Nyhetspodden

Samtidigt som ebolautbrottet i Demokratiska republiken Kongo sprids och antalet döda i sjukdomen bara fortsätter att öka, så säger experter i Finland och Europa att vi inte behöver vara oroliga. Varför det?

För första gången på över tio år ser vi nu igen ett stort utbrott av ebola. Den här gången är det bundibugyoviruset som sprids i Demokratiska republiken Kongo och delar av Uganda. Sjukdomen är samma som tidigare, men det nya viruset gör det svårt att stoppa spridningen.

Närmare oss finns också hantaviruset andes, som fick sitt utbrott på ett kryssningsfartyg. Inte heller det viruset, som har en hög dödlighet, är något som vi enligt experterna behöver oroa oss för.

Så när ska vi då bli oroliga? Nyhetspodden gästas av Maria Söderlund-Venermo, docent i virologi vid Helsingfors universitet, som berättar mer om ebolautbrottet, hur det skiljer sig från tidigare epidemier, och varför det inte riskerar att bli en pandemi som coronapandemin.

Ryssland kan skicka drönare, maskerade som ukrainska, för att testa Finlands försvar. Det menar den tidigare CIA-agenten och nu drönarkonsulten James Acuna.

Enligt Akunya är det fullt möjligt för Ryssland att köpa samma, kommersiella komponenter som Ukraina använder i sina drönare, och sedan skicka falska ”ukrainska” drönare in över Finland.

Nyhetspodden gästas i dag av reporter Carl Fahllund som talat med James Akunya, för att tala mer om så kallade ”falsk flagg-operationer”, som Ryssland kunde utföra för att kartlägga hur Finland reagerar på drönarincidenter.

Enligt Försvarsmakten finns risken för sådana här operationer redan nu, i den nuvarande säkerhetsmiljön. Så hur borde vi i Finland förbereda oss och utveckla vårt drönarförsvar, och hur bra är vår drönarkunskap i dag?

Samtidigt som den svenska polisen arbete mot gängkriminaliteten på sina håll har lyckats, så visar en ny rapport att så mycket som 10 000 svenska tjejer kan vara kopplade till gängen.

Tjejerna rekryteras via sociala medier och äldre pojkvänner, ofta med löften om pengar som sällan infrias.

De gömmer vapen och narkotika, lockar ut offer och utför ibland själva de grövsta brotten. Men tjejerna är också offer, nästan alltid för våld och sexuellt våld i de toxiskt maskulina gängstrukturerna.

Svenska Yles Nordenkorrespondent Magnus Swanljung berättar om parallella utvecklingari Sverige just nu: polisen griper gängtoppar utomlands och skjutningarna minskar, samtidigt som barn utför allt grövre brott för gängens räkning.

I torsdags dog fem italienska dykare under oklara omständigheter i Maldiverna. Också en dykare ur räddningsoperationen fick sätta livet till.

Nu har 3 finländska grottdykare åkt till Maldiverna för att bärga de döda kropparna som ligger i en grotta över 50 meter under havsytan.

Vad vet vi nu om dykningsexpeditionen som gick så fel att fem personer dog? Och varför är det just finländska dykare man kallar in till stora räddningsoperationer under vattenytan? Det är nämligen inte första gången finsk expertis kallas in då omständigheterna blir riktigt krävande.

Allt fler företag verkar vara intresserade av att bygga datacenter just här hos oss i Finland.

Branschen pekar på att fler datacenter betyder mer arbetstillfällen i Finland och spillvärme som kan användas för att värma hus, medan EU-parlamentarikern Aura Salla är orolig för att fler datacenter leder till dyrare el.

I dagens avsnitt förklarar Johan Lilius, professor i informationsteknologi vid Åbo Akademi, vad ett datacenter är och hur datacenter som byggs i Finland kan påverka oss finländare.

Under årets tre första månader dog nio kvinnor till följd av närståendevåld. Josef Westerlund, som jobbar som handledare för våldsutövare, berättar om känslorna bakom våldet.

Westerlund förklarar att våld i nära relationer är både hierarkiskt och intelligent – förövaren vet exakt vilken metod som ska användas och när. Bakom beteendet ligger en känsla av vanmakt, att inte ha kontroll.

Kan en våldsutövare rehabiliteras? Ja, säger Josef Westerlund, men det kräver att personen kan ta ansvar för sitt beteende. Westerlund berättar också hur vi som samhälle kan minska på familjevåldet.

Väte finns i princip överallt i vår omgivning. Och inte bara det, vätgasen kan också göra Finland självförsörjande på energi.

Tekniken för det här finns redan. Så varför har så många vätgasprojekt gått i graven?

Professor Tauno Kekäle från Vasa universitet förklarar att Finland ligger bra till för att bli en storspelare på vätgasmarknaden. Det här tack vare bland annat vindkraft och låg befolkningstäthet.

Vätgas kan i all sin enkelhet produceras av vatten och el, och bli till bilbränsle. Om det skulle tillverkas i Finland, kunde vi minska beroendet på oljeimport från Mellanöstern.

Problemet är att investeringarna är dyra, och vätgasen i nuläget är mer än dubbelt så dyr som vanligt bränsle. För att driva det här behövs en politisk vilja.

Firandet av segerdagen i Moskva fick uppmärksamhet för att vara ovanligt nedtonat i år. Men Putin höll sitt årliga tal, och passade på att kasta en känga mot Finland.

Den enda orsaken till Finlands inträde i Nato är att vi vill ha tillbaka Karelen, enligt honom. Rysslandsexperten Hanna Smith berättar att uttalandet inte går att tolka bokstavligt, men att det signalerar en bitterhet från ryskt håll.

Varför var segerdagsfirandet så nedtonat? Har det något att göra med underrättelseuppgifterna som säger att Putin är rädd för attacker både från Ukraina och sin egen regering?

Svenska Yles färska granskning avslöjar nya uppgifter i fallet: kommunen ville kartlägga barnens kunskaper. Föräldrarna hade svårt att acceptera att barnen skulle gå i skola.

Reporter Marcus Lillkvist har fått nya uppgifter i koppling till fallet. De visar att konflikten om hemundervisning pågått sedan 2016.

Barnen i familjen hade aldrig gått i vanlig skola. Innan de försvann befann de sig på en barnskyddsenhet, och skulle träffa en lärare från kommunen. Då rymde barnen från enheten, och familjen gick under jorden.

I Lillkvists granskning pekar experter på allvarliga brister i den finländska lagstiftningen om hemundervisning. Kommunerna saknar verktyg att ingripa när det uppstår oro för barnen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har lyckats bli världens minst omtyckta ledare efter bara ett år vid makten.

Problemen började redan då Merz skulle väljas till förbundskansler av den tyska förbundsdagen. Då gick han till historien som den första förbundskanslern som inte valdes i den första omröstningen.

Sedan dess har Friedrich Merz lyckats förolämpa nästan alla tyska väljargrupper, från invandrare till kvinnor, och fyra femtedelar av tyskarna säger i opinionsmätningar att de inte stödjer förbundskanslern.

Dagens avsnitt gästas av Svenska Yles medarbetare i Tyskland, Johnny Sjöblom, som berättar vad det är med Friedrich Merz som gör honom så impopulär och ifall han har någon chans att rädda sin position innan nästa val.