Schack har spelats i 1500 år men alltid förändrats av de kulturer där det spelats. Vi tar reda på hur, och granskar också aktuella Assassin's Creed!

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från början var schack ett utbildningsverktyg för indiska prinsar och generaler som ville veta hur de skulle vinna på slagfältet. Vetenskapsradion Historia dyker ner i schackspelets vindlande historia, och hur spelet påverkats av såväl indisk, arabisk och europeisk kultur. Arkeologen Peter Carelli har undersökt vad de medeltida schackpjäserna kan säga oss idag.

Dessutom pratar vi med utvecklarna av aktuella Assassin's Creed Shadows, den senaste varianten i datorspelsserien som sålt mer än 200 miljoner exemplar till spelare som vill smyga, hoppa och lönnmörda i historiska miljöer. Hur mycket inflytande har historikerna på spelutvecklingen?

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför och hur länge vi har skakat hand genom historien.

Programledare är Tobias Svanelid.

Historiker utan gränser kämpar för att vinna historiekrig i världens konflikter. Nu står skyttegravarna mellan den ryska och ukrainska historiesynen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I tio år har det finska initiativet Historiker utan gränser med små resurser arbetat för att föra samman historiker från olika sidor i världens konflikter. Ryska och ukrainska. Palestinska och israeliska. För idag har historia blivit ett vapen som används för att rättfärdiga krig och motivera ockupationer menar initiativtagaren Erkki Toumioja och den ukrainske historikern Georgiy Kassianov.

Dessutom uppmärksammar vi de fejkade hällristningarna som länge lurade Riksantikvarieämbetet och utmanade den vedertagna bilden av bronsåldern. Arkeologen Mats Burström berättar om hällristningsjägaren som kan ha varit samma person som utfört ristningarna. Allt för att försköna forntiden och lägga historien tillrätta.

Programledare är Tobias Svanelid.

I ruinerna av det krossade Karthago vandrar Tobias Svanelid och Richard Holmgren bland antika bad och gladiatorarenor. Roms ärkefiende blev romerskt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det tredje puniska kriget innebar Karthagos undergång, även om det där med att plöja ner salt i åkrarna nog var en överdrift, menar arkeologen Richard Holmgren. Men några generationer efter stadens fall återuppstod Karthago som en romersk stad, med typiska badhus, och med amfiteatrar där Hannibals elefanter hetsades mot Atlaslejon. Resterna av detta romerska Karthago syns betydligt tydligare än de äldre lämningarna och berättar om en imperialistisk politik för 2000 år sedan.

Men allt i den feniciska kulturen försvann inte med Karthagos fall, deras alfabet lever vidare i vårt eget, avslutar Richard Holmgren på Hannibalstationen i det moderna Tunis.

Följ med Tobias Svanelid, Richard Holmgren och Hannibal på en vådlig marsch över Alperna i det andra puniska kriget - antikens supermaktskonflikt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter sekler av ökade spänningar bröt det första av tre krig mellan Rom och Karthago ut år 264 f Kr. Vetenskapsradion Historia återvänder till en av krigsskådeplatserna - krigshamnen i Karthago varifrån enorma flottor skeppades ut för att kämpa med romerska skepp om makten över Medelhavet.

Hör också om de ikoniska nordafrikanska elefanterna och deras vådliga marsch över Alperna, om Hannibals krigslister på den Italiska halvön och om Karthagos undergång vid slaget vid Zama år 202 f Kr.

I del 2 av Expedition Karthago fokuserar arkeologen Richard Holmgren och Tobias Svanelid på det första och andra av de Puniska krigen, stormaktsdrabbningarna som omformade maktbalansen i Medelhavsområdet.

Följ med Vetenskapsradion Historia till Karthago, antikens supermakt som utmanade Rom om herraväldet över Medelhavet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid tar med arkeologen Richard Holmgren, Sveriges Indiana Jones, till antikens Karthago för att skildra storkonfliken mellan antikens supermakter. I detta första avsnitt söker vi Karthagos rötter och diskuterar feniciska sjöfarare, värdefulla purpursnäckor, otäcka barnoffer och myterna om Karthagos grundande av prinsessan Elissa från Tyre. Följ med till den urgamla Byrsakullen och de otäcka barngravarna i Tofet där guden Molok svalde småbarn med sina brinnande käftar.

Rysslands historia används av Vladimir Putin som ett vapen. En ny bok kartlägger hur och vad i Rysslands historia som minns och glöms bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klas-Göran Karlsson är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien där han visar hur historia alltid använts av ryska tsarer och kommunistledare och nu Vladimir Putin för att rättfärdiga krig och ta på sig en offerroll. Vi tar reda på vad i Rysslands historia som används som slagträ i propagandan, men också vad som förtigs och glöms bort av Putin.

Dessutom återvänder vi till platsen för världens första internationella skidtävlingar, de i Stockholm 1892. Historikern Isak Lidström guidar runt bland resterna av sportanläggningen och jämför 1800-talets skidsport med dagens.

Och så svarar Isak på en lyssnarfråga om Erik XIV:e och om han verkligen hoppade tresteg på slottet Tre kronor.

Programledare är Tobias Svanelid.

46 flickor och kvinnor omkom i en av Sveriges dödligaste bränder. Vi återvänder till tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm 1875.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var en olyckshändelse som snabbt fick fruktansvärda konsekvenser. Morgonen den 18 februari 1875 svaldes tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm i lågorna och 46 unga kvinnor omkom i eldhavet. Anna Larsdotter, som skriver en bok om händelserna, berättar om branden och om dåtidens svenska obefintliga arbetsskyddslagar. Och idag, 150 år efter dödsbranden, ska Tidaholm minnas sina offer. Anja Praesto som är projektledare för minnesveckan, berättar hur och varför.

Dick Harrison tar också tillfället i akt att reda ut två lyssnarmysterier i samband med kriget i Ukraina som är på väg in i sitt fjärde år.

Beáta Megyesi löser chiffrerade historiska dokument med datorkraft. Vi tar reda på hur hon går till väga och vad de hemliga texterna kan berätta.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Dan Browns böcker är det professorn Robert Langdon som tolkar tecken och symboler och löser komplicerade historiska chiffer. Verklighetens Robert Langdon heter Beáta Megyesi och arbetar med språk och datorer för att avkoda åldrade dokument skrivna med hemliga tecken. Redan har hon och hennes kollegor löst många chiffer och kunnat blicka in i en väl förborgad värld av hemliga sällskap och spioneri. Urban Björstadius har träffat henne.

Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan senatorn Joseph McCarthy inledde sina anklagelser mot amerikaner för deras påstådda kommunistsympatier. Häxjakten skulle pågå i flera år och prägla det amerikanska samhället, och idag ser historien ut att återupprepa sig.

Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge olika stater spionerat på varandra.

Programledare är Tobias Svanelid.

Det är en av historiens mest kända kärlekshistorier, den mellan den franska drottningen Marie-Antoinette och svenske greven Axel von Fersen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid dyker ner bland peruker, puder, solfjädrar och hovdamerna på Versailles med hjälp av Kristina Ekero Eriksson, författare till aktuella boken Förbindelsen som skildrar relationen mellan Marie-Antoinette och Axel von Fersen. Kärleken mellan dem är världsberömd, men detaljerna i den har fram tills helt nyligen varit okända. Genom att dechiffrera kärleksparets korrespondens får vi nu en fördjupad bild av hur relationen växte och fördjupades. Innan den fick sitt tragiska slut i och med Franska revolutionen.

Och så uppmärksammar vi det europeiska byggnadsvårdsåret som fyller 50 år i år och vill rikta uppmärksamheten mot behovet att värna om våra byggnader. Svenska byggnadsvårdsföreningens Helena Hammarskiöld och Stephan Fickler berättar om byggnadsvårdens historia och ställning idag.

I 250 år har staten, kyrkan, läkare och andra experter haft åsikter om vad som är en bra förälder, och vad som är en dålig. Vi granskar råden som präglat föräldraskapet sedan 1700-talet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Maja Larsson är aktuell med boken ”Föräldrarnas födelse” där hon undersöker vilka råd och tips som påverkat svenska föräldrar sedan 1700-talet. Vi följer med henne på en resa genom seklernas experttips. För visst har det varit svårt att vara förälder när synen på barnen förändrats från att i äldre tider ha setts som en resurs i arbetslivet, till att de under 1800-talet förväntades lyda blint, eller vara nära föräldrarnas sexliv på 1970-talet.

Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om namnen på landskapen runt Mälardalen - vad är det för maktcentrum som Uppland, Sörmland och Västmanland relaterar till?

Programledare är Tobias Svanelid.