Jag heter Sima Zahrai och tillhör bahá’í-samfundet i Lund. Jag har nyligen lärt mig att det pågår ett

rensningsarbete i våra hjärnor medan vi sover. Hjärnan bearbetar känslor och upplevelser och

sorterar alla intryck. Jag känner mig tacksam och ödmjuk när jag tänker på detta ihärdiga arbete som

pågår natt efter natt och förbereder mig för nya utmaningar. Jag kan inte låta bli fundera över om

detta arbete kunde underlättas om jag själv reflekterade över min dag - om jag ägnade en stund åt

att gå igenom allt bra som hände och allt jag kan förbättra.

I boken ”Världsreligionernas Visdom” som är en citatsamling av olika världsreligioner finner jag ett

vackert citat av Buddah. Det lyder så här:

”Liksom en smed bortarbetar föroreningar ur silver, så bör den vise efter hand, tid efter annan, med

litet åt gången, bortarbeta föroreningar ur sig själv.”

Något som är dyrbart som silver, genom kontinuerligt arbete och lite i taget, visar sitt sanna värde.

Jag tror att regelbunden meditation är ett nödvändigt verktyg i vår strävan att utveckla oss som

människor och som de andliga varelser vi egentligen är. Abd’u’lbahá i ett av sina anföranden i Paris

beskriver meditation med dessa ord:

”Det är ett självklart faktum att medan man mediterar, talar man med sin egen ande. I detta

sinnestillstånd ställer man vissa frågor till sin ande och den svarar; ljuset bryter fram och verkligheten

uppenbaras.”

”Människans ande blir själv underrättad och styrkt genom meditation. Genom den blir saker, om vilka

människan ingenting visste, upprullade inför hennes syn. Genom denna mottar hon gudomlig

inspiration. Genom den emottar hon himmelsk föda.

Meditation är den nyckel som öppnar mysteriernas dörrar. I detta tillstånd avskiljer sig människan, i

detta tillstånd drar sig människan undan från alla yttre ting, i denna subjektiva sinnesstämning är

hon nedsänkt i det andliga livets ocean och kan avslöja hemligheterna hos tingen i sig själva.”