I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat på Almedalsveckan i Visby, där Newmaninstitutet och Signum tillsammans med studieförbundet Bilda varje år har ett gediget program. Det här panelsamtalet har rubriken ”Gillar Gud EU?”. EU grundades inte bara som ett fredsprojekt utan av en grupp troende, katolska politiker som ville förverkliga katolsk sociallära. Vilken betydelse har de kristna rötterna i EU idag? Och hur påverkar det freden i Europa? I panelen för att samtala utifrån dessa frågor finns Europaparlamentarikern Lars Adaktusson, företagsekonomen Charlotta Levay och statsvetaren Marie Demker. Samtalet leds av jesuitpater Thomas Idergard.

I det här avsnittet presenteras det tema som präglar en stor del av det nya numret av tidskriften Signum. Temat har fått rubriken ”Att medicinera bort lidandet” och handlar om samhällstrenden, som Jenny Lindberg skriver om i sin ledare, att tolka och förstå normala svårigheter och livshändelser som psykisk ohälsa och således också försöka medicinera bort dem. Gäst i avsnittet är Johan Bengtsson, som är forskare och ST-läkare i psykiatri. Bengtsson har skrivit en artikel, som bland annat utgår från tänkaren och den katolska prästen Ivan Illich, om psykiatrin som den nya själavården och läkarkåren som det nya prästerskapet.

Även en text av Nicola Silberleitner presenteras, som ger konkreta förslag på hur vården ska kunna hantera den stora skara lidande människor som söker sig till den. Också en text av terapeuten och diakonen Stefan Nordström, om det själavårdande samtalets grunder och förutsättningar, tas kort upp.

Niklas Rådström har under ett antal decennier etablerat sig som en av våra allra främsta författare, med en lång bibliografi som innehåller poesi, dramatik och prosa. Vid sidan av skrivandet har Rådström också undervisat i berättande. Och det här avsnittet handlar just om berättandets betydelse i våra liv. Med startpunkt i Bibelns historier reflekterar John Sjögren och Niklas Rådström kring människan som en berättande varelse, om början och slutet, om determinism och frihet, och om berättelsens pendling mellan ljus och mörker. Men allting börjar, och slutar, i vad som utgör ett grundläggande tema i Rådströms eget författarskap: häpnaden inför själva livets mirakel.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat på Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Det rör sig om ett ämne som det inte så ofta talas om i kyrkliga kretsar i Sverige, men som är en självklar del av katolska kyrkans lära och den bibliska föreställningsvärlden. Det handlar om änglar och demoner. Hur ser kyrkan på andevärlden? Hur bekämpar man en demon? Och är skräckklassikern ”Exorcisten” rent av en sann historia? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Medverkar gör konstnären Fredrik Söderberg och jesuitpater Dominik Terstriep. Samtalet leds av kulturjournalisten Eric Schüldt.

De senaste veckorna har världens blickar vänds mot Rom och Vatikanen. Först i och med påve Franciskus bortgång och begravning och sedan i samband med konklaven och valet av den nye påven Leo XIV. I det här avsnittet ser vi tillbaka på och försöker sammanfatta påve Franciskus pontifikat, men blickar också framåt och spekulerar kring vad vi kan förvänta av oss av Leo XIV. Gäster i avsnittet är Magdalena Dahlborg, skribent och redaktör på tidskriften Signum, och jesuitpater Ulf Jonsson, Signums chefredaktör och professor i religionsfilosofi.

Den brittiska författaren Iris Murdoch är känd både för sin verksamhet som filosof och för sin rika skönlitterära produktion. Men också som en excentrisk och spännande personlighet. Kärlek och uppmärksamhet var två centrala teman i såväl hennes moralfilosofiska reflektioner som i hennes skönlitterära gestaltningar. Livet beskrev hon som en pilgrimsfärd från ouppmärksamhet till deltagande närvaro i världen. En närvaro som bär på religiösa och djupt andliga dimensioner. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg är aktuell med en personlig bok om Murdoch, ”Du berör min själ” (Fri tanke). I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Hallberg om Murdochs liv och tänkande. Ett samtal som landar i det outsägliga, i den svåra konsten att låta det oförklarliga förbli oförklarligt.

De vikande födelsetalen är något som kommit att diskuteras alltmer de senaste åren. Vad beror egentligen denna ”kris i befolkningsfrågan” på? Är det i grund och botten en existentiell kris? Handlar det om en brist på hopp, om en mörk framtidssyn? Och om krisen i grunden är existentiell, måste då inte en eventuell förändring komma nedifrån snarare än genom statliga påtryckningar och politiska reformer? Det är några av de frågor som Edel Irén Lappin tar upp i ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum. I det här avsnittet talar John Sjögren med Edel utifrån de frågor som texten väcker.

Donald Trumps och JD Vances politiska projekt har i stor utsträckning finansierats och stöttats av ett antal inflytelserika techmiljardärer. Kändast är givetvis Elon Musk. Men bakom Trump står också några mer filosofiskt och ideologiskt drivna entreprenörer och tänkare. Peter Thiel och Curtis Yarvin är två namn som ofta nämns. Hur ser deras mörkt anstrukna världsbild och ofta uttalat anti-demokratiska ideologi egentligen ut? Hur har de påverkat vicepresident JD Vance? Och hur ska man förstå Vances konvertering till katolicismen i ljuset av detta? Det är några av de frågor som tas upp i det här avsnittet. Gäst Lapo Lappin som är filosofistuderande och skribent i Signum, Kvartal och på Expressens kultursida.

I det här avsnittet får vi ta del en inläst essä. Det är ett utdrag ur John Sjögrens kommande bok ”Älska är att släppa taget. Barn och föräldraskap i Bibel och litteratur”, som ges ut av Spricka förlag i maj. För många människor är nog de mest laddade relationerna i livet de inom den närmaste familjen. Relationer som återigen hamnat i fokus i det offentliga samtalet med återkommande kulturdebatter om minskat barnafödande, papparollen, mammaidentiteten och ångrade barn.

De närmaste familjeförhållandena, inte minst relationen mellan barn och förälder, står också i centrum av de bibliska berättelserna. Sjögren tar i boken sin utgångspunkt i Bibelns många historier om trätande bröder, längtande mödrar och himmelska fäder. Målet är att försöka få syn på de existentiella, psykologiska och andliga frågor som familjen ställer oss inför. Varför insisterar de bibliska författarna på att vi ska offra den förstfödde? Är det överhuvudtaget etiskt försvarbart att ge liv åt nya människor? Och är Gud verkligen vår far? Eller snarare allas vår mor?

I det här utdraget testas tanken om erfarenheten av födande och graviditet som den religiösa livskänslans ursprung.

Lena Andersson är tillbaka med en tredje roman om Ester Nilsson, ”Män och kvinnor”. Även denna gång handlar det om kärlekens glädjeämnen och vedermödor. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Lena Andersson om kärlekens mysterium, om den fundamentala brist som tycks utmärka människan, om vårt sökande efter fulländning och komplement i den andre, om förhållandet mellan könen, om att våga släppa taget, om att älska det svaga och om en längtan större än den här världen kan härbärgera.