I sin bok The Agony of Eros analyserar den tysk-koreanske filosofen Byung Chul-Han det sätt att vara människa som han menar vi bjuds in att anamma i det senmoderna, kapitalistiska samhället och som han kallar för "the narcissistic achievement subject". Detta subjekt inbjuds att relatera till livet som ett projekt och omvärlden som attribut för jaget. Detta skiljer Chul-Han från ett "erotiskt" förhållningssätt, som han menar är grunden för ett kärleksfullt relaterande till sin omgivning. Chul-Hans resonemang är inte alldeles enkla sammanfatta i några få rader, så det bästa är kanske att lyssna på podden!

Detta avsnitt är ett samtal mellan Nina Björk (fil. dr. i litteraturvetenskap och författare, bland annat till boken Medan vi lever: tankar om existensen som vi diskuterade i avsnitt 89). Samtalet följde efter ett föredrag av Nina Björk utifrån sin bok. Både föredraget och samtalet ägde rum inom ramen för föreläsningsserien Mötesplats för teologi, filosofi och samhälle. Lovisa Bergdahl är lektor och docent i pedagogik vid Södertörns högskola och har ett intresse för feministisk teori, bildningsfilosofi, och skolutbildningens roll i ett pluralistiskt samhälle.

I sin bok Medan vi lever: tankar om existensen presenterar NIna Björk (litteraturvetare, författare och kulturskribent) en existentiell samhällskritik där hon bland annat diskuterar hur de ständigt närvarande digitala distraktionerna försvårar för oss att leva hela och goda liv. Med hjälp av tänkare som Susan Wolf, Harry Frankfurt, Charles Taylor och Alisdair MacIntyre analyserar hon det uppkopplade livets baksidor och hur marknadskrafter tenderar att dra oss i riktningar vi inte riktigt vill. Samtidigt tvingar de ju oss inte, så frågan är hur man hittar ett språk för denna distraktion från våra mer djupliggande värderingar? Centralt i analysen är distinktionen mellan första- och andra-ordningens vilja. Vår första-ordningens vilja är våra spontana impulser - kanske att se ännu en reel på Instagram. Vår andra-ordningens vilja har att göra med våra mer djupliggande värderingar och mål. Att vi har en andra-ordningens vilja leder till att vi kan ställa frågan inte bara "vad vill jag?" i betydelsen vad har jag en impuls till, utan "vad vill jag vilja?" - i betydelsen vad skulle jag vilja att jag nu ville, givet mina mer djupliggande värderingar? Att vara en fri person är inte att följa alla sina impulser utan att bli en person för vilken första- och andra-ordningens vilja är i harmoni: en person som är förmögen att leva i harmoni med sina mer djupliggande värderingar eftersom den första-ordningens vilja har formats efter den andra-ordningens vilja.

I detta avsnitt talar vi lite om vilka favoritavsnitt vi hade våren 2025 samt hur planerna för hösten ser ut. Det går bra att ge oss tips på: [email protected] Avsnitt vi nämner är: Jonathan Haidt-avsnittet (avsnitt 84) Mötesplats om själen (avsnitt 83) samt avsnittet om Liv Strömqvists bok Pythian pratar (avsnitt 82). Vi nämner också Mötesplats med Nina Björk den 15 september (samma dag som detta avsnitt släpps) på Newmaninstitutet: "Medan vi lever: digitala distraktioner som existentiell utmaning." Vi tipsar också om kursen "Konsumtion och distraktion: om begär och uppmärksamhet i en uppkopplad tid." som ges våren 2026 på Newmaninstitutet (sista ansökningsdag är 15 oktober). Länk till Antagning.se finns här.

I detta avsnitt samtalar Nick Spencer och Andreas Nordlander om Spencers bok Magisteria: The Entangled HIstories of Science and Religion som utsågs till en av årets bästa böcker av tidningen The Economist 2023.

Nick Spencer är författare, analytiker vid tankesmedjan Theos, och research fellow vid Goldsmiths, ett college vid University of London.

Andreas Nordlander är lektor och docent i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och skrev en Understreckare om Spencers bok i mars 2024.

I detta samtal samtalar Stefan Lindholm lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola (och känd från avsnitt 78 av Tro & Förnuft-podden) med professor Andrew Davison, Regius Professor of Divinity på Oxford University. Utgångspunkten för samtalet är två artiklar som Davison skrivit om Artificiell Intelligens. Den ena artikeln finns här och heter "Machine Learning and Theological traditions of Analogy". I denna artikel för Davison fram två teser:

1. När vi talar om AI som att den "förstår" eller "minns" så används orden varken i samma betydelse (univokt) som när vi talar om varelser med medvetande förstår eller minns, men inte heller i en bemärkelse som helt saknar likhet med detta (ekvivokt) utan istället "analogt". 2. Kanske kan vi se på utvecklingen av både AI och mänsklig intelligens som en respons på världens "förståbarhet" ungefär som vi kan tänka att syn är en respons på världens egenskap att vara möjlig att se? (Sebarhet.) Detta kan vi säga utan att säga att AI förstår på samma sätt som människor förstår. Den andra artikeln hette "Tools are for the workers" och i denna artikel tillämpar Davison Thomas av Aquinos (1225-1274) analys av verktyg och hur dessa står i relation till ett ändamål som agenten har. Detta kan vi behöva påminna oss om, i en tid då en stor det av diskursen kring teknologi verkar bygga på att det vi teknologiskt kan utveckla måste vi också utveckla. Följ gärna Nordic Network on Science, Theology, and Worldviews som arrangerade samtalet på Facebook. Se även hemsidan.

I detta avsnitt diskuterar vi kapitel 3 av Ulf Jonssons bok Med tanke på tron: Jesus från Nasareth. Detta kapitel behandlar Jesu död och uppståndelse. Vi diskuterar det faktum att en Messias-pretendent inte skulle dö på ett kors. Detta ansågs av romarna som ett särskilt skamligt sätt att dö (och det tillämpades därför inte på romerska medborgare). Bland judarna ansågs det, med hänvisning 5 Mosebok 21:22-23 att den som dödades på detta sätt - genom att hängas upp på en träpåle - var förbannad av Gud. Men Messias skulle ju enligt de gängse förväntningarna etablera ett religiöst-politiskt kungarike och Jesu död uppfattades på ett sätt som anti-tesen till dessa messianska förväntningar. Ett sätt att intellektuellt närma sig dessa frågor är att skilja på "explanans" och "explanandum". Explanandum är ett begrepp inom vetenskapsteori för "det som ska förklaras" - observationer av något slag. Explanans syftar på det som förklarar. Det första som måste förklaras - vårt första "explanandum" - är därför, i ljuset av att det var ett anti-klimax att Jesus dog på ett kors: lärjungarnas förändrade inställning några dagar efter Jesu död från en upplevelse av anti-klimax och nederlag till en förkunnelse om att Jesus verkligen var Messias, och hade besegrat döden. Vad kan då förklara den tidiga kristna rörelsens uppkomst och denna förändrade inställning? Många bibelforskare ser två aspekter som viktiga för att förklara detta:

- en tom grav. - erfarenheter efter Jesu död, som lärjungarna tolkade som möten med Jesus. Från minut 25 diskuterar vi berättelserna om mötena med den uppståndne, och kommer även in på huruvida vi kan hitta några modeller eller analogier för Jesu uppståndelsekropp, som inte tycks ha varit en vanlig mänsklig kropp, samtidigt som det också var Jesu kropp. Några saker vi nämner i programmet: Intervjun om första delen av Jonssons bok "Med tanke på tron: Jesus från Nasaret". Ulf Jonsson och Christer Sturmark om Guds existens i FriTanke-podden

N T Wright och hans bok Resurrection of the Son of God

Se även hans föredrag "Can a Scientist Believe the Resurrection?"

I sin bok Den ängsliga generationen: hur överbeskyddande föräldrar och skärmberoende skapar en epidemi av psykisk ohälsa menar Jonathan Haidt, professor i socialpsykologi vid New York University, att skärmberoende är en av de viktigaste faktorerna för att förklara den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga under 2010-talet. Hållpunkter i programmet: 00.00 - 08.20: introduktion 08.20 - 18.10 Vem är Jonathan Haidt? 18.10 - 32:30.: Haidts centrala tes och de "fyra skadorna" av sociala medier och smarta telefoner. 32:30 - 47:30 Sociala medier och andliga praktiker - sociala medier som hinder för självtranscendens och förundran. Lite länkar: Haidts hemsida till boken. Time Well Spent Sweden - en organisation startad av Tristan Harris, visselblåsare på Google, som protesterade mot tekniker för att manipulera och fånga människors uppmärksamhet. Tristan Harris förestår Center for Humane Technology och har en podcast: Your Undivided Attention

I detta avsnitt får vi lyssna till tre föredrag från Mötesplats den 17 februari då Eric Schüldt, kulturjournalist (Text & Musik, Sökarna, Det sista mysteriet), Farshid Jalalvand, författare (Apan & filosofen) doktor i mikrobiologi, verksam på Läkemedelsverket och Mårten Björk, lektor i filosofi och teologi vid Newmaninstitutet diskuterade själens natur och existens. Bakgrunden till kvällen är den debatt som Eric Schüldts artikel "Man kan bara rädda det man älskar" initierade, där Schüldt kopplar en förytligad förståelse av kulturen till en förändrad människosyn, som Schüldt sammanfattade i uttrycket "Vi har tappat tron på att människan har en själ." Detta ledde till en respons från Farshid Jalalvand där Jalalvand både ifrågasatte att samhällsförändringarna har de rötter Schüldt pekar ut, men också varnar för att tro på icke-empiriska fenomen som själen. Det hela ledde till en fortsatt diskussion både i Filosofiska rummet och i flera artiklar. Mårten Björk deltog inte i den debatten, men har själv forskat om medvetandefilosofi i projektet "The Matter of the Soul" vid Campion Hall vid Oxford University. och företräder i denna diskussion ett aristoteliskt-thomistiskt perspektiv på själen.

Pythian pratar är en humoristisk, existentiell och filosofisk samhällskritik i serieform, skapad av Liv Strömquist.

Strömquist försöker beskriva hur det känns att leva i ett sen-modernt samhälle, och analysera orsakerna till denna erfarenhet. Sen-modernitetens kanske främsta kännetecken, enligt Strömqvist, är önskan att kontrollera och optimera allt mer av tillvaron, och undvika smärta - med hjälp av förnuftet. Men denna strävan riskerar också att döda det liv som vi längtar efter. Som Strömqvist noterar har det blivit lite av en "plikt" att uppfylla det sen-moderna samhällets två främsta budord: "var snygg" och "ha kul". Det finns en paradox i att det blivit en plikt att ha kul, som är att glädjen här blir ett uttryck för ett reglerande över-jag. Det är i slutändan ingen större skillnad mellan förbudet mot att släppa loss och plikten att släppa loss - i bägge fallen är det över-jaget som dikterar beteendet. Boken är en väldigt rolig och väldigt träffande samhällskritik. Tolle lege!