
Sign up to save your podcasts
Or
Hur går det egentligen för groddjuren i Sverige? Arter som åkergroda och större vattensalamander kan minska eller öka utan att vi känner till det. Henrik Thurfjell på SLU Artdatabanken vill ha din hjälp för att ändra på det.
Det saknas kunskap om hur det går för de vanliga groddjuren i Sverige, och här hoppas Henrik Thurfjell att naturintresserade kan hjälpa till genom att bli faunaväktare. Han jobbar med ryggradsdjur på land (förutom fåglar) på SLU Artdatabanken. Syftet är att kunna få information om hur det går för de vanligare groddjuren i Sverige. Med tiden kommer det gå att se om de ökar eller minskar.
– Det är egentligen väldigt enkelt. Man går ut och räknar romklumpar i olika pölar och dammar, sedan rapporterar man in det på Artportalen. Sedan gör man det så ofta som möjligt, gärna varje år, berättar han.
Den här typen av projekt där man vänder sig till allmänheten för hjälp brukar kallas för medborgarforskning och har en lång tradition i Sverige. Floraväktarna har funnits sedan 1987, där är det de regionala botaniska föreningarna som koordinerar arbetet. Naturpodden har tidigare haft ett avsnitt om floraväkteri av tidig fältgentiana. Men det faunaväkteri som Henrik lyfter fram är lite enklare.
Syftet med faunaväkteriet är att förstå vad som händer i naturen när det är väldigt många processer som pågår samtidigt.
Det här kräver ingen utbildning och man behöver inte registrera sig. Det räcker att gå in på Artportalen på det vanliga sättet och rapportera in en romklump.
– Då får man ett epost nästa år där vi berättar hur det gått och uppmanar dig till att besöka stället igen, förklarar han. Och om man säger till så slutar uppmaningen att komma.
Groddjuren har verkligen stora utmaningar i framtiden. De måste klara av klimatförändringar, sjukdomar som chytridsvamp och ranavirus, och att våtmarkerna blivit färre. Om vi inte vet hur det går för groddjuren kommer vi aldrig märka förändringar hos de vanliga arter som vi kommer sakna mest om de minskar eller försvinner. Här kan den naturintresserade allmänheten verkligen göra en insats.
Ljud av åkergroda och gölgroda är hämtade från Artfakta.
Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.
Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.
Hur går det egentligen för groddjuren i Sverige? Arter som åkergroda och större vattensalamander kan minska eller öka utan att vi känner till det. Henrik Thurfjell på SLU Artdatabanken vill ha din hjälp för att ändra på det.
Det saknas kunskap om hur det går för de vanliga groddjuren i Sverige, och här hoppas Henrik Thurfjell att naturintresserade kan hjälpa till genom att bli faunaväktare. Han jobbar med ryggradsdjur på land (förutom fåglar) på SLU Artdatabanken. Syftet är att kunna få information om hur det går för de vanligare groddjuren i Sverige. Med tiden kommer det gå att se om de ökar eller minskar.
– Det är egentligen väldigt enkelt. Man går ut och räknar romklumpar i olika pölar och dammar, sedan rapporterar man in det på Artportalen. Sedan gör man det så ofta som möjligt, gärna varje år, berättar han.
Den här typen av projekt där man vänder sig till allmänheten för hjälp brukar kallas för medborgarforskning och har en lång tradition i Sverige. Floraväktarna har funnits sedan 1987, där är det de regionala botaniska föreningarna som koordinerar arbetet. Naturpodden har tidigare haft ett avsnitt om floraväkteri av tidig fältgentiana. Men det faunaväkteri som Henrik lyfter fram är lite enklare.
Syftet med faunaväkteriet är att förstå vad som händer i naturen när det är väldigt många processer som pågår samtidigt.
Det här kräver ingen utbildning och man behöver inte registrera sig. Det räcker att gå in på Artportalen på det vanliga sättet och rapportera in en romklump.
– Då får man ett epost nästa år där vi berättar hur det gått och uppmanar dig till att besöka stället igen, förklarar han. Och om man säger till så slutar uppmaningen att komma.
Groddjuren har verkligen stora utmaningar i framtiden. De måste klara av klimatförändringar, sjukdomar som chytridsvamp och ranavirus, och att våtmarkerna blivit färre. Om vi inte vet hur det går för groddjuren kommer vi aldrig märka förändringar hos de vanliga arter som vi kommer sakna mest om de minskar eller försvinner. Här kan den naturintresserade allmänheten verkligen göra en insats.
Ljud av åkergroda och gölgroda är hämtade från Artfakta.
Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.
Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.