Tro och förnuft

I detta avsnitt samtalar vi med Philip Geister, rektor och lektor på Newmaninstitutet och författare till boken "En Gud för de levande" som vi diskuterade i avsnitt 73.

Vi inleder med att låta Geister respondera lite på vårt förra avsnitt, och går sen in på en av inspirationskällorna för Geisters bok och teologiska reflektion: den tyske teologen Karl Rahner (1904-1984) som var en av 1900-talets mest inflytelserika teologer. Sedan diskuterar vi Rahners text "The Ignatian Mysticism of Joy in the World" där Rahner talar om en hållning av beredskap och villighet att sändas in i världen - "weltfreudigkeit" som Rahner kallar det. 

Vi diskuterar bland annat hur Rahners i denna text, rätt kärva syn på världen, relaterar till den analoga syn som Rahner uttrycker i många andra texter. I denna text finns det formuleringar som drar åt det "dialektiska" och frågan är hur den sene eller "mogna" Rahner skulle se på de formuleringarna? Skulle han vilja modifiera sig, eller är det så att den hållning Rahner beskriver här, är ett moment som behövs även i en analog syn på relationen mellan Gud och skapelsen?

Eskatologi är inte "kristen framtidsforskning" menar Philip Geister i sin bok En Gud för de levande - en introduktion till kristen eskatologi (Artos 2023). Eskatologi handlar, menar Geister, snarare om ett djupseende än ett framtids-seende. Detta djupseende kan vi öva oss i genom att gå in i den kristna "minnes- och tolkningskulturen" som är korsformad. Korset avslöjar nämligen Guds generella sätt att handla: Gud låter oss inte slippa det negativa i skapelsen, men kan även låta det negativa transformeras i uppståndelsen. Ett eskatologiskt hopp är därför inte samma sak som optimism - tron att allt bara blir bättre. Hoppet innebär att även när katastrofen inträffar är Gud med oss, och att Gud kan transformera även det negativa som drabbar oss. Döden är inte den första fienden, utan den sista, säger Geister med en hänvisning till nya testamentet. Med det menar Geister att vi bör öva oss i att se hur Gud har handlat i historien - både vår egen och andras - för att förvandla negativa situationer till nytt liv och ny mening.  Mot bakgrund av en sådan tolkningsnyckel kan vi sedan försöka se på vårt eget livs och världens slut med en blick som är hoppfull, även om den inte alltid är optimistisk. Länkar till saker vi nämner i podden: Avsnitt 20: "Filosofin och sökandet efter livets mening" om Pierre Hadots tanke om att den klassiska filosofin handlade om att odla ett existentiellt förhållningssätt. Peters blogginlägg om QAnon.

I detta avsnitt sänder vi den föreläsning som Ylva Eggehorn höll i samband med att hon blev hedersdoktor vid Teologiska Fakulteten vid Uppsala universitet, den 25 januari i år.  Ylva Eggehorn är född 1950 och har varit verksam som poet och författare sedan sin debut 1963 med diktsamlingen Havsbarn (Bonniers). Eggehorn är en folkkär psalmförfattare, romanförfattare, poet och kulturskribent som bidragit till att ge fler "ett språk för en (vuxen) tro" - vilket också är namnet på en av hennes böcker.  Vi utgår delvis från den boken i avsnitt 28, som heter: "Knutby, fundamentalism och sökandet efter en vuxen tro." I ett senare avsnitt hoppas vi kunna intervjua Ylva Eggehorn som en uppföljning till detta avsnitt. Föreläsningen har titeln: "Imponderabilia - ett försvar för kulturteologi i en tid utan facit." Hoppas på god lyssning!

Detta är det första av två avsnitt som behandlar Philip Geisters nya bok "En Gud för de levande: introduktion till kristen eskatologi" (Artos 2023). I detta avsnitt samtalar Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Philip Geister, rektor och lektor i systematisk teologi vid Newmaninstitutet. I sin bok menar Geister att kristen eskatologi inte i första hand ska förstås som "kristen framtidsforskning" utan snarare som ett slags "djupseende" där universum, mitt liv och min död, ses i ljuset av tron på en Gud som inte överger oss i döden - en Gud för vilken alla är levande, som Jesus säger i Lukasevangeliet. Varmt välkommen att lyssna!

Detta avsnitt består av en föreläsning av Stephen Mumford om dispositionalism. 

Stephen Mumford är professor i filosofi och metafysik vid Durham University i Storbritannien, och kommer till Uppsala den 18-19 april på konferensen God and Nature: reflections on emergence, causality and directionality som handlar om naturvetenskap och teologi. Information om den konferensen kan du få om du går in på tro och förnuft-poddens facebook-sida: www.facebook.com/troochfornuft  eller på konferensens hemsida: www.nordicdialogues.com  Dispositionalism är en teori om naturen och om orsaker, och Ulf Jonssons bok ”Gud och andra orsaker” som behandlas i avsnitt 63 av podden har dispositionalismen som utgångspunkt för den teori om gudomligt handlande som Jonsson lägger fram i den boken. Men i denna föreläsning går Stephen Mumford in lite mer precist på dispositionalismen som en teori om naturen och dess förmågor. I slutet kopplar Mumford dessa tankar också till frågor om mirakler och gudomligt handlande.

Vad innebär denna teori och hur skiljer den sig från David Humes teori om orsaker, som varit väldigt inflytelserik de senaste 250 åren?

Dispositionalismen har rötter hos både Aristoteles och Thomas av Aquino och innebär en rikare förståelse av naturen och dess förmågor än den mekanistiska världsbildens förståelse som varit dominerande i västerlandet sedan 1700-talet. Efter Mumfords föreläsning, som är lite drygt 50 minuter lång, följer en diskussion mellan Ulf Jonsson och Mumford.

Tro och förnuft-podden produceras av Tidningen Sändaren i samarbete med Newmaninstitutet och Teologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Varmt välkommen att lyssna!

Kulturtidskriften NOD startades 2004 av Örebro Teologiska Högskola. Under några år distribuerades den av tidningen Dagen, men drivs nu av en förening med Pekka Mellergård, neurokirurg och tidigare rektor för Örebro Teologiska Högskola, som chefredaktör. I detta samtal (som är två månader försenat!) samtalar vi både om nummer tre, som hette "Fruktan och förtröstan i rädslans kultur" och det då kommande nummer fyra, som hette "Jesus var inte kristen: om judendom, kyrka och Israel." Detta var det sista numret under 2023. Som prenumerant kan man läsa alla nummer online, och man kan läsa mer om tidskriften på deras hemsida. Bägge nummer får sägas ha högaktuella teman, och teman som dessutom sattes innan de tragiska händelserna i Israel och Gaza, respektive den våg av gängrelaterade mord som drabbade Sverige under hösten 2023. Vi samtalar med Pekka Mellergård om vad syftet med tidskriften är, om hur det egentligen står till med den kristna offentligheten och hur pass representativ diskursen som råder i tidningar som Världen idag och till viss del Dagen och TV 10 egentligen är för hur kristna i allmänhet tänker. Samtalet kretsar också kring rädslan för samhällsutveckling och ibland missvisande moraliserande över detta, hur det står till med det offentliga samtalet i kristenheten, varför kyrkan varit en plantskola för duktiga musiker - men inte på samma sätt en mylla för intellektuell fördjupning och konst - om traumatiserande religion, och annat.

Här är lite hållpunkter i avsnittet: Minut 1-29: Hur väl speglar den kristna ”offentligheten” kristenheten? Det finns ett ganska litet gäng som sätter tonen för diskussionen och debatten. 

Vad hände med tidningen NOD när Dagen tog över ansvaret för den? Varför är man bra på att skapa en miljö som blir en mylla för duktiga musiker i (fri)kyrkan, men inte på samma sätt en intellektuell miljö, eller en mylla för konstnärskap? 29.50: Vi börjar diskutera numret ”Fruktan och förtröstan i rädslans kultur”. Vad är rädsla? 40: Intervjun med Lars Trägårdh 

46: Vad är mod? 

48:30 Intervjun med Johan Heltne Behövs en religionstraumadag? 55: Omogen religion är farlig. 1:10: Systemfel i kristenheten och hur man kan åtgärda dem.

Det är i år exakt 50 år sedan författaren J.R.R. Tolkien dog, men uppskattningen för hans författarskap och den värld han skapade har växt närmast exponentiellt. Hur kan en skildring av en värld som helt uppenbart inte är vår ändå resonera så djupt med så många?  Kan det rent av vara så, som Tolkien själv sa, att en författares ”sekundära värld” kan återspegla ett sanningens ljus tillbaka på vår ”primära” värld? Och vad är det i så fall för sorts sanning? Detta är några av de grundläggande frågor som John Sjögren försöker besvara i sin bok ”Jordens sång: Essäer om Tolkiens tankevärld” som utkom under hösten 2023 på Fri tanke förlag. I nio essäer utvecklar Sjögren en rad teman som han finner i Tolkiens författarskap av teologisk och filosofisk natur: frågor om naturens förtrollning, om skönheten, ondskan, tiden, äventyret och mer. I dagens avsnitt tar Tro och förnuft-poddens två Tolkiennördar samtalet vidare efter att läst boken. Vad innebär det att skogarna i södra Halland påminner om Lothlórien, snarare än tvärtom? Är eskapism alltid en flykt från verkligheten? Är ondskan enbart frånvaron av det goda, eller äger det en egen gestalt? Hur är det då med orcherna? Och vad kan alver och hobbitar lära oss om hur det är att vara människa: mellan himmel och jord - eller mellan Fylke och Valinor?

Jacques Ellul (1912-1994) var en fransk filosof, sociolog och lekmannateolog som skrev ett 60-tal böcker. Under andra världskriget var Ellul aktiv i motståndsrörelsen och hjälpte till att gömma judar och föra dem över gränsen till Schweiz, och fick efter kriget utmärkelsen "Rättfärdig bland folken" från det israeliska förintelsemuseumet Yad Vashem. I sin bok Närvaro i modern tid som kom första gången 1946 försöker Ellul stava ut hur kyrkan i allmänhet och inte minst "intellektuella lekmän" ska uppfylla sitt uppdrag i den moderna världen. Boken innehåller en del skarpa analyser om tekniken och medialiseringens effekter - som vi ser ännu tydligare idag, 80 år senare - och några frön till en slags grund för en kristen "närvaro i modern tid". Men boken tycks också vara en bearbetning av Elluls reformerta och dialektiska perspektiv: ibland hamnar boken i en upprepning av den reformerta tankefiguren att världen är så fallen att det enda vi kan göra är att rädda människor ur den.  Säkert är Ellul delvis formad av sina erfarenheter under andra världskriget och i så extrema situationer kan en sådan analys vara giltig - som exempelvis att rädda förföljda ur ett land, snarare än att göra det landet bättre. Men samtidigt är detta perspektiv inte universellt bland teologer verksamma under andra världskriget, så det verkar vara något med Elluls egna tänkande som spelar in här. Det hindrar som sagt var inte att Ellul kommer med intressanta iakttagelser och också levererar ett frö till en "kristen närvaro i modern tid". Dessa frön kan sägas vara:  - en konkret närvaro i världen och de verkligheter man vill relatera sig till: inte bara abstrakta analyser. - en insikt om teknikens och medialiseringens effekter för att fjärma oss från den konkreta verkligheten. I teknikens fall genom att vi kommunicerar "längre ifrån" varandra.  I medialseringens fall att vi genom medierna med nödvändighet får ett begränsat urval av verkligheten berättad för oss, och denna blir dessutom "förklarad" med hjälp av starkt förenklade och ibland missvisande förklaringsmodeller. - Behovet av kontemplation och bön, och att utveckla en livsstil snarare än att bara hålla sig på en diskursiv nivå för att försvara kristen tro.  Det som hade varit intressant vore att se hur denna vision skulle positivt kunna stavas ut, där kristna kunde vara en konstruktiv och kreativ närvaro i modern tid och inte bara ta avstånd från allt som är dåligt.

Detta Mötesplats består av tre korta föredrag på 15 minuter vardera om relationen mellan humor, religion och glädje och lycka som kontrollförlust eller som uppvisning. Föredragshållarna var: Pia Johansson (komiker och skådespelare, känd bland annat från Parlamentet och På minuten). Fredrik Heiding, jesuitpräst och författare till boken Lek, för Guds skull: lekfullhetens kreativitet, dygder och laster

Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet och författare till trebandsverket Gudomliga komedier: humor, subjektivitet, transcendens. I ett senare avsnitt hoppas vi kunna sända det panelsamtal som följde på de tre föredragen. Hoppas på god lyssning!

I detta avsnitt diskuterar vi William T. Cavanaughs (född 1962) bok Being Consumed: Economics and Christian Desire.

I sin bok analyserar och undersöker Cavanaugh konsumtionssamhällets och kapitalismens baksidor ur ett teologiskt perspektiv.  Vad betyder egentligen "fri" i uttrycket "fri marknad"? Räcker det att man inte utövar fysiskt tvång eller undanhåller information om varan, eller arbetsvillkoren (för den som säljer sin tid) för att det ska vara en "fri" varu- och arbetsmarknad? Är marknaden fri även om människors enda alternativ till ett slav-liknande jobb är att svälta och att hon därför av "fri vilja" tar detta jobb? Och är en konsument fri om den får köpa vad den än begär? Eller är frihet att få sitt begär befriat och format så att det hjälper människan att blomstra? Vad gör det med oss om vi börjar betrakta allting som köp- och säljbart?  Kan nattvarden, eukaristin, lära oss ett annat förhållningssätt än det vi övas in i, i ett konsumtionssamhälle? Som Cavanaugh konstaterar så innebär eukaristin att vi inte gör det vi äter till en del av oss, utan det vi konsumerar - Kristi kropp - förenar oss med sig självt. Dessa och liknande frågor diskuterar Cavanaugh i boken som utgör dagens avsnitt.