I Danmark har biologer och naturvårdare valt ett radikalt grepp för att rädda det artrika, öppna landskapet: åretruntbetande kor och hästar på stora områden – för naturens egen skull.

Den viktigaste komponenten i de nya danska naturområdena är de stora växtätande däggdjuren, och här handlar det faktiskt om hästar och kor som får gå utomhus året runt utan stödutfodring. En annan komponent handlar om att återföra de växtarter som dött ut, den döda mångfalden. Martin Stoltze var en av arrangörerna till resan:

– Vi ska ut och se danska naturområden, framför allt hur man restaurerat olika marker som inte har varit så rik natur från början, men som håller på att utvecklas till något spännande med hjälp av åretruntbetande djur. Det är något som man jobbar mycket med i Danmark, förklarar Martin.

Knutshoved Odde är en 30 kilometer lång vallliknande formation som skapades under istiden. Den yttersta delen av Knutshoved Odde är gammal naturbetesmark, men 114 hektar av den inre delen var jordbruksmark fram till år 2020. Det var stenrensade åkrar fyllda av gräsfröodlingar. Carsten Horup Bille har varit projektledare för restaureringen här ute:

– Marken tillhör Rosenfeldt gods. Från en gammal karta från 1798 går det att se att det tidigare var ett ljusöppet beteslandskap här på den tiden, säger Carsten.

Projektet startade 2019. För att kunna restaurera naturen var man tvunget att återskapa landskapet från grunden. Grävskoporna fick jobba hårt. Bland annat behövde de lägga tillbaka stora mängder sten, men de har också sått in gräsmarkens växter som är grunden i näringskedjan på det som tidigare var gräsvall. De återskapade naturen, helt enkelt. Nu är det de stora växtätande däggdjuren som upprätthåller de processer som krävs för att hålla kvar alla växtarter i området.

Det här är ett område på 800 hektar med frigående, åretruntbetande gallowapboskap, exmoorhästar och taurosboskap. Det skapades i samband med att Hempelfoden köpte området som tidigare var jordbruksmark år 2023.

Det är alltså ett väldigt nytt område. Och invallat, så skulle man återställa hydrologin på riktigt skulle man riva vallarna – men det går inte andra markägare med på. På en stor åkermark har man sått in mängder av frö från många olika arter av gräsmarksväxter, och när vi är på plats är det enorma mängder vildmorot som blommar. Jens Thorvig Andersen är naturförmedlare och presenterar hur de åretruntbetande djuren påverkar området:

– Även om vi inte ser djuren så kan vi se att de har varit här. De har gjort en stig genom det här tidigare vasshavet. Hästarna har kliat sig på den här björken, de har skrapat med hovarna på marken så att det blivit sandblottor, och de har betat av de gröna löven upp till över en meters höjd vilket gör att det blir ett halvöppet landskap, berättar Jens.

Marie Glahn är en annan av arrangörerna till resan. Hon brinner verkligen för åretruntbetet och har även försökt hålla djur på liknande sätt i Sverige, enligt djurskyddslagarna, som privat initiativ.

– När jag kom till Sverige så tyckte jag att man var så duktig på naturvårdsbränningar, slåtter, våtmarker. Men i Danmark fick jag lära mig att även betet är en viktig naturlig störning. Och jag har fått se effekterna av åretruntbetande djur i danska områden. Därför arrangerade vi den här resan, säger Marie.

Det tredje området som resan besöker sticker ut från de två andra. Gården drivs av en fond under den danska naturskyddsföreningen. Det är ett gammalt gods som har lagt om knappt 400 hektar till natur med vilda processer och åretruntbete. Det är även ett naturcentrum med information för barn och vuxna. Det som sticker ut är att man inte sått in några gräsmarksväxter. Här hoppas man på att arterna ska hitta tillbaka ändå.

Tora Finnerup Nielsen är anställd som biolog för att följa vegetationens utveckling förvaltningen ändras från ekologisk lantbruk och traditionell naturvård till en mer rewildinginspirerad form. Hon har även studenter som följer med ut så att fler får lära sig hantverket med att följa upp naturens förändring. Omställningen till åretruntbete skedde för bara fyra år sedan, så när jag frågar Tora hur det går börjar hon med att svara att naturen tar tid.

– Men vegetationshöjden har i snitt blivit lägre, och det blir mer variation i vegetationshöjd. Fler arter blommar och det blir mer bar jord. Det blir större variation och så har de sett en liten ökning i antalet arter, förklarar hon. Så det går åt rätt håll redan nu.

Molslaboratoriet har haft betande djur ute året runt sedan år 2016, alltså i 9 års tid nu. Och inget annat.

Tillsyn av nötboskap: På flera av områdena med åretruntbete sker tillsynen dagligen, men dansk lagstiftning kräver inte det uttryckligen. En beskrivning av kraven finns här.

Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.

Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 eller från Norge med Vipps: +46705586526 (märk gärna bidraget med ”podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.