Den synodala process som påven Franciskus drog i gång 2021 har nu, efter den stora biskopssynoden i Vatikanen i oktober, åtminstone i viss mån gått i mål. Ett slutdokument har lagts fram som påven skrivit under. Men vad har egentligen varit syftet med synoden? Vad är det påven Franciskus velat åstadkomma? Är det som en del hoppats och andra befarat, att stora reformer står för dörren? Är den synodala processen nu avslutad, eller har den bara påbörjats?

Gäster i avsnittet är Magdalena Dahlborg och Ulf Jonsson, som skrivit varsin artikel om synoden i det aktuella numret av tidskriften Signum.

Att Sverige är världens mest sekulariserade land hör vi ofta. Men är Sverige också världens mest protestantiska land? Det menar i alla fall statsvetaren Katarina Barrling, som är aktuell med boken ”Världens mest protestantiska land: Sverige – det extrema landet lagom”. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Barrling om hur Luthers devis ”tron allena” kommit att färga den svenska mentaliteten. Sverige vilar på en paradox, menar Barrling, där maximal protestantism gett upphov till maximal sekularitet. Välkommen till ett samtal som spänner mellan de stränga protestanterna Anders Tegnell och Greta Thunberg till kättarna Lena Andersson och Eyvind Johnson.

I år är det 50 år sedan författaren Lars Andersson debuterade. Han har sedan dess kommit att etablera sig som en av sin generations främsta prosaister. I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal mellan Lars Andersson och författaren Wera von Essen, som hölls på Alma Lövs museum strax utanför Sunne tidigare i år. Det blir ett samtal om hemmet i litteraturen med ett fokus på Lars Anderssons bok ”Romanen om Hedås" och Wera von Essens "En emigrants dagbok.”  

Rubriken för samtalet är ”Fjärran hem”. Vad blir synligt för den som betraktar platser och hem med en utanförståendes blick? Författarna, som båda upptogs i katolska kyrkans fulla gemenskap för ett antal år sedan, inviteras till att reflektera kring hur de genom till synes diametralt motsatta litterära strategier — dagbokens kompromisslösa ärlighet och den historiska romanens brett anlagda fiktionsprosa — söker ett existentiellt hem i språket.

Detta avsnitt, avsnitt 100 av Signumpodden, kretsar kring frågor som ligger tidskriften Signum varmt om hjärtat. Det handlar om läsning och bildningens betydelse. Det har länge talats om en läskris i Sverige, där 20 % av 15-åringarna inte längre når upp till basnivån av läsförståelse. Det är nog inte för mycket sagt att påstå att vi står inför ett kulturellt och civilisatoriskt skifte, från en läs- och bokkultur till en skärmkultur. Vad innebär detta skifte? Och vad kan det få för konsekvenser på lång sikt? Hur ser förutsättningarna för ett bildat och bildande offentligt samtal ut idag?

Om dessa frågor samtalar John Sjögren med Victor Malm, som är kulturchef på Expressen, och Ida Ölmedal som är chef för Svenska Dagbladets kultursidor samt aktuell med boken ”Där man bränner böcker. Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur.”

Ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum handlar om religionsfrihet. Är religionsfriheten hotad i Sverige? Varför har vi i Sverige varit så dåliga på att förstå skillnaden mellan en sekulär stat och ett sekulärt samhälle? Och varifrån kommer egentligen den utbredda idén om religion som en privatsak? Det är några av de frågor som John Sjögren och jesuitpater Fredrik Heiding, som skrivit ledartexten, samtalar kring i detta avsnitt. 

Nyligen gästade den brittiska teologen Sarah Coakley Sverige. Vid sitt besök i Uppsala höll hon en föreläsning, som vi får ta del av i detta avsnitt, med titeln ”Contested meanings: Evolutionary Co-operation and Natural Theology”. I föreläsningen diskuterar Coakley hur vi teologiskt kan ”läsa” evolutionsteorin, med särskilt fokus på den roll som samarbete har i den evolutionära processen och hur det bör påverka vår teologiska förståelse av evolutionen. Bland annat tar hon hjälp av John Henry Newmans klassiker ”Grammar of Assent” för att belysa dessa frågor.

Nina Björk har länge varit en självklar del av det svenska intellektuella landskapet. Med debuten ”Under det rosa täcket” 1996 blev hon en feministikon för en hel generation. I sin senaste bok, ”Medan vi lever. Tankar om existensen”, närmar hon sig de stora existentiella frågorna. Det handlar om identitet, mening, kärlek och tid. Hur kommer det sig att vi människor inte gör det vi innerst inne vill? Är världen någonting vi upptäcker eller uppfinner? Och vad är egentligen meningen med alltihop? Det är några av de frågor som det här avsnittet kommer att kretsa kring.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av tidskriften Signum, årets sjätte nummer. John Sjögren och Magdalena Dahlborg samtalar utifrån en artikel av Magdalena om påveprimatet, apropå den kommande biskopssynoden och det nyligen publicerade dokumentet ”The Bishop of Rome”. I den synodala processen har påveämbetet tenderat att tonas ned. Ändå finns det en stor samstämmighet bland andra kyrkor vad gäller behovet av ett universellt ledarskap inom den kristna gemenskapen. Hur ska man förstå relationen mellan påveämbetet och synodalitet? Och vad har den ortodoxa, anglikanska och lutherska kritiken av påveämbetet att lära katolska kyrkan? Det är några av frågorna som ställs i avsnittet.

De psykiatriska diagnoserna, inte minst de ökande ADHD-diagnoserna, har på sistone hamnat i fokus i samhällsdebatten. Men trots att frågan debatteras flitigt tycks det finnas en brist på kunskap om vad en psykiatrisk diagnos faktiskt är. Vad är en psykiatrisk diagnos? Behöver vi lyfta blicken och se den ökande diagnosticeringen som en del av större samhällsproblem? Och hur kommer det sig att hjärnan blivit den nya storhet som förväntas förklara allting med mysteriet människan? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Gäst är Johan Bengtsson, som är ST-läkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Det är nog ingen överdrift att kalla Jesus från Nasaret för världens mest inflytelserika person. Hans ord och handlingar har lagt grunden för en hel kultur. Men vem var han egentligen? Vad kan vi veta om den historiska personen Jesus? Är evangelierna trovärdiga ögonvittnesskildringar eller ren mytologi? Och vad hände egentligen den där påskdagen för närmare 2000 år sedan? Går det att kalla uppståndelsen för ett historiskt faktum? Det är några av de frågor som Ulf Jonsson, jesuitpater och Signums chefredaktör, tar upp i sin nya bok ”Jesus från Nasaret”. En bok som sätter människan Jesus i ett nytt ljus.