Sedan 1971 har Sverige haft enkammarriksdag. Vad som dock verkar successivt glömmas bort är att det före dess var en ordning med två kamrar.

Hur artade sig denna epok som varade i drygt hundra år.

I detta avsnitt gästas podden av Josefin Hägglund, doktorand i historia vid Södertörns högskola. Hon har tillsammans med Torbjörn Nillsson skrivit boken Tvåkammarriksdagen 1867-1970 100 år av politik – 50 år av glömska.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 1848 präglades Europa av uppror och revolution.

Samma år författade Karl Marx och Friedrich Engels ett manifest som minst sagt skulle påverka eftervärlden. Där beskrev de historiens som en kamp mellan klasser och hur arbetarklassen genom revolution ska ta makten över produktionsmedlen och inrätta proletariatets diktatur. Succesivt ska sedan övergången till det kommunistiska samhället ske.

De historiska exemplen som inspirerats av dessa idéer har dock fastnat i diktatur och förtryck.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med inspiration från tidens starka vänstervindar såg också en ny feministisk rörelse dagens ljus i slutet på 1960-talet. Främst i ledet stod Grupp 8 och var som mest aktiva under 1970-talet. Vad var det för frågor som lyftes fram och hur såg det politiska arbetet ut? Och vad lyckades åstadkommas?

Medverkar som gäst i avsnittet gör Elisabeth Elgán, professor i historia vid Stockholms universitet. Hon är bland annat författare till boken Att ge sig själv makt: Grupp 8 och 1970-talets feminism.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 1766 får Sverige världens första tryckfrihetsförordning. Dock ska utvecklingen för denna frihetsreform ta flera vändningar längs vägen.

Medverkar gör Jonas Nordin som är professor i bok- och bibliotekshistoria vid Lunds universitet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Berättelsen om när Polen återfick statusen som självständig stat och hur resan såg ut för landet under de närmaste decennierna som följde.

Gäst i avsnittet är författaren Artur Szulc.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I den andra delen om folkmord under 1900-talet utgår vi ifrån brott som skett i kommunismens namn. Precis som i det tidigare avsnitt så följer vi en linje med tre exempel: Sovjetunion, Kina och Kambodja. Vad finns det för samband mellan dessa olika regimer? Hur såg den ideologiska kopplingen ut till det som skedde i dessa länder? Och vad fanns det som skilde de åt?

Gästar gör återigen professor Klas-Göran Karlsson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna gång berättas det om muren som delade Berlin i närmare tre decennier. Vi förklarar orsakerna till varför detta extrema byggnadsverk uppfördes och hur tillvaron förflöt på vardera sidan. Och vad som ledde fram till det ofrånkomliga sammanbrottet 1989.

Den som leder oss rätt är avsnittets gäst Björn Cederberg, journalist och författare som bland annat har skrivit boken Berlinmuren: berättelser om en plats och ett tillstånd.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det blir en resa tillbaka till det händelserika året 1809. Sverige förlorar Finland, kungen avsätts och en ny regeringsform antas. Och man försöker bestämma sig för vem som ska sitta på den svenska tronen.

Hur såg bakgrunden ut till denna kedja av omvälvningar?

Doktoranden i historia vid Mittuniversitetet Mattias Warg som skrivit boken 1809: i huvudet på rebellen som förvandlade Sverige gästar podden och förklarar ett och annat.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.