Medierna

Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med en kriminell klan. Men vilka belägg hade tidningen? Pressetiska överväganden när anhöriga till den som porträtteras anklagas för mörka trauman. Och så om att Socialstyrelsen använder krislagar för att belägga coronauppgifter med sekretess.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med kriminell klan
Aftonbladet hängde i veckan ut en riksdagsledamot för att ha nära anknytning till ett kriminellt nätverk, eller som det numera heter klan. Det var en stort uppslagen nyhet både i papper och på webben. Det var riksdagsledamotens namn och bild och det var tillhörande krönika och TV-inslag.

Aftonbladet baserade anklagelserna på en hemlig polisrapport som tidningen kunnat ta del av. I den ska det ha framgått att politikern haft "nära anknytning" till nätverket. Men någon mer information än så får inte vi som läser. Och några mer detaljer om fallet, verkar inte heller tidningen ha haft.

Reporter: Johan Cedersjö

Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier
Alla har rätt till sin egen historia, men ens egen historia innehåller alltid andra personer. Det här är ett pressetiskt dilemma. För hur ska en ansvarig publicist agera när porträtterade personer berättar om såriga och tragiska händelser som format dem, händelser som ger djup och förståelse för den intervjuade personen men som samtidigt ofta blir mer eller mindre direkta anklagelser mot anhöriga och familj?

Erik Petersson har ägnat veckan åt det här dilemmat. Och han gör det med avstamp i en författarintervju med Helena Reje i Hemmets veckotidning. En publicering som i veckan fälldes i Mediernas etiknämnd.

Socialstyrelsen använder krislagar för coronasekretess
Nu ska vi fortsätta vår granskning av hur offentlighetsprincipen fungerat under coronakrisen. Det har ju varit ett enormt tryck på myndigheterna och pandemin kan ju ses som ett stresstest på hur den öppenhet vi ofta skryter med fungerat när det verkligen gäller. Socialstyrelsen har spelat en central roll under Corona. De har fungerat som en sambandscentral för landets kommuner och regioner och har därför haft tillgång till uppgifter av stort intresse för journalister och allmänhet.

Men när Socialstyrelsen, för första gången, bestämde sig för att använda en sekretessparagraf som gäller för fredstida kris, blev medieföretagen tagna på sängen. Irritationen har under våren varit stor och branschorganisationen TU Medier i Sverige har nu begärt att regeringen tillsätter en utredning som går till botten med om myndigheterna mörkat under Corona.

Tonchi Percan är reporter.

Skogsbolagen rasar mot SVT:s skogsdokumentär. Vi ställer oss mitt i bråket mellan Claes de Faire och Dagens Nyheter. Om journalistvisum, vars priser skjuter i höjden i Afrika.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär
Just nu pågår en utredning om den svenska skogspolitiken. Resultatet ska läggas fram i november och utredningen ska då bland annat ta ställning till omstridda frågor såsom äganderättens styrka och hur olika former av bevarande av skogen utformas.

Mitt i det här politiskt heta läget valde SVT att sända en inköpt dokumentär med namnet När skogen tystnar.

I filmen berörs, iallfall indirekt, flera av frågorna som nu ska avgöras politiskt. Men filmen den ger bara den ena sidans argument. Dokumentären har dessutom gjorts i samarbete med Världsnaturfoden: WWF en av miljörörelsens starkaste lobbygrupper.

Reporter: Erik Petersson.

Uppdatering: Enligt Världsnaturfonden WWF var de bilder som WWF köpte av produktionsbolaget bakom filmen “När skogen tystnar”, inte ett ekonomiskt stöd till filmen, utan ett gängse förfarande för inköp av naturbilder.


Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire
En mediekrönika i Dagens Nyheter från förra veckan har rört upp ett högoktanigt bråk mellan den mediala mångsysslaren Claes de Faire och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski.

Det handlar om tidningen Mitt-i som de Faire i juni var med och sälja samtidigt som han agerade som chefredaktör.

Det är rallarsvingar åt många håll, anklagelser om girighet och senfärdiga rättelser. Hot om att stämma för förtal har hängt i luften.

Reporter Tonchi Percan har i veckan försökt få ordning i klassen och reda ut var det här slutligen har landat.


Priser för journalistvisum i Afrika skjuter i höjden
Nu ska vi till Afrika där flera länder på senare år kraftigt höjt avgifterna för utländska journalister som vill bevaka händelser på plats.

Ett tillstånd för att resa in i ett land kan idag kosta tiotusen kronor, vilket gör att priserna för en reportageresa många gånger hamnar långt över vad en frilansjournalist sen kan sälja sitt reportage för.

Vad betyder det här för lokalbefolkningen och demokratin? Och vilka berättelser riskerar publiken att gå miste om när utvecklingen i praktiken leder till att journalister stängs ute?

Frilansjournalisten Sara Assarsson har besökt konfliktdrabbade Kongo-Kinshasa som blivit ett av de dyraste länderna på kontinenten att rapportera ifrån.

Kammarrätter ger kommunerna bakläxa för mörkning. Vi har sammanställt alla domar från pandemin. Etablerade medier tysta när nytt metoofall exploderat på sociala medier. Nyhetsbyrån TT:s jagar gamla bildpubliceringar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid
Man brukar säga att ett samhälles principer testas bäst i en kris. Så låt oss idag börja med att se Coronakrisen som ett enormt stresstest för den svenska offentlighetsprincipen.

Hur väl har då den öppenhet, insyn och transparens som vi så ofta skryter med fungerat när det har gällt som allra mest?

Ett svar på den frågan finns hos kammarrätterna. Det är nämligen de som avgör om myndigheter har gjort rätt eller fel när de har nekat journalister att få ta del av allmänna handlingar.

Reporter: Tonchi Percan.


Tysta medier när artist uthängd på metoo-vis
Under sommaren har debatten om medieetiken under metoo åter blossat upp. Åsa Lindeborgs bok "Året med 13 månader" kan stå som det tydligaste exemplet.

Var metoo-hösten med de många namngivningarna och personliga historierna ett undantagstillstånd, eller markerade den snarare en start på en ny medieetik?

I veckan dök en historia upp i sociala medier som nog kan göra dem som ställer sig den typen av frågor något klokare.

Reporter: Erik Petersson.


TT på jakt efter bildsyndare rör upp känslor
Sen 2018 driver TT tillsammans med ett danskt företag, Copyright Agent, ett arbete för att söka igenom nätet efter bilder som används utan giltiga rättigheter.

Det är ett enormt arbete som en liten robot dagligen utför. Den skannar miljontals webbadresser och hittar olovligen använda TT-bilder hos allt från stora multinationella företag till små bostadsrättsföreningar.

Internationellt är det här inget nytt. Stora bildbyråer har använt liknande tjänster i Tyskland, USA och i alla nordiska grannländer finns samma sak.

Men utanför Sverige har det här lett till en mycket större debatt. För hur rimligt är det, undrar kritikerna, att bilder som då, säg för 8-10 år sen publicerades på en blogg, nu 2020 får kravbrev på tusentals kronor?

Reporter: Johan Cedersjö.

Om de svåra beslut som omgärdar intervjuer med nära anhöriga vid dödsfall.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Svåra beslut vid intervjuer av anhöriga
Publicistiska regler säger att medier ska ta särskilt hänsyn till anhöriga och till barn. Förra veckan drunknade Rais, 6år, i Skåne och i somras blev en 12-årig flicka dödad i Botkyrka i det pågående gängkriget. Och det blev många artiklar i pressen. Både mamman till Rais och bästisar till den 12-åriga flickan intervjuades. Vilken hänsyn tar svenska medier egentligen till anhöriga när det publicistiska läget är skarpt?

• Hur starkt skydd har public service, nu när det inte blir grundlagsskydd
Förra veckan blev det klart att det inte blir ett grundlagsskydd för public service, politikerna kom inte överens. Men hur robust är det system för oberoende som vi har nu? Vad skulle politikerna faktiskt behöva göra för att rasera oberoendet? Och vilken roll skulle en formulering i grundlagen om att public service ska behållas oberoende faktiskt spela?

• Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension
För några veckor sen kom boken “Mitt liv: inget försvarstal”, (12 augusti) - Daniel Kindbergs memoarer. Den omstridde förre ordföranden i succéklubben Östersunds FK som dömdes till fängelse och näringsförbud i tingsrätten efter att ha svindlat till sig pengar och plundrat det kommunala bostadsbolaget. Men när boken recenserades i Jämtlands Tidning gick något snett. En elak och kränkande mening - som ingen först ville kännas vid - hade letat sig in i texten.

• Bråk om distribution av tidningar på landsbygden
Ett storbråk har brutit ut mellan Barometern och Post Nord. Under rubriken “Stoppa posttraumat” kritiserar Barometerns ledare Post Nord, som inte längre vill köra ut tidningar med posten till läsarna längst ut på landsbygden varje dag. Barometern menar att det är Postens samhällsuppdrag, medan Posten tycker att kritiken är oschysst - tidningarna lämnade sina läsare i landets avkrokar i sticket för länge sen.

Varför förbjuder SVT TikTok just nu? Om hur det globala tech-kriget kan leda till "splinternet". Experter med egenintressen när bankers sparekonomer intervjuas. Och hur striden om raffinaderiet i Lysekil blivit en strid om köpta artiklar och annonsformat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Varför ratar SVT TikTok just nu?
Det globala sociala medier-kriget har trappats upp. I USA har TikTok blivit storpolitik. Och här i Sverige fick TikTok-debatten ny fart efter nyheten om att SVT och Sveriges Radio förbjuder TikTok i tjänstetelefoner. Är appen en sådan säkerhetsrisk som public service-bolagen hävdar? Och vad händer i större perspektivet om fler hakar på och TikTok försvinner helt? Reporter: Katarina Andersson

• Om mediers kärlek till bankernas sparekonomer
De är tillgängliga och kommunikativa och extremt skickliga på att ge reportrar just de citat som kan få en artikel om bolåneräntor, fondplaceringar och pensionsförsäkringar att lyfta. Men det flitiga intervjuandet av bankers sparekonomer går också att problematisera. Hade medier accepterat motsvarande egenintressen på andra områden? Eller råder helt enkelt lite andra regler inom ekonomijournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge

• Så blev PR-striden om raffinaderiet i Lysekil en strid om köpta artiklar
Idag höjer knappast någon på ögonbrynen åt reklamartiklar som liknar journalistik. Det har också blivit klarare vilka regler som ska gälla för märkning. Men gränser fortsätter att utmanas och PR-strategier förfinas. Tonchi Percan har tittat närmre på PR-striden runt oljeraffinaderiet i Lysekil. Där har Preem har köpt massor av reklamartiklar i medier för att bilda opinion. Samtidigt som deras ärkefiende i frågan, Greenpeace, valt strategin att ge sig på reklamkampanjen rättsligt.

Om nazisthistorier i medierna på 00-talet. Ny bok tecknar bild av problematiskt samspel. Har vi sett början på slutet för pressfriheten i Hongkong? Diskussion om ordval i bevakning av Belarus. Och om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

• Nya uppgifter om mediers samspel med extremister på 00-talet
Nästa vecka kommer boken Extremisten ut. Det är en berättelse om ex-nazisten Anders Högström, tidigare ledare för Nationalsocialistisk front, NSF, som bildades i Karlskrona på 90-talet. I boken, författad av journalisten Bosse Gustafsson, berättar nu Högström själv om dels hur han med framgång kunnat ljuga och få publicitet och dels hur han tjänade pengar på att sälja sina bilder och filmer till olika medier. Reporter: Tonchi Percan

• Efter gripandet av mediemogul – är pressfriheten i Hongkong snart ett minne blott?
Mediemogulen Jimmy Lai greps tidigt på måndagsmorgonen i sitt hem i Hongkong med hänvisning till den nya kinesiska säkerhetslagen som infördes i somras. Omkring 200 poliser gick sen in på bolagets tidning Apple Daily och sökte igenom redaktionen. Vad händer med Hongkongs pressfrihet nu? Reporter: Therese Rosenvinge

• Ordvalskritik mot medier efter Belarus-bevakning
80 procent av rösterna sade han sig ha fått, Belarus diktator Aleksander Lukasjenko. Men även om rapporteringen väldigt mycket handlat om regimens djupt odemokratiska agerande så finns det de som menar att svenska medier hamnat snett. Snett eftersom ord spelar roll och mediers ordval i det här fallet inte alla gånger signalerat att det rör sig om en diktatur.

•Om hur coronakrisen ledde fram till nytt mediestöd
Vi ska nu återvända till den ekonomiska kris som drabbade medierna som en stor slägga i våras. Medier vittnade om dramatiska annonstapp när corona slog till.
I veckan kom nya siffror som visar på en viss förbättring – men framförallt har det talats mycket om dom nya statliga miljoner till medierna. Och man kan nu faktiskt prata om ett helt nytt mediestöd. En vinnare i det nya, konstaterar vår reporter Lasse Truedson, det är gratistidningarna.

Är journalister mer rödgröna än genomsnittet? Vi reder ut forskningsläget. Åsa Linderborg i intervju om dagboken från #MeToo-året, Sommarserien: Om Mexiko - ett av världens farligaste länder för journalister.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En blogg och en youtube-kanal - hör om två medier som vuxit sig starka utanför de stora redaktionerna under coronakrisen, Efter Breiviks bisarra breverbjudande till journalister och mediehus - vi reder ut den norska offentlighetsprincipen och Sommarserien: Mordet på Daphne Caruana Galizia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aftonbladets kvarleva från viralsajten Lajkat - Facebooksidor om djur som lockar klick till aftonbladet.se, Medier hanterar Aron Flams åtalade bokomslag olika - hör SvD och SVT, Sommarserien - om mordkomplotten mot Jan Kuciak

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Facebook är fullt av grupper som är skräddarsydda efter olika människors intressen. Man kanske lajkar varumärken man gillar, tidningar man vill läsa eller artister man vill signalera att man har koll på för att vara cool. Men det visar sig nu att flera grupper, bland annat för katt och hundälskare, drivs och drar trafik till en stor svensk kvällstidning, nämligen Aftonbladet. Förutom att det bara är Aftonbladet-artiklar som delas, framgår inte ägandeskapet alls. Reporter: Alexandra Sannemalm.

Obalanserat i P3 Nyheter Dokumentär om knarkhärva - bara en sida fick höras, Fiskelinor med rakblad över motionsspår i Västerås - Drog VLT storyn för långt? Sommarserien - om mordet på Sveriges Radios korrespondent Nils Horner

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det senaste avsnittet av P3 Nyheter Dokumentär handlar om den nu nedstängda försäljningssajten för droger - Flugsvamp 2.0. Fallet är en av Sveriges största knarkhärvor, och i dokumentären får man följa polis och åklagare i deras arbete med att ta fast och lagföra den person som misstänks ligga bakom sidan. I dokumentären kallas han för Ivan - och gång på gång slår programmakarna fast att det är han som driver och administrerar sajten Flugsvamp 2.0. Avsnittet publicerades samma dag som tingsrätten meddelade att Ivan frias från anklagelserna - någonting som nämns först i programmets sista 30 sekunder. Efter att Medierna hörde av sig har programmet klippts om. Men hur kunde det här hända från första början? Reporter: Alexandra Sannemalm

Fiskelinor med rakblad som spänts upp över ett välbesökt motionsspår. Inte bara en, utan två, gånger på mindre än en vecka. Uppgifter om att en person skadats efter att ha cyklat där. Den här historien blev en stor snackis på sociala medier i Västerås för ett par veckor sen. Till slut publicerade VLT nyheten - som enda tidning. Andra lokalredaktioner, som SVT Nyheter Västmanland, valde att ligga lågt. Storyn visade sig nämligen innehålla en hel del oklarheter. Reporter: Freddi Ramel

Den 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har valt att bara vara på plats i Afghanistan två gånger sen mordet. Reporter: Hannah Engberg