Nyfiken

Ekonomi + historia = kryptovaluta. Det är en ekvation som för många inte framstår som helt rimlig. Men för Oskar Broberg är den det.
I det femtonde avsnittet av Nyfiken träffar vi forskaren i ekonomisk historia, Oskar Broberg, som inte räds nya vägar till kunskap och använder sina traditionella historiska verktyg för att skriva historia om saker som kryptovaluta, digital reklam och företag som Arla.

Att ha svårt att läsa och skriva kan begränsa livet. Men forskning visar att med rätt stöd – i tid - kan personer med dyslexi utveckla sina färdigheter. Men vilket är det mest effektiva sättet?
I det fjortonde avsnittet av Nyfiken träffar vi Ulrika Wolff, forskare på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, som brinner för fonologisk medvetenhet. 

Man vill gärna tro att man fattar sina egna beslut. Att man går sin egen väg.  Men vad andra tycker och tänker - och vad du tror att andra tycker och tänker - spelar roll. I många fall en avgörande roll.

I det trettonde avsnittet av Forskare förklarar synar psykologiforskaren Magnus Bergquist bluffen.

Det pratas sällan om Sveriges inblandning i den transatlantiska slavhandeln och hur den påverkade livet i Sverige. Den koloniala sockerhandeln under 1700- och 1800-talen, till exempel, gjorde många familjer förmögna och i bland annat Göteborg bidrog det till en mecenatkultur som fortfarande är synlig. 
I det tolfte avsnittet av Nyfiken hör vi Cecilia Lagerström, professor i scenisk gestaltning vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, om hur hon med sin forskning skapar nya sätt att se på historien.  

Här kan du läsa mer om Sockerspelen

hur de kan förbättra sin hälsa, men inte sällan saknas vetenskapligt stöd för

att råden faktiskt gör nytta. 

Johansson, forskare på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa på

Sahlgrenska akademin, som med sin forskning försöker få vården att bedrivas mer hållbart. 

Översvämningar,

jordbävningar och stormar är naturfenomen som kan orsaka stora skador. Men

frågan är varför de sker? Det skulle kunna vara magi. Ond magi. Kanske är det häxors

verk?

I det tionde avsnittet av Nyfiken träffar vi Johanna Johannsdottir Damaris, doktorand i idé- och lärdomshistoria, som

använder häxeri som lins när hon studerar föreställningar om natur i texter

från 1600-talets England.

Tänk

dig livet när du är 85 år. Att minnet finns kvar och att kroppen känns stark.

Att ålderdomen inte är ett dugg jobbig. Tvärtom. Livet leker!

I det nionde avsnittet av Nyfiken träffar vi professorn i biomatematik, Marija

Cvijovic, som använder matematik och jäst för att förstå åldrandet och som

drömmer om att hennes forskning ska ge människan en friskare ålderdom. 

Att ett enkelt brus kan förbättra minnet och koncentrationsförmågan var det ingen som trodde vid millennieskiftet. Nu, drygt 20 år senare, trendar brusljudet på sociala medier och för dem med uppmärksamhetsproblem, som ADHD, kan det vita bruset förändra livet. 

I det åttonde avsnittet av Nyfiken träffar vi Göran Söderlund, på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, vars forskning har kullkastat den tidigare rådande uppfattningen om att brus stör koncentrationsförmågan.

när det svenska samhället digitaliseras. Att samarbeta med andra aktörer och med

artificiell intelligens är ett sätt att, åtminstone delvis, komma runt

problemet. Men för att det ska bli bra krävs kompetenta människor som kan

fungera som spindeln i nätet och hjälpa till att införa nya metoder inom

programvaruteknik.  

I det sjunde avsnittet av Nyfiken träffar vi en av de

människorna: Miroslaw Staron, professor i Software Engineering, på

Institutionen för data- och informationsteknik vid Göteborgs universitet, som

hjälper företag att ta sig fram i den industriella digitaliseringen.