– Först och främst; man behöver inte ha allt ”figured out” när man går ut gymnasiet. Så funkar inte livet.

Det säger Josefine Högne apropå frågan om yrkesval.

Och hon borde veta. Hon har vad många skulle kalla ett drömjobb: event- och pr-manager på Lyko.

Vägen dit har gått över en mängd olika jobb, som alla givit nyttiga erfarenheter som tagit henne till sitt nuvarande. Ett axplock: i kassan på dagligvarubutik, på café, säljare på bensinmack, butikschef, TV-produktionsbolag, studentradio, socialamedia-person på teknikkonsultbolag.

– Jag tycker man ska testa sig fram och det är ju också det jag gjort. Jag har gjort jättemånga olika saker som till slut lett mig fram till där jag är idag. Nu har jag hittat min plats, det jobb jag är ämnad för.

Intresserad av att kika på fler yrkesroller i handeln? Gå in på www.karriarihandeln.se.

Podden spelades in i Stockholm i december 2024.

– Vi har större tilltro till ett beslut fattat av en människa, jämfört med en maskin. Är du flyggpassagerare känner du dig tryggare om du vet att det är en mänsklig pilot som flyger planet, jämfört med en AI modell, säger Jönköpingsforskaren Tomas Müllern och fortsätter:

– Och ju fler mänskliga egenskaper en maskin har desto mer kan vi känna att vi kan lita på den.

Lyssna på Tomas Müllern som i ett samtal med Handelsrådets Ylva Åkesson berättar om sitt aktuella forskningsprojekt, kring hur AI-verktyg kan användas för att påverka konsumenters hållbara val. Fokus ligger på produktreturer.

Han resonerar kring konsumenters villighet att dela med sig av sina privata uppgifter, där det visar sig att företaget storlek respektive inblandning av AI spelar roll. Vi får höra exempel på hur AI påverkar arbetslivet, som exempelvis jobbet som HR-specialist och marknadsförare.

Tomas Müllern är forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping.

Läs om hans pågående forskningsprojekt på Handelsrådets hemsida här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/the-role-of-artificial-intelligence-in-consumers-sustainable-choices-a-study-of-digital-retailing/

Podden är inspelad i Stockholm i juni 2024.

– Sociala robotar ska inte ersätta personal, utan vara ett komplement som utför uppgifter som annars inte hinns med – som att ge råd och tips i kön till delikatessdisken. De kan också komma till användning i obemannade butiker.

Det säger Lars Witell, professor i företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Linköpings universitet. Han är aktuell hos Handelsrådet med forskningsprojektet ”Kundupplevelse i förändring”, som så småningom ska utmynna i handfasta råd till branschen.

I podden berättar han om praktiska försök ute i butik med den talande roboten, skillnaden i hur barn och vuxna bemöter den och om att män och kvinnor interagerar olika med den talade roboten.

Han diskuterar det faktum att många kunder upplever att personaltätheten och därmed andelen sociala kontakter minskat.

– Det fysiska mötet, den sociala interaktionen, är central för många människor. Det blir mindre och mindre av sådana naturliga kontaktpunkter, säger Lars Witell och fortsätter:

– Och jag tror att det är för enkelt att säga att det här behovet är åldersrelaterat. Även unga gillar social interaktion och ensamhet är en större och större utmaning för samhället. Handeln är en naturlig mötesplats och har en viktig roll att spela här.

- Man ska tycka om kundmötet, att träffa människor och ha en förmåga att spegla den person man träffar. Det handlar om att vara lite människokännare.

Det säger Anna Arehov som har det jobb som många skulle kalla drömjobbet: personal shopper.

Hon vill gärna tona ner det flashiga som många förknippar med jobbet och lyfter hellre fram andra aspekter:

- Det handlar om att vara ett stöd och support i en shoppingstund för att hjälpa kunder.

I poden berättar Anna Arehov om sitt jobb som personal shopper på Åhléns i Malmö.

Ett jobb där mode och stil så klart är viktiga pusselbitar, men minst lika viktiga är förmågan att känna av kunden och lyssna in behov och önskemål.

Inte sällan för hennes råd på klädsidan in kunden också på andra avdelningar på varuhuset: som skönhet och inredning.

Anna berättar om ett jobb där man måste gilla människor för att trivas, och där hennes bakgrund inom design och formgivning får sitt utlopp i mötet med kunden.

Inspelat i Malmö i februari 2024. Poddvärd Ylva Åkesson, Handelsrådet

– Många företag inser kanske inte vilket bredare värde deras interna data skulle kunna ha för beslutsfattande i en samhällskris, utan ser den bara som en rent kommersiell och operativ resurs.

– Snart kommer det direktiv och regleringar som kommer ställa nya krav och kanske också medföra helt nya förväntningar på företag. Och man om inte vill ha lika ”kul” som man hade med införandet av GDPR, kanske man borde börja fundera på hur man ska anpassa sig till det redan nu.

Det säger forskare och docent Erik Wetter, Handelshögskolan i Stockholm.

Erik är aktuell med ett forskningsprojekt finaniserat av Handelsrådet med fokus på den värdefulla resurs av kunddata som finns ute hos landets detaljhandelsföretag.

- Ett par minuter före sändning kommer pulsen. Det går inte komma ifrån; det är livekänslan! Allt kan hända live, det är det som är så spännande…

Liveshopping är ett ganska nytt fenomen i Sverige, och en som varit med från början är Jakob Laudon. Med en bakgrund hos Kjell & Company, it-plattformen Bambuser och Apoteket AB berättar han i podden om en jobbvardag som inkluderar såväl jobb framför kameran som många timmar bakom.

Det handlar om att bygga varumärken, om att driva försäljning, i såväl korta som flera timmar långa direktsändningar, om att researcha kring varumärken och ämnen som egenvård (Apoteket) och tekniktillämpning (Kjell & Co), skriva manus och om att vara spindeln i nätet i internt projektledning.

- Liveshopping är absolut en säljkanal men lika mycket varumärkesbyggande, något som också kan handla om utbildning, inspiration och rådgivning.

Podden spelades in november 2023 i Stockholm.

Lyssna på Sandra Tureson, som berättar om sin dag på jobbet som HR-generalist på Orvelin Group!

Som 14-åring sommarjobbade hon i livsmedelsbutik och grillade kyckling. Det var starten på en lång räcka yrkeserfarenheter inom handeln: i kassan, charken och mejeriavdelningen i livsmedelsbutik för att sedan ta steget vidare till visual merchandiser och butikschef på en modekedja liksom säljare på Systembolaget parallellt med studierna till personalvetare.

Idag är Sandra Tureson HR-generalist i koncernen Orvelin Group med stort fokus på gränshandel.

Hennes arbetsdag handlar om övergripande personalfrågor. Som att coacha butikschefer i deras rekryteringsuppdrag, stötta och ibland sitta med i ”svåra samtal”, lokala förhandlingar med facket och delta på rekryteringsmässor.

Jobbet omfattar arbetsrätt, kollektivavtal, arbetsmiljö och utbildning och glädjen i att se kollegorna växa i sina yrkesroller.

- Jag tror att det finns en lite felaktig bild av hur det är att jobba med HR: att det mest handlar om lull-lull, ordna personalfester och komma ihåg när medarbetarna fyller år.

- Visst, den delen finns. Men det handlar mycket om ekonomi och att vara kostnadsmedveten. Jag är ju anställd för att stötta arbetsgivaren; att komma med perspektivet att medarbetarna ska trivas och därmed göra ett bättre jobb så att vi får in mer pengar.

Lyssna på Anna Sandseth när hon berättar om sin dag på jobbet, som butikssäljare på avdelningen hår & hud på Åhléns Nordstan i Göteborg.

– Jag är en serviceperson som får en kick av att serva mina kunder. Jag vill att min kund ska gå ifrån mig med glatt humör och vara nöjd med det hon handlat, säger Anna och fortsätter:

– Visst kan man kan lära sig säljprocessen och lite om skådespeleri som kan behövs i jobbet, men du måste tycka om människor och känna att du är där för kunderna.

Anna har jobbat på Åhléns i 20 år och har en lång erfarenhet som butikssäljare, på den avdelning hon jobbar på nu liksom på avdelning doft. Hon har också haft andra yrkesuppgifter på företaget: arbetat som avdelningschef, vikarierat som ställföreträdande varuhuschef och i ett och ett halvt år körde hon truck på varuhusets lager.

I podden berättar hon om värmande kundreaktioner, relationerna med arbetskollegorna, om livspusslet och om sitt fackliga engagemang och varför hon kallas ”mamma Anna” på jobbet.

– Säkerhetsarbetet sitter ihop med så mycket i vår dagliga verksamhet ute i handeln, saker som man kanske inte i direkt tänker på som just säkerhetsfrågor.

Det säger Jan Wallström som arbetar med intern revision hos Bauhaus, ett uppdrag som hos kedjan omfattar såväl säkerhet som just intern revision liksom GDPR, visselblåsning och krishantering.Hör honom berätta om hur kedjan jobbar verksamhetsövergripande kring säkerhet och risk, om hackeratacken som man drabbades av försommaren 2021, om omvärlds- och riskanalyser, om anonyma visselblåsarfunktioner, personuppgiftshantering och om hur Bauhaus hanterar stölder.

Utbildning av personal i säkerhetsfrågor är en viktig del av hans arbete. Bauhaus använder sig flitigt av de kostnadsfria webbaserade utbildningar kring brandsäkerhet som Handelsrådet, tillsammans med Prevent, tillhandahåller. Nu i höst, i november, kommer de att lanseras i nya, uppdaterade versioner.

Innan Jan Wallström för 16 år sedan kom till Bauhaus, hade han arbetat som säkerhetssamordnare hos Apoteket AB, dessförinnan var han affärschef hos en av Sveriges största livsmedelsbutiker; med andra ord ett handelsintensivt yrkesliv som fick sin början hos konsumentkooperationens dåvarande detaljhandelssatsning New Sports.

Jan Wallström gillar att vara ute i verksamheten, på lagret och på butiksgolvet. Och gärna sälja en eller annan julgran.

– I handeln och butik händer det alltid något nytt. Och man ser snabba resultat. Det gillar jag, säger han.

HörJohanna Bradley, HR-specialist på Stadium, tala om sin dag på jobbet, hur det är att arbeta i den stora sportkedjan på en avdelning som förr gick under namnet ”personalavdelningen” men som idag är ett bredare begrepp: nu handlar det om människan som resurs, om rekrytering, personalutveckling, arbetsmiljö på den digitala arbetsplatsen och också om att kunna se de människor som väljer att sluta på arbetsplatsen som en resurs.