I slutet av 1700-talet gick de politiska och känslomässiga svallvågorna höga. Men hur klarade dåtidens politiker av att anpassa sig till revolutionernas tidevarv? Ny forskning ger svar.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en känslostormande tid måste också politiken tala till hjärtat snarare än till hjärnan. Så tycks det sena 1700-talets brittiska politiker ha resonerat när de stred om landets framtid i revolutionernas tidevarv. Historikern Alvar Blomgren har undersökt hur känslostormarna under Franska revolutionen omsattes till politisk verklighet och vilka nya krav på känslomässighet och utlevande gester som ställdes på den tidens politiker. Och vad som lever kvar av tankarna idag. Dessutom reder Dick Harrison ut vad som lever kvar av det romerska imperiet i dagens katolska kyrka. Programledare är Tobias Svanelid. 

När känslorna kom in i politiken

Vi är där historien är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Nina Glans

Science

Det brittiska imperiet var världshistoriens största, men mitt under dess storhetstid fanns människor som önskade att imperiet skulle omvandlas, för att ta en ledande roll inom fred och utveckling.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De brittiska federalisterna önskade att det gigantiska brittiska imperiet skulle omformas till ett förbund av stater, en världsunion där upplysta fria nationer skulle samarbete för fred och utveckling. Idéhistorikern Jens Norrby har studerat deras inflytande och deras drömmar om världsherravälde. Dessutom fortsätter vår serie om 1700-talets syndiga kvinnor med historikern och författaren Mia Skott. Rättegångarna mot Stockholms nattlöperskor, 1700-talets prostituerade kvinnor, är ett titthål in i dåtidens sexualmoral.

Britterna som önskade världsherravälde

Anna Stina föder ett barn på Ekolsunds slott 1772 men kommer att anklagas för att ha dödat barnet strax efter födseln. Hör hennes historia som inleder vår serie om 1700-talets syndiga kvinnor.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern och författaren Mia Skott brinner för den okända kvinnohistorien. I Sveriges många arkiv letar hon efter berättelserna som skildrar deras livsöden och i Vetenskapsradion Historia berättar hon om barnamörderskan på Ekolsunds slott, Anna Stina, som anklagades för att ha fött ett barn i lönndom och tagit livet av det. Hennes berättelse inleder Vetenskapsradion Historias serie om 1700-talets syndiga kvinnor. Dessutom uppmärksammar vi forskningen om bronsålderns båtar. På hällristningar syns de över allt, båtristningarna från bronsåldern, men fysiska rester av själva båtarna från en skandinavisk bronsålder är mycket få. Mikael Fauvelle och Johan Ling leder var sina forskningsprojekt som syftar till att få reda på mer om båtarna som skapade förutsättningen för en historisk epok. Programledare är Tobias Svanelid.

Barnamörderskan på slottet

Hur har vi upplevt glädje genom historien? Vi tar pulsen på äldre tiders lycka. Och så reder vi ut första majs historia och tar pulsen på nya forskningscentret om människans förhistoria.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyckan och glädjen kanske inte är evig. Men hur har den upplevts av forna tiders människor? Idéhistorikern Annelie Drakman har kartlagt hur man sett på glädje i äldre tid, som en gudomlig nåd eller ett individualistiskt projekt. Dick Harrison reder ut historien kring första maj, som inte alltid varit arbetarnas stora dag, och Jenny Larsson berättar om supersatsningen Center för människans förhistoria, där språkvetare, arkeologer och genetiker ska slå sina kloka huvuden ihop för att lösa forntidens gåtor. Programledare är Tobias Svanelid.

Så glada var vi förr

Formellt stod vi utanför andra världskriget men i praktiken var Sverige djupt insyltat, enligt en ny bok. Och i bioaktuella Stella - ett liv berättas Förintelsens historia från förövarens perspektiv.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lars Gyllenhaals kommande ”Okända krigsspår” lyfts många tidigare okända uppgifter fram om Sveriges roll och involvering i andra världskriget. Vetenskapsradion Historia träffar författaren för att diskutera brittiska hemliga baser i de svenska jällen och om svenska samers spionverksamhet i Norge bland annat. Och så granskar vi tillsammans med författaren Johan Perwe bioaktuella ”Stella - ett liv” som skildrar judejägaren Stella Goldschlaugs öde under Förintelsen, då hon fångades av Gestapo och tvingades ange sina judiska vänner i Berlin. Men hur passar förövarens historia in i berättelsen om Förintelsen? Programledare är Tobias Svanelid.

Sverige var med i kriget

Hällristarna kan ha tillhört ett hemligt sällskap där båtbygge och handelskontakter gav en maktposition i bronsålderns Skandinavien. En makt som förevigades i berghällar vid havsstranden.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skepp, människor och märkliga symboler pryder Skandinaviens berghällar. Hur de ska tolkas har gäckat vetenskapsmän i hundratals år och nu sammanfattar arkeologen Johan Ling vad vi vet om hällristningarna och de som knackade in bilderna i boken Hällristningarnas värld. Enligt honom kan många av ristningarna ha gjorts av ett hemligt sällskap som med ristningarna velat manifestera sin maktposition i bronsålderssamhället. En position byggd på handeln med koppar och tenn och kunskapen om handelsvägar ut i Europa. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om andra sjöresande skandinaver - vikingarna. Var det till och med så att vikingaättlingar bland normanderna och i den bysantinske kejsarens väringagarde faktiskt stred mot varandra i Medelhavet? Programledare är Tobias Svanelid.

När känslorna kom in i politiken

Download our free app to listen on your phone