCPOA-avtalet från Obama-tiden revs upp av Trump, vilket ökade sanktioner och spänningar. Israel ser Iran som sin främsta fiende i regionen.

• Kriget har eskalerat med försök till ”decapitation” – mord på ledare, generaler och kärnforskare via agenter och luftangrepp. Under ”tolvdagarskriget” i somras misslyckades försöken att slå ut kärnanläggningar helt (trots B-2-bombplan med bunkerbusters). Iran svarade med robotattacker som tvingade fram vapenvila. Senare attacker dödade Ayatollah Khamenei och flera ledare, men regimen överlevde tack vare snabb succession och förberedda system.

• Iran har under decennier byggt ett asymmetriskt försvar: djupa bergstunnlar, en armé på ca en miljon man (plus mobilisering), och avancerade, billiga robot- och drönarsystem. De har attackerat amerikanska baser och intressen i Gulfen samt energianläggningar. Iran hotar att slå ut avsaltningsverk (katastrof för Gulf-länderna) och att stänga Hormuzsundet för fientliga länder, vilket stryper oljeexport.

• USA och Israel har missbedömt Irans kapacitet och uthållighet. Israels luftförsvar håller på att ta slut, dyra luftvärnsmissiler (t.ex. Patriot 2–15 miljoner dollar styck) räcker inte. USA saknar resurser för långvarigt krig: avindustrialiserad ekonomi, få marktrupper, sårbara hangarfartyg (t.ex. brand på USS Ford). Trump hotar med fler attacker och trupper men backar ibland; förhandlingar verkar misslyckas då Iran kräver att alla amerikanska baser lämnar Mellanöstern. Israel har även öppnat en front mot Hizbollah i Libanon, där resurserna också tryter.

• Bern drar en svensk parallell: NATO-medlemskapet och DCA-avtalet om 17 amerikanska baser (via försvarsminister Pål Jonson) har försämrat Sveriges säkerhet. Baser gör oss till mål för Ryssland i ett eventuellt Nordkalotten-krig, precis som amerikanska baser dragit på sig iranska attacker. Den 200 år gamla alliansfria politiken var framgångsrik; nu är Sverige en vassalstat utan nytta. Ansvariga är Magdalena Andersson, Ulf Kristersson och Pål Jonson. Bern rekommenderar röst på Elsa Widing och partiet Ambition Sverige i höstens val som motstånd mot denna politik.

• Globalt leder kriget till olje- och gödselbrist (mycket från Gulfen och Ryssland), höga priser, matbrist och risk för hungersnöd. Europa blir stora förlorare. Ryssland och Kina gynnas (högre råvarupriser, stöd till Iran utan direkt inblandning). Oljepriset kan stiga till 150–200 dollar per fat. Bern kallar det tredje världskriget som redan pågår och hoppas ingen tar till kärnvapen, trots risker från både Israel och Trump. Angreppen har paradoxalt stärkt folkligt stöd för regimen i Iran, då nationens intresse går före inre missnöje. Detta förstör chanser till sekulär utveckling.

Stöd Swebbtv:

I detta program samtalar programledare Mikael Willgert med journalisten Chris Forsne om bland annat följande:

• Iran har testat/avfyrat ballistisk missil med ~4000 km räckvidd mot Diego Garcia (Chagosöarna, brittisk-amerikansk bas); visar kapacitet bortom vad många trott.

• Från nordvästra Iran når samma typ av missil lätt Stockholm, Paris och London; räckviddscirkeln är alarmerande för Europa.

• Iran framställs inte längre bara som religiös förtryckarregim utan som tekniskt avancerat land med duktiga ingenjörer, underjordiska baser, snabba robotbåtar i tunnlar, minor och förmåga att hota oljesjöfart.

• Nyanserad bild av Iran: hög levnadsstandard på många håll, tusenårig kultur, kontrast till fattiga byar och storstadselit; underrättelsetjänster och medier har underskattat landet.

• Pågående konflikter: USA/Israel mot Iran, Israels oförmåga att krossa Hizbollah trots massiva civila förluster i Libanon (över 1000 döda, 1 miljon flyktingar, ruinering av byar).

• Risk för ny flyktingvåg från Libanon till Europa/Sverige; Europa kan inte ta emot oändligt många pga västlig politik.

• Trump verkar vilja trappa ner/eskalera ur Iran-konflikten (överväger tillbakadragande), medan Israel vill fortsätta; Iran angrep nyligen israelisk kärnanläggning.

• Konsekvenser i Europa: muslimsk påverkan växer (exempel från franska kommunalval, rop som ”vi är Gazas barn” i Saint-Denis); paralleller till muslimska begravningsplatser i Sverige.

• Svensk politik: Liberalernas Mohamsson stärks trots intern turbulens; kram till Åkesson ses som pragmatiskt steg mot SD; Centern rekryterar migrationspositiva profiler (t.ex. Birgitta Ohlsson).

• Ukraina har hamnat i skuggan; kriget handlar nu om drönare/minor, inte stridsvagnar; Sverige exporterar el i stället för att säkra egen energi/AI.

• Kritik mot media/journalister som agerar aktivister snarare än neutrala; Nato ses som svag ”papperstiger” utan USA.

• Allmän oro för Europas framtid med energikris, migration, svag säkerhetspolitik och naiva beslut.

Stöd Swebbtv:

I denna Omvärldsanalys samtalar Mikael Willgert med bibelläraren Lars Enarson, bosatt i Israel sedan 1997 och för Swebbtv-publiken bekant sedan tidigare.

• Lars Enarson beskriver den senaste natten i Israel som den värsta hittills i centrala/södra Israel med iranska missilattacker. En stor ballistisk missil träffade bostadsområde i Arad (mellan två höghus, kallat "gudsmirakel" att inga döda rapporterats, men ~120 skadade och flera höghus evakuerade/skadade). Klusterbomber användes mot områden kring Dimona (nära kärnvapenanläggning) och förödelse även i Tel Aviv – inga döda men skadade och förstörda bostäder.

• Iran har använt tunga ballistiska missiler (upp till 1–1,5 ton sprängladdning) och klusterbomber som orsakar stor skada även vid nedskjutning (vrakdelar). Israel skjuter ner ~90 %, men de 10 % som går igenom skapar stor förstörelse. Iron Dome utmattas möjligen av mängden/tyngden.

• Iran avfyrade för första gången en interkontinental ballistisk missil med räckvidd ~400 mil (4000 km), vilket når nästan hela Europa (alla huvudstäder utom Lissabon och Dublin; hela Norden inklusive Sverige inom räckvidd). Iran hade tidigare sagt att de begränsat sig till 200 mil – ses som lögn. Europa blir nu direkt hotat och sårbart (svagt luftförsvar, få levererade israeliska system).

• Lars Enarson betonar att Europa måste välja sida nu – antingen västvärldens judisk-kristna civilisation (frihet, tio Guds bud) eller Irans "jihadistiska, islamistiska dödskultur" som kräver underkastelse. Europa handlingsförlamat pga infiltration/kompromisser med islam, massinvandring och press på regeringar. Tror Europa riskerar att hamna på fel sida.

• Israel förbereder markinvasion för att försvaga Hezbollah (som skjuter avancerade antitankvapen mot civila i norra Israel). Libanons regering/militär samarbetar med Hezbollah och avväpnar inte trots löften → Israel tvingas evakuera stora områden (inkl boskap) och förstöra hus för att skydda egna civila.

• Västerländsk media (t.ex. CNN inbjudet till Iran) ses som partisk – hyllar Irans styrka, framställer USA/Israel som aggressorer och ignorerar skillnaden mellan avsiktlig attack mot civila (Iran) vs militära mål (USA/Israel). Tragiskt självdestruktivt stöd för "dödskult".

Stöd Swebbtv:

I denna Omvärldsanalys samtalar programledare Mikael Willgert med politiske och vetenskaplige kommentatorn Lars Bern om bl.a. följande frågor:

• Om Zelenskys mordhot mot Viktor Orbán. Ungern vill ha ”lånet” på 1000 miljarder kronor som Orbán motsätter sig till så länge Ukraina inte lagar den ryska oljeledningen som Ungern får olja igenom

• Hur kan Sveriges politiker anse att vi har råd att skicka 130 miljarder kronor till Ukraina?

• Trumps episka hyckleri att starta kriget mot Iran med bakgrund att han gått till val på att aldrig starta några krig och hans önskan att tilldelas Nobels fredspris

• USA:s högsta chef för antiterrorism, Joe Kent, avgick med öppet brev till Donald Trump varför han inte kunde vara kvar. Det framkommer att Israellobbyn medvetet förlett Trump till att inleda kriget och att Iran inte utgjort ett omedelbart hot mot USA innan kriget inleddes

• Irans strategi med utbytbara ledare och decentraliserad militär befälsordning

• Israel har bombat och delvis skadat gasanläggningar i Iran varpå Iran svarar med att bomba liknande anläggningar i de Gulfstater som är ekonomiskt knutna till USA. Detta drabbar gulfstaterna mycket hårt ekonomiskt

• USA släpper tillfälligt på sanktionerna mot Ryssland och tillåter handel med rysk olja för att hålla nere världsmarknadspriset på olja

• Den moraliska aspekten: Är det rimligt att USA och Israel tar sig rätten att gå in och avrätta andra länders ledare?

• Hur relevanta har USA:s hangarfartyg egentligen visats sig vara hittills i detta krig? Går hangarfartygens tid mot sitt slut?

• Anfallet mot Iran snarare stärker mullornas grepp om makten än försvagar den.

• Trump har två val: Antingen dra sig ur, med svansen mellan benen, eller fullfölja det hela med att sätta in trupper och med enorma förluster. Om USA drar sig ur står Israel ensamma kvar, blir det då det fasansfulla Simsonalternativet, dvs användning av atomvapen som realiseras

• Det amerikanska mellanårsvalet blir sannolikt ett katastrofval för Trump, varefter hans handlingsutrymme beskärs kraftigt

• Kramen som var det slutgiltiga beviset på att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna har övergett alla sina profilfrågor och rättat in sig i den liberala ordningen

• Röran inom liberalismen: Birgitta Olson gör politisk comeback och kandiderar som riksdagsledamot i Centern och Lars Leijonborg kandiderar till Liberalerna

• Kriget i Mellanöstern visar att försvarsminister (krigsminister?) Pål Johnson har ljugit rejält med att DCA-avtalen gjort Sverige säkrare

Stöd Swebbtv: