I avsnitt 8 får vi möta Linda Ekberg och Hedda Nooij som berättar om Intize´s mentorskap för särskilt begåvade elever. Mentorskapet riktar sig till barn i grundskolan som behöver extra utmaning när det kommer till matematik. Syftet med initiativet är att bemöta behoven hos särskilt begåvade barn som inte blir stimulerade av undervisningen i skolan och följaktligen riskerar att bli s.k. hemmasittare eller drabbas av psykisk ohälsa.

I avsnitt 7 lyfter vi frågan om huruvida ”skolmatematiken”, till innehåll och form, är det mest lämpliga erbjudandet för dessa elever om målet är att utveckla elevernas matematiska förmågor och få dem att uppleva hur det är att verkligen verka inom området matematik. Vad händer om vi istället för att gå vidare i skolmatematiken, med alla dess vardagliga tillämpningar och ofta rutinmässiga räknande, väljer att stanna upp och låter elever arbeta med och betrakta de matematiska grunder som bygger upp en matematisk teori? Kan det vara så att sättet att arbeta i matematik är väl så viktigt som det matematikområde man jobbar med för att väcka och främja särskilt matematikbegåvade elevers intresse för matematik? Detta och mycket annat tas upp i ett samtal om matematik och metodik med matematiklektorn Henrik Petersson. Avsnittet spelades in i samband med Matematikbiennalen 2022.

I det andra delavsnittet beskriver Elisabet hur hon hjälper lärarna på Sundsta- Älvkullegymnasiet att utmana sina matematikintresserade och/eller särskilt matematikbegåvade elever. Vi får exempelvis höra hur elever på estetiska programmet erbjuds undervisning även i Matematik 3b och hur elever på det Naturvetenskapliga respektive Tekniska programmet erbjuds extra fördjupning inom det ordinarie centrala innehållet för programmens matematikkurser.

I det första delavsnittet berättar Elisabet om en satsning som genomförs i Linköpings kommun, fortbildning av lärare inom grundskolan på temat särskild begåvning. Satsningen utgår från ett politiskt beslut där alla grundskolor ska representeras av minst en lärare i seminarieserien om ”Särskild begåvning i svensk grundskola”.

I femte avsnittet av podden Mattetalanger samtalar med Ulrika Rosengren utredare vid Skolinspektionen och ansvarig för rapporten ”Utmanande undervisning för högpresterande elever – kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program” som ligger till grund för samtalet och som Skolinspektionen presenterade i slutet av 2018. Samtalets kärna rör hur vi kan skapa förutsättningar för en gynnsam lärmiljö för högpresterande elever.

I femte avsnittet av podden Mattetalanger samtalar med Ulrika Rosengren utredare vid Skolinspektionen och ansvarig för rapporten ”Utmanande undervisning för högpresterande elever – kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program” som ligger till grund för samtalet och som Skolinspektionen presenterade i slutet av 2018. Samtalets kärna rör hur vi kan skapa förutsättningar för en gynnsam lärmiljö för högpresterande elever.

I femte avsnittet av podden Mattetalanger samtalar med Ulrika Rosengren utredare vid Skolinspektionen och ansvarig för rapporten ”Utmanande undervisning för högpresterande elever – kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program” som ligger till grund för samtalet och som Skolinspektionen presenterade i slutet av 2018. Samtalets kärna rör hur vi kan skapa förutsättningar för en gynnsam lärmiljö för högpresterande elever.

I detta avsnitt får vi ta del av erfarenheter från en mamma, Charlotta Nord, vars fyra barn gått fyra år på elitskolor i Palo Alto i USA. Skolorna som barnen gått på tillhör de högst rankade i Kalifornien, någon till och med bland de främsta i landet. Eleverna på dessa skolor har i de allra flesta fall mycket hög socioekonomisk bakgrund och skolorna har resurser utöver de vanliga. Kanske kan vi ändå lära av och inspireras av dessa elitskolor?

I detta avsnitt får vi ta del av erfarenheter från en mamma, Charlotta Nord, vars fyra barn gått fyra år på elitskolor i Palo Alto i USA. Skolorna som barnen gått på tillhör de högst rankade i Kalifornien, någon till och med bland de främsta i landet. Eleverna på dessa skolor har i de allra flesta fall mycket hög socioekonomisk bakgrund och skolorna har resurser utöver de vanliga. Kanske kan vi ändå lära av och inspireras av dessa elitskolor?

I det tredje avsnittet diskuteras delar av skolverkets rapport Elever som snabbare når kunskapskraven samt kompetensutvecklingsinsatser som Skolverket bedömt kan komma att behövas för att stödja och stärka skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan som har lätt att nå kunskapskraven. I detta avsnitt delar undervisningsrådet Åsa Sjöwall varmt med sig av sin kompetens och sina erfarenheter.