I det här avsnittet presenteras terminens sista nummer av tidskriften Signum. John Sjögren och Magdalena Dahlborg diskuterar artiklar som rör påvens encyklika om AI, USA:s dominansdominerade säkerhetsstrategi, påven Franciskus kapitalismkritik och Cormac McCarthys blodiga romanvärldar.

Påve Leo XIV, senast uppmärksammad stort för sin encyklika om AI, har nu suttit som påve i ett år. Vad har präglat hans pontifikat så här långt? Och åt vilket håll kan han tänkas leda kyrkan framöver?  Det här samtalet, inspelat vid Katolskt forum i Stockholm, handlar om just detta. Medverkar gör Helena D’Arcy, chefredaktör för Katolskt Magasin, Jan Henrik Amberg, ministerråd på Utrikesdepartementet med ansvar för Sveriges bilaterala relationer med Heliga stolen, samt Jacob Zetterman reporter på tidningen Dagen. Samtalet leds av Signums chefredaktör, jesuitpater Ulf Jonsson.

Arash Gilan har gjort sig känd som en framgångsrik entreprenör och med sin marknadsföringsbyrå Viva Media har han ständigt legat i framkant vad gäller den nya tekniken. Hans böcker om AI och digitalisering har blivit uppskattade av många. Men i sin nya personliga bok ”404: Människan saknas” formulerar Gilan en skarp kritik mot en samtid där allting är tillgängligt men ingenting närvarande. Boken är en plädering för det mänskliga och det omätbara: mystiken, intuitionen, det heliga och det outsägliga. I det här avsnittet, som görs i samarbete med Arashs egen podd VD-podden, samtalar John Sjögren och Arash Gilan om människa och maskin, om de djävulska siffrorna, om mötet med sig själv, om Gud och den stora hemkomsten.

Det nya numret av tidskriften Signum är ett temanummer med ett stort antal artiklar som belyser Polen ur en rad olika perspektiv. Det handlar om allt från den polska missionen i Sverige och kyrkans situation i Polen till det kulturellt vitala 1960-talet och den egensinniga polska katakombjazzen. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg om det nya numret som bland annat innehåller artiklar av biskop Anders Arborelius, Leif Zern, Barbara Törnquist Plewa och Michael Winiarski.

Det har kallats för 1900-talets viktigaste kyrkohistoriska händelse, det koncilium som romersk-katolska kyrkan höll mellan åren 1962–1965 och där omkring 2 500 katolska biskopar, sakkunniga teologer och externa observatörer deltog. Det har ofta beskrivits som kyrkans öppning mot det moderna samhället och en anpassning till nutiden. Och dess dokument och konsekvenser diskuteras inom, och splittrar till viss del, kyrkan än idag. I Sverige är konciliet på nytt aktuellt då dess dokument snart ges ut i svensk översättning på Veritas förlag. Jesuitpater Fredrik Heiding har också nyligen kommit ut med boken ”En kort introduktion till Andra Vatikankonciliet”. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Fredrik Heiding om några av de centrala tankegångarna i konciliets konstitutioner, dess anda och vad kontroverserna egentligen handlar om.

Han är en av våra främsta folkbildare, fysikern och professorn Ulf Danielsson. I ett antal böcker och i en rad mediala sammanhang har han tillgängliggjort och förklarat universums mysterier för den breda allmänheten. Han har en sällsynt förmåga att tala om svårbegripliga saker som strängteori och svarta hål på ett sätt så att man som icke insatt, ja, nästan förstår. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Ulf Danielsson om vad som driver honom som forskare och folkbildare, om förundran och ödmjukhet, om den stora Gåtan och om vad världen egentliga är.

Det här avsnittet handlar om det påskdrama som vi nu står inför att fira. Jesu lidande, död och uppståndelse; hur kan vi förstå och tolka detta mångtydiga skeende? Det här samtalet med Mårten Björk, som är doktor i systematisk teologi verksam vid Newmaninstitutet i Uppsala, utgår från två av 1900-talets mest spännande teologer: Wolfhart Pannenberg och Hans Urs von Balthasar. Varför måste egentligen Gud lida och dö? Varför är det viktigt att inte hasta förbi påskaftonens stumhet? Och hur kan uppståndelsen förvandla såväl framtiden som det förflutna? Det är några av de frågor som berörs i avsnittet.

Det nya numret av tidskriften Signum innehåller ett antal artiklar om Thomas av Aquino. Thomas, denna medeltida gigant, som har något av en särställning i kyrkans teologiska och filosofiska historia. Hur kommer det sig att han har denna unika position? Vilka är de centrala motiven i hans tänkande? Hur har arvet efter Thomas förvaltats genom århundradena? Det är några av de frågor som diskuteras i det här avsnittet. Gäster är Erik Åkerlund, som är lektor i filosofi och studierektor vid Newmaninstitutet, och Ulf Jonsson som är jesuitpater, professor i religionsfilosofi och chefredaktör för tidskriften Signum.

”All gråt handlar om det vi innerst inne värnar och tar på allvar. Möjligheten att inte bara tala om utan med hela vår varelse genomleva vad som är väsentligast för oss gör gråten till en gåva och oersättlig källa till insikt.” Så skriver Eric Cullhed i sin aktuella bok ”Gråt. Tårarnas filosofi – från antiken till idag”. Varför gråter vi egentligen? Hur ska man förklara detta till synes unika mänskliga fenomen? I sin bok går Cullhed, som är professor i grekiska vid Uppsala universitet, igenom en rad olika teorier kring gråtande. Handlar det om att synliggöra lidande? Är det ett uttryck för vanmakt? Är gråten bara ett slags medlidande med oss själva? Är det rent av ett sätt att manipulera vår omgivning? I det här avsnittet går vi på jakt efter tårarnas betydelse, de tårar som i kristen tradition kallats för naturligt sakrament och kroppens eget vigvatten.

En söndagsförmiddag i februari dör Helena Granströms lilla barn i sin moders armar, bara för att en stund senare återfå livet. Denna omskakande erfarenhet får modern att på djupet börja reflektera över var gränsen mellan liv och död egentligen går. I boken ”Verklighetens död” skriver författaren Helena Granström om det levandes mysterium som fysikens och naturvetenskapens teoretiska abstraktioner föga hjälper oss att förstå. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Helena om liv och icke-liv, om medvetandets problem och gåta, om intuitionens betydelse, om den livsfarliga logiken och om själens odödlighet.