Nyhetspodden

En av världens tyngsta politiska poster ska tillsättas i sommar, nämligen posten som ordförande för EU-kommissionen. Favorittippade Ursula von der Leyen som just nu har jobbet, har styrt EU-skeppet genom pandemier och krig och ekonomiska kriser som ordförande. Och allt tyder på att hon får chansen att fortsätta med det för utmaningarna är långt ifrån över. De stora frågorna för von der Leyen blir utvidningen av EU med nya medlemmar, kriget i Ukraina och hur man ska göra om ytterhögern tar mera plats i Bryssel, säger Svenska Yles Europakorrespondent Mette Nordström.

Svåra ekonomiska tider väntar nu Finlands fredsorganisationer, som blir av med allt sitt statliga ekonomiska stöd. Har fredsrörelsen ännu en framtid i Finland eller riskerar den att tyna bort? Och vad händer med samhällsdebatten om den här rösten tystas av allt krigssnack? Enligt Ny Tids chefredaktör Janne Wass borde Finland satsa mer än någonsin på sin egen fredsberedskap i dessa krisfyllda tider.

Sveriges tid som neutralt land försvinner alltmer i fjärran. Efter Nato-medlemskap är det nu dags för svenskarna att rusta upp sitt försvar som legat i malpåse i väldigt många år. Det är en ambitiös plan som både kärver mycket pengar och politisk enighet. Viljan finns, men hur det ska finansieras och om det finns tillräckligt med unga värnpliktiga som håller måttet är en annan fråga, säger Svenska Yles Nordenkorrespondent Lucas Dahlström.

Justitieminister Leena Meri från Sannfinländarna, anklagas för att spela fult politiskt spel med finländska rättsstatens framtid som insats. Enligt oppositionen har hon medvetet bromsat arbetet med att trygga domstolarnas politiska oberoende i grundlagen. Nu vill bland annat Juristförbundet veta var gränsen för politisk styrning går. Men kan Finland verkligen gå i Ungerns och Polens farliga fotspår? Det är farligt att ta vår demokrati för given. Leena Meris agerande är bara en av många oroväckande signaler som nu kommer från högerpopulistiskt håll, säger Åsa von Schoultz, professor i statslära.

Storbritanniens nya lag som ger dem rätt att skicka asylsökande till Rwanda har gått igenom, trots kritik om att det bryter mot internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Men tanken på att flytta asyl- och migrationsprocesser utanför EU, lockar även på andra håll i Europa. Och Storbritanniens beslut kan ge nya krafter åt de här tankarna. Vi ser helt klart en trend i Europa där man vill skicka asylsökande till så kallade säkra tredje länder för att slippa ha dem i EU, säger nordiska chefen för organisationen Human Rights Watch Måns Molander.

Ner med utsläppen, framtiden är grön och Europa ska vara vägvisare i den globala klimatkampen! Så har det låtit från EU de senaste åren när unionen listat upp sina högt uppsatta mål för att få ned utsläppen. Men i takt med att EU-valet i juni närmar sig hopar sig frågetecknen. Riskerar klimatmålen att grusas när det nya parlamentet tillträder efter valet? Höger-, och ytterhögerpartier i Europa förutspås göra ett gott val och många av de här partierna prioriterar sällan klimatåtgärderna särskilt högt, förklarar Svenska Yles politikreporter Marianne Sundholm.

Representanthuset i USA har efter ett halvårs politiskt käbbel godkänt ett militärt stödpaket till Ukraina. Men många befarar att det här kan vara det sista stödet från USA på länge, och bollen ligger därför nu hos oss i Europa att se till att Ukraina fortsätter hålla ut mot Ryssland. Frågan är om vi har kapaciteten – både praktiskt och politiskt? Viljan finns där, men vår militära produktion behöver mera tid för att komma ikapp, säger Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige.

Israel och Iran, två svurna fiender, har inom några veckor angripit varandra på ett sätt som fått resten av världen att hålla andan. Men attackerna har varit begränsade till sin omfattning. Vad är det egentligen de två stormakterna i Mellanöstern vill uppnå genom riktade anfall mot varandra? Det geopolitiska spelet med höga insatser kan jämföras med vad som pågick mellan USA och Sovjetunionen under det kalla kriget, förklarar Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet i Sverige.

Världshistoriens största demokratiska val sparkar nu igång i Indien. När nästan en miljard indier ska rösta fram ett nytt parlament i vallokaler som finns utspridda i allt från Himalayas bergstoppar till Delhis slumkvarter, är de praktiska utmaningarna uppenbara. Men hur stora politiska utmaningar står Indien inför? Håller premiärminister Narendra Modi och hans religiösa hindunationalistiska populism på att få ett för starkt grepp om makten i världens största demokrati? Henrik Chetan Aspengren, Indienexpert vid Utrikespolitiska institutet i Sverige, analyserar det historiskt stora valet.

Håll i plånboken för nu blir inte bara godispåsen dyrare, utan också bensinen, barberaren och många andra tjänster och varor. Regeringen höjer mervärdesskatten i hopp om att rädda landets ekonomi. Men finns det risk för att regeringen går för långt i sin räddningsoperation och i stället sätter käppar i hjulet för den ekonomiska tillväxten? Professor Edvard Johansson förklarar varför medelklassen fortfarande har råd med biffen, trots riskerna.