Mises Ljud

På slutet av 1800-talet kom krav på reformer – både från socialdemokraterna/arbetarrörelsen och från liberalerna. Båda ville minska kyrkans inflytande, ge alla barn möjligheten att gå i skolan och se till individen i stället för att folk tillhörde sin sociala position/klass. Skolans längd utökades ytterligare och kontrollen och kraven ökade.

Marie Karlsson och Pia Heintz Svensson kommer från olika bakgrunder och har båda gjort samma yrkesval, att vara hemmamamma. De har brutit mot normen att lägga ut fostran på entreprenad och istället valt att vara hemma med sina barn för att kunna ge dem trygghet och sunda värderingar.

Marie är hemmamamma åt tre döttrar mellan 7 och 14 år. Pia var hemmamamma åt sju barn som idag är i åldrarna 13-32 år.

Alla ska vi sjunga jämlikhetens lov. Från Strandvägen till Fittja. Från alldagligaste byråkrat till mest högstämda operasångerska. Från DN-krönikör till standup-charmör. Från villakvarter till ort, dag som natt, från fur till gran, i byn och på stan. Jämlikhetens självklara dygd skall leda oss vid handen, från vaggan till graven. Vi skall prisa den vart vi går och står och vi skall låta den viskas genom skägg och hår. Dess budskap skall vi föra fram, snälla som små lamm, ty ingen härinne kan väl vilja förpesta sitt sinne; att våga tänka, eller ens vagt förnimma! Att jämlikhet är bluff och båg och vansinne.

Av Jon Nylander

Publicerades 2018-04-24: https://www.mises.se/2018/04/24/jamlikhetens-fyra-ryttare/

Inläsning: Simon Gustafsson

Även om det fanns liberala tankegångar om att alla barn skulle lära sig att läsa, skriva och räkna, handlade 1842 års folkskolestadga snarare om disciplinering av en allt större underklass. Jordbruksreformerna, alltså förbättringarna inom jordbruket, under första hälften av 1800-talet hade lett till att det fanns allt fler backstugesittare, jordbruksarbetare, torpare och inhysehjon. Dessa fattiga människor behövde tuktas, och eftersom hela samhället hade sekulariserats var den nya statsreligionen demokrati, därav att folk behövde ”demokratiseras”. Allmogen utgjorde ett hot mot den rådande ordningen och därför behövdes undervisning som syftade till disciplinering, underkastelse samt demokratisk och nationalistisk fostran.

Del 2 av Rickard Dahlins artikelserie om den svenska skolan.

Publicerades 2018-05-09: https://www.mises.se/2018/05/09/svensk-skola-175-ar-av-ofrihet-del-2-1842-ars-folkskolestadga/

Inläst av Simon Gustafsson

Från Freedomfest 14 maj 2017.

Skulle du klara av en period av arbetslöshet, vattenkontamination, kollaps i matförsörjningssystemet eller något ännu värre? Beredskap för att överleva kriser, både mindre och större är en viktig del av den personliga friheten. Myndigheter säger att vi bör ha resurser för att klara 72 timmar. Vad säger erfarna preppers?

En Svensk Prepper (svenskprepper.se) bloggar på ämnena prepping, krisberedskap och personlig frihet. Han talar om vikten av din operationella säkerhet (opsäk), att vara adaptiv i ett ständigt skiftande samhälle såväl på internet som i din fysiska närmiljö. Efter att ha tillbringat en längre tid utanför Sverige så har han fått starka frihetliga tendenser, inte minst sedan han återkom till ett Sverige som "verkade ha hamnat i okontrollerad spinn". Han är uppväxt på den ljusblå sidan av 90-talets MUF och FMS och kallar sig idag libertarian.

Titta på Youtube:

https://www.youtube.com/watch?v=HdWWucU_-e8&feature=youtu.be

Från Freedomfest 2018.

Sverige och Schweiz hade ungefär samma förutsättningar under senare delen av Europas industrialisering. Båda länder höll sig utanför kriget och hade industrin intakt. Länderna hade ungefär samma befolkningsmängd och befolkning med liknande kulturell bakgrund. Båda ligger med närhet till stora exportmarknader i Europa. Båda blev framgångsrika till en början men hur gick det sedan? Stellan Abrahamsson diskuterar likheter och skillnader, orsak och verkan mellan två politiska system.

Stellan Abrahamsson har bott i Schweiz i sju år. Han driver en konsultbyrå som hjälper finansiella institutioner att efterleva Sveriges och EUs alltmer komplicerade finansreglementen. Han har också arbetat på Finansinspektionen i Stockholm.

Om man lyssnar på statens egen berättelse om hur den blivit en garant för medborgarnas bildning är det lätt att få intrycket att innan 1842 var Sverige ett folk av analfabeter där enbart de rika hade råd att lära sig ens de mest grundläggande saker. Men riktigt så låg det inte till.

Del 1 av Rickard Dahlins artikelserie om den svenska skolan.

Publicerades 2018-04-27: https://www.mises.se/2018/04/27/175-ar-av-ofrihet-den-svenska-skolan-1842-2017-del-1/

Inläst av Simon Gustafsson

I denna fantastiska artikel sammanfattar Kaj Grüssner de ekonomiska incitament som ligger till grund för den misär som kriget mot drogerna förutsägbart framkallar. Detta är absolut nödvändig ammunition i kriget mot dumhet.

Inläst av Simon Gustafsson

Publicerades 2011-03-02

Länk till artikeln: https://www.mises.se/2011/03/02/forbudslagstiftningens-ekonomiska-aspekt/

Ju mer förnedrande och provokativ staten blir, desto mindre lojalitet känner undersåtarna med den.

Publicerades 2017-03-08, av Klaus Bernpaintner

Inläst av Magnus.

Läs hela artikeln här: https://www.mises.se/2017/03/08/varnplikt-utan-lojalitet/

Nu avslutar vi kapitel tre av Rothbards skrift "Vad har staten gjort med våra pengar?".

Du kan stödja Misesinstitutet genom att bli stödmedlem på www.mises.se/medlem eller genom att donera via www.mises.se/donera.

Inläst av Jon Nylander