Musikmagasinet

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Professionella kompositören och saxofonisten Henrik Frisk ger en unik intervju där han berättar om sin bipolära sjukdom. Birgitta Tollan är en av de få han talat med detta om. Sjukdomen är fortfarande tabubelagd och omgärdad av fördomar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag spelar saxofon – därför mår jag bra. Punkt! Vinst på varje lott. Och det är ganska häftigt!

Den internationellt uppmärksammade tonsättaren Karin Rehnqvist har haft perioder av nedstämdhet.

– Jag har en vild hjärna som drar iväg. För mig är komponerandet ett sätt att koncentrera tanken och ge stadga i tillvaron, förklarar hon.

– Att ägna sig åt konst, att komponera, handlar om att träna upp sin känslighet. Då är det inte så konstigt att vara melankolisk. Det tillhör känslospektrat och det tillhör livet. Ständig lycka finns inte, säger Karin Rehnqvist, som vill att musiken skall stånga sig fram, ge motstånd och gestalta det som är bångstyrigt och brustet.

– När utrikesminister Anna Lindh mördades kändes det futtigt att komponera. Men i mitt verk Ljus av ljus, till minne av Anna Lindh, använder jag ljusa flickröster som en motbild till det mörka, till sorgen.

Tonsättaren Jonas Bohlin är attraherad av dystopier och har skrivit flera verk utifrån svåra, smärtsamma teman.

– Jag är ingen religiös människa utan försöker hitta ett sekulärt förhållningssätt till vetskapen om vår egen dödlighet, berättar Jonas Bohlin, som skrev verket Holocene utifrån oro och ångest över klimathotet. Efter tre års arbetet med partituret blev Jonas Bohlin nedstämd och utbränd.

– Det här objektiva sättet att se på hela mänskligheten gör att man distanserar sig från själva livet för att studera olika uttryck för vår undergång. Det är att avskärma sig gentemot mänskligt levande och det har kostat på mycket mer än jag har kunnat förstå själv, säger Jonas Bohlin.

Vi lyssnar även på musik av de unipolära och bipolära artisterna Brian Wilson i Beach Boys och Sting i Police.

Manus och produktion: Birgitta Tollan.

Tonsättaren Hector Berlioz var bipolär och i sina memoarer beskriver han depressioner: ”de mest fruktansvärda av alla livets djävligheter. Den hemska känslan av att vara ensam i ett tomt universum.”– Under mina manier är jag gäckande, aktiv, passionerad, ondskefull och illvillig, skriver Berlioz, som använde en så kallad idée fixe i den fantastiska symfonin, Symphonie Fantastique, som stod klar 1830.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idéhistorikern Karin Johannisson talar om att förnuft och känsla nuförtiden samarbetar; att känsla kan vara tänkt och tanke kan vara känt.
Birgitta Tollan och Karin Johannisson funderar kring den känslorepertoar som erbjuds av dagens symfoniorkestrar. Är den förlegad och orsak till att unga människor flyr konserthusen?
– Idag behöver publiken mer differentierade känslouttryck, som ilska, aggression och nostalgi. Ungdomar bygger sina identiteter bortom den typ av stereotyper som mainstream symfonirepertoar erbjuder, resonerar Karin Johannisson.

Hjärnforskaren Fredrik Ullén berättar om så kallade hjärnmaskar och om vad en CP-skada betyder. Han förklarar varför hälften av alla personer som föds blinda har absolut gehör och på det sättet har ett utvidgat hörselsinne.

Låtskrivaren och sångerskan Amanda Blomqvist är blind, har absolut gehör och en CP-skada. För henne är ordet VÄG en fixstjärna i livet. Hör Amanda sjunga låtar ur egna CD:n ”Säg väg”. Hennes mål är att sjunga i Globen i Stockholm.

Fredrik Mbuyamba bär artistnamnet Madodds. Han har gjort den rosade singeln CP-skräck och planerar att ge ut en hel CD.
– Jag är så arg på kommunen. Jag sökte pengar för studiotid men jag fick avslag med motiveringen att jag skulle sättas på ett dagcenter för att snickra istället, berättar Madodds, som har spasmer och svårt att röra händer och fingrar. Men som ständigt skriver låttexter.

Manus och produktion: Birgitta Tollan.

Runt sekelskiftet 1900 började psykiska symptom benämnas ”nervösa sammanbrott”. Tonsättaren Charles Ives bipolära symptom kallades ”hjärtkollapser”. 1906 skrev han det mystiska stycket ”The Unanswered Question”. Det korta trumpetmotivet beskrev Ives själv som ”den evigt existensiella frågan”.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hjärnforskaren Fredrik Ullén förklarar var musiken finns i hjärnan och spelar pianomusik av den excentriske tonsättaren Kaikhosru Shapurji Sorabji, en mycket privat person som i mitten av 1930-talet drog sig tillbaka helt från konsertscenerna. Sorabji ansåg dessutom att ingen skulle spela hans verk offentligt. Sorabji har skrivit några av de svåraste pianoverk som finns. Hans ”Symphonic Variations”för piano och orkester tar 8 timmar att framföra.

Vi möter två hyperaktiva musiker, som är gifta med varandra.

– Diagnosen var en befrielse. Jag behövde inte längre låtsas att jag var som alla andra, säger violinisten och tonsättaren Emmy Lindström.

– Jag hade toppbetyg i alla ämnen, var extremt vältränad och smal, men tyckte ändå det var fel på mig eftersom vuxna stigmatiserade mig för att jag inte var tyst och stillsam, vilket en flicka borde vara.

Emmy blir lugn av att spela och anser att hyperaktiviteten har fördjupat hennes musikalitet.

Detsamma gäller klarinettisten Emil Jonason.

– Som barn var jag osynligt och introvert hyperaktiv. Jag tänkte mycket på saker, spelade inga sporter, satt still och pluggade, övade klarinett och ritade.

– Nu sitter jag aldrig still. Jag fastnar för sånt som går fort. I min hjärna finns två järnvägsspår som jag färdas på samtidigt. Det är väldigt roligt!

– För det mesta tänker jag på klarinettgrepp, speciellt på dem i Coriglianis klarinettkonsert. Konserten är som en trafikolycka på en halv timma, som världens hårdrockskonsert i mina öron. Samtidigt lyssnar jag på Tom Waits ”Sins Of My Father” en gång om dagen. Den har blivit mitt mantra, berättar Emil Jonason.

Manus och produktion: Birgitta Tollan.

Musik & Liv: Michala Petri, blockflöjtsvirtuos. Nikolaj Koppel, avhoppad konsertpianist och mediaperson i bl a musikens tjänst. Del fem av fem. Manus & produktion: Birgitta Tollan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Musik & Liv: Robert Wells, pianist, kompositör, entertainer. Del fyra av fem. Manus & produktion: Birgitta Tollan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Musik & Liv: Susanna Mälkki, orkesterdirigent, cellist. Del tre av fem. Manus & produktion: Birgitta Tollan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Musik & Liv: Caroline af Ugglas och Angélique Kidjo, sångerskor, låtskrivare. Del ett av fem. Manus & produktion: Birgitta Tollan.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.