Så står du nu, vid katastrofens rand. Utan kontroll på situationen och med en konstant känsla av vaksam panik. Hela världen tycks nu vara emot dig, vad gör du? Med raska steg i skydd av mörkret kan du fly för stunden. Men ingen bryr sig om ifall du orkar eller inte, du måste kämpa vidare. Om hela världen verkligen är emot dig, finns det då någon kvar som du kan lita på? Sannolikt inte. Misstankarna växer när ungdomens vagga besöks, och något tydligt saknas. Har någon ljugit för dig? Eller var det bara du som vägrade lyssna? Rummets tomhet ekar ditt inre, resonerar med din ilska och förstärker den. Om de inte hittar dig, för att du gömmer dig, kanske går de då på dina nära och kära?