I det andra avsnittet om rewilding i Danmark berättar forskaren Skjold Søndergaard om hur våra artrika ängs- och naturbetesmarker – det som kallas gräsmarker – formades under hundratusentals år. Han berättar också varför dagens arter saknar elefanter.

Skjold Søndergaard är en doktorand på universitetet i Århus. Han presenterade sin forskning när naturvårdsintresserade svenskar och danskar samlades på Lolland i Danmark. Mycket av det Skjold arbetar med är att ta reda på hur forntida ekosystem kan ge oss bättre redskap för dagens naturvård. Det han för fram är att det varit riktigt stora växtätande däggdjur som levt av kärlväxter i Europa under miljontals år.

– Jag är bäst på botanik, men försöker även ha koll på andra organismgrupper. Det är viktigt för att kunna bedöma hur ekosystem fungerar. Min erfarenhet är att man kan hamna fel om man fokuserar för mycket på en enda organismgrupp, berättar Skjold.

Hälften av alla arter i Europa är knutna till jordbrukslandskapet, men arterna är betydligt äldre än jordbruket. Många arter uppstod för många miljoner år sedan, långt innan den moderna människan fanns. Hur såg landskapet ut där arterna uppstod och vilka ekologiska processer verkade då?

– För att förstå arterna runt oss måste vi förstå de ekosystem som de utvecklades i. Och de är många miljoner år gamla, förklarar Skjold.

Den klimatzon som södra Sverige befinner sig i nu fanns nere vid Alperna för 20 000 år sedan. Arterna som utgör ekosystemens levande byggstenar har flyttat sig över tid. För 120 000 år sedan kunde landskapet i Europa se ut som på bilden här, med öppna och halvöppna marker där bekanta arter som dovhjortar rörde sig, men även elefanter, uroxar och noshörningar.

Sett ur ett bredare tidsperspektiv så har det funnits elefanter i det vi idag kallar Polen under mycket lång tid. Att det inte finns elefanter i Polen nu är närmast att betrakta som ett undantag under ett ögonblick. Och Polen råkar vara det område där det gått att hitta pollen från tiden innan den senaste istiden. Troligen har samma arter funnits även i Sverige och i Danmark. Under samma tid fanns det bekanta arter som bäver och kornknarr, men även många vilda växter som vi idag kopplar till jordbruket.

– De arter som vi idag förknippar med jordbruket fanns här långt, långt tidigare innan någon hårig apa började fundera på att plöja jorden, eller hur? Men det här är ett nytt sätt att prata om arterna i våra gräsmarker, säger Skjold.

Den radikala danska idén är att de arter som vi kopplar till kulturlandskapet, lien och mulens marker, inte är det landskap som arterna utvecklades i en gång i tiden. Det var ett annat landskap. De här arterna kommer inte från jordbruket. De kommer från en slags natur som vi förlorat.

– Så poängen är att om du ser på ekosystemet ur ett vidare perspektiv så är många arter som finns i Sverige idag elefantarter. Det är upp till svenskarna om ni vill ha elefanter eller inte, men arterna kommer verkligen sakna dem, menar Skjold.

Mycket av insikten om varför elefanter och andra stora växtätande däggdjur har varit så viktiga för ekosystemet över evolutionär tid handlar om störning. Det är en grundpelare som fått allt större betydelse i modern ekologi. Störning kan vara en skogsbrand, eller ett insektsutbrott, men det kan också vara tramp och bete från växtätande djur. Störningen är det som gör att många arter kan existera i samma landskap. Utan störning blir naturen fattigare på arter. Mångfalden minskade antagligen när elefanterna försvann från Europa.

– Och det är vad elefanter gör hela dagarna, om det är någon som undrar. De påverkar vegetationen. De knuffar på träd tills de faller ner och kliar sig med dem bakom öronen, skojar Skjold men inte utan en allvarlig underton.

Skjold menar att vi måste låta de stora växtätarna komma tillbaka och störa naturen på rätt sätt för att mångfalden ska kunna frodas igen. Nu finns inte längre de elefantarter som tidigare levde i Europa kvar på planeten, men det finns fortfarande tåliga hästraser och uroxens domesticerade avkomma: nötboskap. Genom att låta dessa arter beta året runt uppstår nya spännande saker genom djurens störning. De gnager på träd om vintern och äter arter som de ratar på sommaren – björnbär och veketåg bland annat. Samtidigt måste de vara så få att det finns tillräckligt med bete för att föda dem under vintern. Det gör så att växterna får tid på sig att blomma och sätta frö under sommaren.

Det här är grunden i den nya danska naturvården. Kalla det rewilding om du vill.

Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.

Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.