Mia Blomgren

När Jesper öppnar dörren för Mia är hon den andra personen som kommer in i hans hem på 10 år. För högstadieläraren Jespers utbrändhet gjorde honom så ensam att han en dag levde i total isolering.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag brukar säga det att det fulaste ordet i svenskan är ensamhet. Och det vackraste är tillsammans. Och när jag tittar mig i spegeln så ser jag bara en person.

Orden kommer från 42-årige Jesper som nu är på god väg att återhämta sig från sin depression. Men när det var som allra värst så levde Jesper i en ensam misär. För Mia visar han foton på hur det såg ut i lägenheten; vardagsrummet var översållat med kläder, pizzakartonger och annat skräp och i badrummet hade Jesper trampat upp en gång fram till duschen. För hygienen var viktig. Att vara hel och ren och visa upp en mask att allt var okej. För det var ingen som visste hur ensam han var.

Och det var ingen som frågade heller.

Avsnittet om Jesper är den femte delen i Mia Blomgrens dokumentärprojekt Min spegel. Ett år senare gjorde Mia ett återbesök hos Jesper i en ny dokumentärserie De ensamma: 1 år senare.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

När Maria och Tobbe tittar sig i spegeln ser de en tvåsamhet som inte alltid är ett botmedel mot ensamhet. Men Micke som är singel vill dela sitt liv med någon för att slippa känna sig så ensam.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag bävar för stunden när jag ska sätta nyckeln i låset och komma hem till ensamheten, säger Micke. Den tiden jag är ensam gör jag ingenting med mitt liv. Det är meningslöst att bara vara jag.

Men när Mia pratar med paret Maria och Tobbe så är det egentid som står högst på listan och vetskapen om att man inte kan trolla bort sina känslor av ensamhet i en relation.

Möt Micke, Maria och Tobbe i det andra programmet i Min spegel - De ensamma som är fjärde delen i Mias dokumentärprojekt Min spegel.

Riksteatern skriver just nu en pjäs för högstadieelever med inspiration från Mias program och pjäsen har premiär 2018.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

När Maja tittar sig i spegeln ser hon en ensam människa. Men också en ung tjej som alltid fått höra att hon är vacker. Martin blev mobbad för sina utstående öron och gick sedan in i ensamheten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Ärligt talat så känns det som om mitt inre och mitt yttre är två helt separata saker säger Maja när Mia ber henne att berätta vad hon känner inför sin egen spegelbild.

– Jag är blyg och har varit mycket ensam och då blir det mycket tid över till att titta sig i spegeln.

I Min spegel – De ensamma pratar Mia Blomgren med människor om deras upplevelser av ensamhet.

– Jag får en del mail av lyssnarna där de berättar eller kanske mer hintar om att de känner sig ensamma säger Mia, och det handlar alltså om unga människor och människor mitt i livet. Så jag började prata med folk om det här och det som snabbt slog mig var hur ofattbart stigmatiserat det är att prata om att man känner sig ensam. Och det gjorde det ju naturligtvis extra intressant att nysta i.

Möt Maja och Martin i det första programmet i Min spegel - De ensamma där Mia ber människor att berätta vad de känner inför sin egen spegelbild. Detta är också den tredje delen i Mias dokumentärprojekt Min spegel.

Aftonbladet 2016:
"Min spegel heter programserien, och liksom många av Mia Blomgrens uppmärksammade radiodokumentärer är den lite lös i kanterna. "Vad ser du i spegeln?" frågar Blomgren och så vindlar samtalet iväg - och på något sätt blir det fängslande."

Riksteatern skriver just nu en pjäs för högstadieelever med inspiration från Mias program och pjäsen har premiär 2018.

Musiken i programmet är komponerad av Adam Hagstrand.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Anna kallar sig själv för pojkflicka och är gift med en man som är både alfahanne och mjukisman. Lars-Anders å sin sida blev så förvirrad i sin velourdräkt att han höll på att ta livet av sig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När älgtjuren Tur tappar hornen tar honorna över i hagen, berättar älgskötaren Sara som tycker att det är knepigt det här med vad som är kvinnligt och manligt.

– Nu blev det dags för ”älgtjuren” att göra entré i mina program om könsroller, säger Mia. För flera lyssnare, inklusive snickaren Erik som jag ringer upp i första programmet, nämner av någon anledning just älgtjuren när vi pratar om det faktum att både män och kvinnor är djur.

Möt lyssnarna Anna, Sara och Lars-Anders och en och annan älg i det andra programmet i Mia Blomgrens serie Det är biologin som spökar om vad det är att vara man eller kvinna och varför biologi har blivit ett tabu när vi pratar om manligt och kvinnligt?

Det här en uppföljning på Mias serie Duktiga pojkar och misslyckade män och ingår den evigt pågående programserien Könstrubbel.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Snickaren Erik är medveten om att kvinnor tänder på att han är hantverkare. Och han tycker att det är helt okej att bli objektifierad som man men önskar att kvinnor själva var medvetna om det.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det biologiska resonemanget är lite nervöst att prata om, säger 24-årige feministen Oskar till Mia när hon ringer upp. Framförallt för att det går emot den här idén om att män och kvinnor är lika skapta och att könet är en social konstruktion, fortsätter Oskar. Lyssnaren Ulla berättar att hon är elak mot sin man och funderar på om kvinnor har fått andra biologiska egenskaper än muskler för att kunna visa styrka.

I Det är biologin som spökar tar Mia Blomgren kontakt med några av alla de lyssnare som skrev till henne efter programserien Duktiga pojkar och misslyckade män om män och prestation.

– Det ordet som poppade upp den här gången i mailhögen var ordet ”biologi”, säger Mia. En kvinna som heter Johanna skrev att ” Det skulle kunna vara så att det är biologin som spökar när man är ute och letar efter Alfa-hannar.”

Möt Oscar, Erik och Ulla i det första programmet i serien Det är biologin som spökar av Mia Blomgren där hon pratar med lyssnare om vad det är att vara man eller kvinna och varför biologi har blivit ett tabu när vi pratar om manligt och kvinnligt?

Det här en uppföljning på Mias serie Duktiga pojkar och misslyckade män och ingår den evigt pågående programserien Könstrubbel.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Nikita minns när hon som liten pojke stod framför spegeln och jämförde sin kropp med sin systers och undrade varför inte också hon var en biologisk flicka.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nikita skrev ett brev till Mia:

”Hej Mia. Jag skriver för att jag precis har lyssnat klart på den sista delen av Duktiga pojkar och misslyckade män. Jag tycker att min erfarenhet, transerfarenheten är viktig, speciellt i den här typen av ämnen som kommit upp i programmen som ju handlat om könsroller, feminism, vad är en man och sådana saker.

Det är ju så att transpersoner ofta bara brukar föras över till någon sorts konstruktionistisk diskussion, alltså att könet bara skulle vara en social konstruktion, att man inte föds till kvinna eller man utan man blir det. Men för mig så handlar det om, att mitt kött längtar efter en annan kropp, Och sorgen i det. Alltså, fysiskt, inte bara psykiskt, för det gör ont.

Och om det bara hade handlat om att känna sig feminin, eller maskulin, hade ju diagnosen inte varit nödvändig, eller hur? Och där är den ofta föraktade biologin väldigt viktig.”

Möt Nikita i det tredje programmet i Mia Blomgrens serie Det är biologin som spökar där hon pratar med lyssnare om vad det är att vara man eller kvinna och varför biologi har blivit ett tabu när vi pratar om manligt och kvinnligt?

Det här en uppföljning på Mias serie Duktiga pojkar och misslyckade män och ingår den evigt pågående programserien Könstrubbel.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Hur är det att komma till kultureliten när man är från arbetarklassen? Och varför tycker en del akademiker att man gift ner sig om man är ihop med någon som jobbar inom hemvården?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är klart att det finns akademikerjävlar! säger Lotta Sjöberg när Mia ringer upp och vill prata om det brev hon fick av Lotta efter programserien Dom kallar oss white trash.

– Nu tillhör jag kultureliten men ursprungligen så kommer jag från finsk arbetarklass. Och jag kan förstå den ilska och frustration som finns kring att det är akademikerjävlar som har makten, ordet och självförtroendet.

– Jag bara satt och gapade berättar akademikern Janne för Mia när han minns tillbaka på hur en av hans arbetskamrater en gång sa till honom att han hade gift ner sig. Jag frågade vad han menade, fortsätter Janne, och då kom det lite halvkvävt att hemtjänsten ju är lite ”white trash”.

Möt Lotta och Janne i det tredje programmet i serien Akademikerjävlar av Mia Blomgren där hon pratar med akademiker om klassresor, klassförakt och strävan efter det perfekta livet. Det här en ännu en uppföljning på Mias serie Dom kallar oss white trash.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Varför slutar man att prata dialekt när man kommer till universitetet? Och vad är bäst, att låtsas att man är tolerant eller att stå för att man inte är det?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Folk har en bild av sig som så himla goda och intelligenta just för att dom läser, säger 20-åriga Tova som kommer från en akademikerfamilj och nu pluggar Internationella relationer på Stockholms Universitet.

Nadja läser spanska och pendlar mellan Stockholm och Arboga. Hon vill helst inte att det ska höras på hennes dialekt att hon nu bor i en småstad men vet om att alltför mycket anpassning inte heller är bra. För vad händer med småstadsbornas erfarenheter om man låtsas vara storstadsbo när man börjar på universitetet?

Möt några universitetsstuderande i det andra programmet i serien Akademikerjävlar av Mia Blomgren där hon pratar med akademiker om klassresor, klassförakt och strävan efter det perfekta livet. Det här en ännu en uppföljning på Mias serie Dom kallar oss white trash.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

Hur kan det komma sig att man börjar tro att man inte bara är smartare utan också godare för att man har en hög utbildning? Och varför säger vi att högutbildade är mer toleranta än lågutbildade?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det har nog hänt att jag sagt jävla arbetare när jag suttit i bilkön till jobbet, säger Pär, och det är ju sådant som jag har tid att tänka på nu när jag blivit förtidspensionerad från VD-jobbet på grund av Parkinsons sjukdom. Hur kunde jag tro att jag var lite för mer bara för att jag levde det goda livet?

I Akademikerjävlar fortsätter Mia Blomgren ta kontakt med människor som hörde av sig till henne efter programserien Dom kallar oss white trash.

– Det jag funderat länge och mycket på, säger Mia, är varför det är okej att se ner på lågutbildade människor. Genom åren har jag fått många mail från lyssnare från underklassen och arbetarklassen som är mer än trötta på dessa attityder. Men jag får också mycket respons från högutbildade från alla politiska läger som säger att de trott att de är toleranta fastän de nu inser att de ser ner på den klass som de i många fall själva kommer ifrån.

Möt Pär i det första programmet i serien Akademikerjävlar av Mia Blomgren där hon pratar med akademiker om klassresor, klassförakt och strävan efter det perfekta livet. Det här en ännu en uppföljning på Mias serie Dom kallar oss white trash.

Ett program från 2017 av Mia Blomgren.

”Jag vet inte hur många gånger man har kallat mig white trash”, säger Therese som är nyinflyttad till ”ett av de mest white trash-täta områdena i Sverige – det är verkligen ett uttryck jag hatar!”

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det andra programmet i Mia Blomgrens serie ”Dom kallar oss White Trash” möter ni 30-åriga Therese.
Hon är på väg att köpa läsk och cigaretter när Mia Blomgren stannar henne för att fråga om hon har hört uttrycket ”white trash” någon gång? Det har hon. Otaliga gånger.

Redan som liten flicka på skolgården i den lilla orten Hallstahammar fick Therese höra att hon var både white trash och ”bidragssnigel”. Då var hennes mamma sjukskriven och hennes pappa hade fått sparken från arbetet.

Idag kan Therese räta på ryggen och skäms inte för vare sig sitt ursprung eller att hon gillar pommes frites-krydda och prydnadssaker i bokhyllan.

Ett program från 2012 av Mia Blomgren.