I det här avsnittet följer Emil med Cajsa Björkén ut i skogen för att titta in i lavarnas magiska värld.

Cajsa jobbar som naturvårdsspecialist på Upplandsstiftelsen och hon är extra intresserad lavar. De är märkliga livsformer, små ekosystem uppbyggda av en svamp fylld med fotosyntetiserande alger eller cyanobakterier. Det är lite som en skog med träd och svampar i ett pyttelitet paket. Själva kroppen kallas för bål och de varierar mycket i färg och form mellan olika arter. Lavar är känsliga organismer och därför viktiga arter för att förstå ett områdes naturvärden och naturhistoria.

Cajsa, som även gjort en guide till naturvårdsarter, tog med Emil till sin favoritplats i Uppland, Hocksboglupen, för att berätta om lavarnas värld. Så fort vi kommer in i reservatet hittar vi en av Sveriges vanligaste lavar på en tall: blåslav.

– Det här är en typisk bladlav. Ovansidan är lite gröngrå och undersidan är svart, säger Cajsa.

Det finns olika typer av lavar som brukar grupperas efter deras utseende. Skorplavar växer som en tunn skorpa på underlaget. Busklavar sitter ofta fast på en punkt och sticker ut från underlaget. Bladlavarna sitter inte klistrade till underlaget som skorplavarna, utan fäster bara med delar av bålen.

– Det är lite mjöligt längst ut på spetsarna, och det är lavens soral, berättar Cajsa.

Eftersom lavar består både av en svamp och av alger som är olika organismgrupper blir deras reproduktion komplicerad. Ibland är det bara svampen som förökar sig, ibland är det hela laven.

Bilden visar lunglav med apotheciser – de kastanjebruna prickarna. Det är sexuell reproduktion då enbart svampen förökar sig vilket sker med fruktkroppar som antingen sitter som en liten skål ovanför bålen som på bilden och då kallas apothecier, eller nedsänkt i bålen och då kallas perithecier.

Vid asexuell förökning kan laven sprida små paket med både svamp och alger, antingen med isidier som är små utskott på bålen, eller med soredier som ser mjöliga ut. Men svampen kan även sprida sig asexuellt utan algerna, och då kallas det pyknid.

Vi kommer fram till kanten av ett kärr där det står levande och döda granar. Ett dussin granar ligger döda på marken, draperade av olika hänglavar. Det här är riktigt typiskt för många skogar i Uppland efter att torrsommaren 2018 lett till att många granar dött.

– En art som tagit mycket stryk av att granarna dött i Uppland är ringlaven. Det är en hänglav [en form av busklav] som ser ut som blekgrön taggtråd. Den spricker upp ringformigt så att märgen blottas, förklarar Cajsa.

Det finns fler olika hänglavar som lever på gran. Här i Hocksboglupen hittar vi även garnlav som saknar ringlavens taggar och ringar. Garnlaven blir liksom ringlaven allt sällsyntare i skogarna. Det finns även grå tagellav här, en lav som liksom garnlav bara förgrenar sig likt y:n men som aldrig blir lika tjock i basen och så är den gråare i färgen. Men det finns även skägglav, som har samma färg som garnlav men som inte förgrenar sig likt y:n utan i stället har en stam som det kommer mindre utskott på.

När vi kommer fram till själva glupen börjar det regna lite samtidgt som en hackspett lockar från andra sidan. En glup är en väldigt speciell naturmiljö som har vatten tidigt på våren men som saknar ett synligt inlopp eller utlopp. Det skapar ett speciellt livsutrymme för både ädellövträd och lavar. Här finns det äldre levande askar, några stora almar som nyligen dött samt rejäla aspar.

– Det här är epicentrum för de sällsynta lavar som är knutna till ädellövträd. Nu står vi vid några riktigt grova askar och här finns det bland annat lunglav, säger Cajsa.

Lavar älskar de träd som skogsbruket hatar. Träd som är knotiga, lutande och fulla med håligheter skapar livsutrymme för många olika arter. Och här finns kanske den bästa naturvårdsarten av dem alla, nämligen lunglaven.

– Det är en stor bladlav som blir klargrön när den är blöt, och den är alldeles lagomt ovanlig. Den ställer höga krav på sin livsmiljö i form av kontinuitet och hög, jämn luftfuktighet och den är rödlistad som nära hotad. Men ibland när det är extra fint så kan man hitta små svarta svampar som växer på lunglavens bål och de heter lunglavsknapp, förklarar Cajsa.

I lavvärlden går det fortfarande att göra nya upptäckter. Det finns gott om sällsynta arter som få känner till eftersom de är svåra att artbestämma. Och som Cajsa förmedlat finns det även svampar som är parasiter på lavar. Vissa av dem är rödlistade och därför kan de bli viktiga naturvårdsarter.

– Håller man på med lite svårare lavar eller lavparasiter finns det hur mycket som helst att upptäcka, säger Cajsa.

Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.

Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.