För kulturgeografen Erik Westholm handlar konflikten mellan avverkning och natur om tid. Att bry sig om naturen är att bry sig om framtiden medan kalavverkning kan ses som nutida egoism. Därför vill nu allt fler skogsägare bruka skogen på andra sätt – för att investera i framtiden.

Erik Westholm har studerat framtiden. Han har skrivit en bok om konflikten mellan ekonomisk tillväxt och miljö i Slaget om framtiden (Santérius förlag 2019). Där beskriver de hur forskningsprogrammet Future forest blev en megafon för forskningsfinansiärernas, i det här fallet skogsindustrins, kortsiktiga intressen. I sin senaste bok 10 tankar om skogens framtid (Förlags AB Björnen 2024) har Erik även utgått från sig själv som skogsägare och beskriver hur vårt samtida skogsbruk blivit ohållbart även utifrån en samhällsvetares perspektiv.

Jag fick möjlighet att prata med Erik på Skogsfestivalen den 19 juli i år. Det är Nordens största mötesplats för skogsintresserade och arrangeras årligen av föreningen Skydda skogen. Vi satte oss vid några hällar inte så långt från Hjärtasjön där barnfamiljer som besökte festivalen badade. Som kulturgeograf är Erik en unik röst i skogsdebatten:

– Jag svarar på frågor om hur samhällsutvecklingen går till, vad det finns för drivkrafter som gör att vi hamnar där vi gör. Och det är inte så många som skrivit på det viset om den svenska skogen, förklarar Erik.

Med sin bok Skogslandet lyfte journalisten Lisa Röstlund upp skogen i samhällsdebatten. Men i hennes senaste bok Norgeparadoxen beskriver hon i stället hur den norska oljeindustrin blivit så inkorporerad i samhället att den inte ifrågasätts ens ur ett klimatperspektiv. Därför frågar jag Erik om det finns en tydlig parallell i Sveriges skogsindustri?

–  Absolut, men svensk skogsindustri har inte behövt resonera så mycket. Det har funnits en politisk enighet bland skogsorganisationerna om att det gäller att producera mycket virke. Skogen har blivit en produktionsplats. Det påminner mycket om hur andra industrigrenar har utvecklats, bara det att det är så mycket krångligare med skogen – för den tar ju naturen i anspråk. Och inte på ett ställe utan hela. Skogsindustrin har nu gjort anspråk på nästan hela skogslandskapet, säger Erik.

Tid är ett viktigt begrepp för hur Erik resonerar kring skogsbruket. Tidigare sparade skogsägare skog för att framtidens barnbarn skulle kunna få virke till att bygga hus. Erik menar att när vi idag – i tider av klimatkatastrofer och ett massutdöende av arter – får omsorgen om barnbarnen en annan innebörd:

– Med den nya spelplanen där vi måste ta biologiska hänsyn och bruka skogen på ett klimatvänligt sätt är det den nya omvårdnaden av barn och barnbarn. Då är ju det storindustriella perspektivet ett sätt att förstöra den resursen, och staten inte en fiende utan en kraft som vill hjälpa till att långsiktigt skydda skogen. Konflikten mellan tillväxt och miljö är till stor del en konflikt på tidsaxeln där miljön är framtiden och ett stort virkesuttag är det nutida intresset.

Snart har vi avverkat de sista oskyddade kontinuitetsskogarna i Sverige, de som inte varit kalavverkade. Fåglar som tidigare har varit vanliga i skogen – som talltita, järpe och tretåig hackspett – riskerar att dö ut i Sverige eftersom de minskat med 20-30 procent de senaste 30 åren. Men Erik menar ändå att det finns hopp:

– För mig är ett regeringsskifte ett stort hopp. När vi nu kan beskriva ett annat sätt att bruka skogen och få ut flera värden av den, när det nu är okej att lämna kalhyggesbruket – det har hänt på bara två-tre år – kommer någon av de politiska partierna ta upp den här tråden. De kan åka runt på landsbygden och säga att vi måste ha ett vettigare skogsbruk. För politiken är väldigt känslig för opinionen, och ute i skogslandskapet finns det en önskan om ett annat sätt att bruka skogen.

Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.

Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.