Emil har tagit sig till Göteborgs Botaniska Trädgård. Där träffar han Helen Ekvall som berättar hur frön lär skolelever vilda växter. Och Stina Weststrand som förklarar varför hon samlar in frö med brittiska botanister.

Jag knackar på trädgårdskontorets dörr inne i Göteborgs Botaniska Trädgård. Helen Ekvall och Stina Weststrand öppnar dörren och vi går in till biblioteket där vi börjar spela in. Helen jobbar som utomhuspedagog och Stina som vetenskaplig intendent.

På senare tid har vi kunnat läsa om hur människor som förlorar kontakten med det levande kan få en rädsla för det vilda. Allt fler kan allt mindre om vilda växter, men det finns samtidigt ett stort sug efter att lära sig arternas namn bland allmänheten. Och det är få som tänkt lika mycket på hur man kan lära ut en djupare kunskap om vilda växter än Helen och Stina.

– Man kan se det som en demokratisk rättighet att få verktyg för att känna igen och känna sig trygg i sin omgivning. Viljan att få känna den relationen är väldigt viktig, funderar Stina Weststrand.

Helen och Stina har arbetat med det prisbelönta projektet ”Så vilda” som pågått sedan 2020. Med hjälp av ett pedagogiskt material, utskick av ängsfrön och kontakt med lärare och barn skapar de ängsytor på skolgårdar. Eftersom barnen kan följa växterna i sin vardag blir det lättare för dem att lära sig växternas namn. De får dessutom se hur humlor och fjärilar dyker upp bland blommorna. Projektet har varit fullbokat och runt 3 000 skolelever har deltagit varje år.

– Idén för projektet föddes när jag hälsade på min pappa i Storbritannien. Där såg jag små ytor med vilda växter insådda i den stan där jag kommer ifrån. Det var Kew gardens som börjat med ett projekt för att väcka allmänhetens intresse för den vilda floran. När man anmält sitt intresse så får man en påse med frön, berättar Helen (läs om projektet ”Grow wild” här).

Många botaniska trädgårdar i Europa kommer från en historisk tid då växter hämtades från hela världen för att odlas som nyttoväxter, men på senare tid har ett nytt syfte blivit allt viktigare: bevarandearbetet.

– Det är viktigt att se den kunskap som finns hos botaniska trädgårdar. Idag integreras artbevarandet för växter med att arbeta ute på plats i den naturliga växtmiljön (in situ) med att bevara arterna utanför det naturliga miljön (ex situ). Och i de botaniska trädgårdarna finns kunskapen om allt från växternas systematik – artnamn och allt det här – med väldigt mycket praktisk odlingskunskap som är otroligt viktig i bevarandearbetet, förklarar Stina.

De frön av 21 olika arter som skoleleverna sprider inom projektet Så vilda kommer från företaget Pratensis odlingar i Småland. Parallellt så har botaniska trädgården haft diskussioner om hur de bäst ska jobba för att bevara den vilda mångfalden.

– Det vi håller på att ta fram nu är små filmer om hur man själv kan samla in frön från vilda växter. Då kommer vi att välja ut tio väldigt vanliga arter, säger Helen.

Stina arbetar också med att samla in frön från den vilda floran i Norden. Syftet är att bevara den för framtiden i en fröbank där torkade frön bevaras i minus 20 grader. Det ska bli en resurs för forskning och restaureringsarbete i framtiden. Tidigare har Stina varit i Abisko och samlat in frö (se film om insamlingen här) och nu förbereder hon och en kollega en insamlingsresa till Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet som ska ske tillsammans med Millenium seed bank på Kew gardens.

– Det är en stor fröbank för vilda växter och de har ett projekt kring arktisk flora. Nu ska projektet fortsätta och jobba med floran i Tarfaladalen, berättar Stina.

Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.

Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.