En röd tråd i de samtal du hör här är bland annat hur man vänder på perspektiv. I stället för att se människors brister och begränsningar så väljer de sociala innovatörerna att ställa frågan om vad deras målgrupper har för styrkor, och fokuserar på hur de kan bygga vidare på det. Glaset är så att säga alltid halvfullt, inte halvtomt. Det gäller även dagens gäst, Najat Abbas, generalsekreterare för föreningen ”The good talents”.

Samtalet med Najat handlar i stora drag om orsaker till utanförskap. Hur det går att hitta förklaringar i allt från diskriminering, brist på förebilder, kontaktnät och ekonomi. Det är ett typiskt sammansatt och komplext problem. Framför allt pratar vi om egenmakt, och hur The good talents i sina olika program och aktiviteter kontinuerligt jobbar på att stärka de ungas känsla av att ha kontroll över sitt eget liv. Samtidigt konstaterar Najat att vi behöver jobba i båda ändar – d v s med ungdomarna själva OCH med arbetsgivare. På så vis stärker de kapaciteten i systemet som helhet.

För om vi ska få en mer inkluderande arbetsmarknad så är det minst lika viktigt att arbetsgivare förstår hur de kan skapa tillåtande miljöer, öppna för olikheter. De flesta de jobbar med verkar också inse att det här viktigt av olika anledningar – inte minst för att vara attraktiva arbetsplatser för kommande talanger.

 Mycket spännande att lyssna på idag med andra ord!

Mer om The Good Talents här.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sociala innovationer bryter som regel alltid ny mark. Så när det gäller nytänkande lösningar är det inte alltid självklart hur man ska lyckas finansiera dessa. Kanske är det här extra svårt för civilsamhällets organisationer? Vi vet att civilsamhället bidrar med enorma samhällsvärden – oavsett om det sker genom en bygdegård, fotbollslag eller den lokala kulturföreningen. Ibland så kan det dock tyckas tröstlöst att finansiera sin verksamhet – kanske inte minst i uppstartskedet eller när man behöver göra en större investering. Så vad gör man? I många av de vanliga storbankerna passar inte civilsamhället in. Ibland på grund av att lånen är för små, ibland för att det är krångligare att granska en förening i jämförelse med ett AB, och andra gånger för att det finns högt ställda krav på banker att motverka penningtvätt. Sammantaget blir det alltså svårt för t ex en bygdegård som behöver 200 000kr för att finansiera inköp av solceller eller ombyggnad av ett kök eller vad det kan vara. Här kommer Mikrofonden in och skapar finansieringsmöjligheter för verksamheter som annars hade hamnat utanför finansmarknaden.

I det här avsnittet får du höra ett samtal med Ylva Lundkvist-Fridh, VD Mikrofonden Sverige. Vi pratar om varför Mikrofonden behövs (kanske mer nu än någonsin), hur den svenska sociala finansmarknaden skulle kunna utvecklas, vad vi kan lära från andra europeiska länder – som t ex Portugal och vad det egentligen betyder att vara ”bankmässig”. 

Här får du veta mer om Mikrofonden.

Vill du läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i en sociala innovation från Norrbotten. DC Farming är ett europeiskt social fondsprojekt som drivs av Sunderby folkhögskola där de på ett praktiskt sätt lyckas kombinera ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Du har säkert hört talas om alla datacenter som etablerat sig i Västerbotten och Norrbotten, förmodligen mest känt genom Facebook. Men här finns även andra datacenter. Allt från gigantiska lokaler ner till så litet som en container. Visste du också att de här centren genererar massor av energi i form av värme? Och vad händer med den? Ja, det mesta går rakt ut. Till spillo, med andra ord. Finns det möjligtvis ett annat sätt? Något annat vi kan använda värmen till? Ja, det var jag pratade med Catharina Ljungkranz om, projektledare i DC Farming. Och de utvecklar ett koncept där de använder spillvärme från datacenter till att värma upp växthus.

Så ställer de frågan om hur och av vem sådana växthus skulle kunna drivas? Skulle det här kunna ge arbetstillfällen för dem långt från arbetsmarknaden till de som alltid kommer längst bak i jobbkön oavsett hur hög tillväxt det finns i en region? Kan man göra det genom ett arbetsintegrerande socialt företag möjligtvis? Och går det samtidigt att hitta nya sätt att bidra till den lokala livsmedelsförsörjningen? Det här låter väl som något du vill veta mer om va? Ja, men då tycker jag att du ska stanna kvar här. Då kör vi! Håll tillgodo och hoppas att du ska gilla det!

Mer att läsa om DC Farming hittar du här.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hela 80 % av våra svenska barn rör sig för lite, d v s enligt rekommendation från WHO om 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Hallå! Varför pratar vi inte mer om det här? Det är ju inget mindre än ett gigantisk problem, som får en mängd konsekvenser för barnen, både på kort och lång sikt. Okej, det är en sak att konstatera omfattningen av problemet, en helt annan att försöka göra något åt det. I detta avsnitt samtalar vi med Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet och initiativtagare till forskningsprojektet ”Aktiva skoltransporter”. Vi resonerar kring hur aktiva skoltransporter - att gå eller cykla till skolan – kan bidra till en mer rörelse i vardag för barnen och på sikt bidra ett friskare samhälle i sin helhet.

Vi pratar om vart problemet ligger egentligen, och kommer fram till att det inte primärt ligger hos barnen, utan till större del ligger hos oss som föräldrar, där vi blivit alltmer oroliga över att släppa iväg våra barn. Rörelsefriheten har helt enkelt krymp succesivt med åren. Idag tänker många att de ska kjutsa sin barn för att de älskar dem, men vi borde förmodligen tänka att vi ska låta våra barn och gå och cykla för att vi älskar dem. Det är så vi kan ge dem en gåva för en frisk framtid. Här kan det vara värt att tillägga; det har aldrig varit så tryggt att gå och cykla till skolan som idag.

Vi pratar också om vikten av att barnen själva får vara medskapare i sina egna lösningar, hur det borgar för att de själva ska välja aktiva skoltransporter till fördel för det mer bekväma bilen eller bussen.

Och just det, en sak till – Anna-Karin skickar med dig att det är bättre att våga testa sig fram än att vänta på de perfekta förutsättningarna. Något att tänka på för oss alla tror jag.

Här kan du läsa mer om projektet

Vill du läsa avsnittet kan du göra det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Adrian Lundberg är universitetslektor vid institutionen för skolutveckling och ledarskap, OCH en av deltagarna i Malmö universitets ”'Societal impact lab". Ett lab med syfte att utveckla forskningbaserad kunskap till att bli tjänster eller/och produkter som kan få en positiv och långsiktig samhällsnytta.

Och problemet som Adrian bär med sig in i labbet handlar om att nyutexaminerade lärare slutar i yrket allt för snabbt och i allt för hög utsträckning. Genom sin forskning har Adrian insett att det handlar om förväntningar. Det vill säga; nya lärare har till viss del fel förväntningar på yrkeslivet som lärare, och egentligen vice versa, så har skolorna som anställer de nya lärarna en felaktig bild över de nya lärarnas kapacitet och kompetens. Så vad kan det handla om? Ja, enligt Adrian ligger det mycket i hur man som lärare behöver arbeta med relationer – inte minst i förhållande till föräldrar. Ska jag vara ärlig, efter att ha varit med på föräldramöten för mina egna barn genom åren, så är jag förvånad över att inte fler lärare slutar bara på grund av oss vårdnadshavares olika typer av krav.

Adrian tänkte: kan det finnas ett bättre sätt att rusta nya (och för den delen gamla lärare) så att deras kompetenser bättre möter de förväntningar som finns på dem? Så klart det gör. Vill du veta mer? Ja, så stannar du kvar och lyssnar på samtalet mellan mig och Adrian Lundberg.

Hoppas att du ska gilla det! 

Vill du kuna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssna upp alla som vill främja välmående framtida samhällsmedborgare! Psykisk ohälsa hos barn och unga är en typiskt svårlöst och sammansatt utmaning, utan enkla svar, och utan en enskild aktör som kan slå med sitt magiska trollspö så är allt löst. Vi behöver förstå de bakomliggande orsakerna, vi behöver kroka arm över sektorerna, offentliga, idéburna, privata och akademi – OCH inte minst, som också dagens gäster är stora förespråkare för, så måste vi göra barn och unga till medskapare i att både förstå orsaker såväl som komma fram till lösningar.

Hur gör vi det i praktiken? Hur kan vi prata om psykisk hälsa utan att fastna i hur vi hanterar symptomen? Kan vi i stället använda ett främjande perspektiv, där vi sätter ljuset på det som är positiva hälsofrämjande aspekter, låta dem växa och spridas? Kan vi arbeta på olika nivåer samtidigt för att komma åt problemet – d v s hjälpa individer samtidigt som vi skapar förflyttningar i systemen som omgärdar våra barn och unga?

Ja, det är några av de frågor som du får höra i samtalet mellan mig,  Hilda Ahlstrand och Anna Lindeberg, från projektet ”psykisk hälsa i skolan med social systeminnovation” – ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden i samarbete mellan Karlskrona kommun, Region Blekinge, RF Sisu och Rädda Barnen.  

Mer om projektet får du här

Vill du läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen, här har ni dem...Yalla Trappan! Här får du höra om ett av de, skulle jag säga, mest framstående och omtalade, arbetsintegrerande sociala företag som vi har i Sverige idag. Yalla Trappan, med bas i Malmö, Rosengård, är en förebild för alla som när en dröm om ett samhälle där allas våra kompetenser tas till vara. Här har man de senaste 15 åren möjliggjort för utrikesfödda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden att växa, få samhörighet och ta steg mot självförsörjning. Med en tydlig vision, en enorm uthållighet och kreativitet har de lyckats skapa en verksamhet som idag omsätter drygt 20 miljoner kronor, med mer än 50 anställda, fördelade på sömnad, catering och lokalvård. Lägg dessutom till ytterligare hundratalet personer som gör sin praktik här varje år, så förstår du vilken betydelse Yalla Trappan har för den målgrupp som många annars pratar om som den svåraste, när det kommer till integration på arbetsmarknaden.

Idag får du hänga med mig i ett samtal med Filippa Morfiadakis, ordförande i det sociala företaget Yalla Trappan, där vi försöker att nysta upp lite av de förutsättningar som skapat en framgångsrik, hållbar och långsiktig verksamhet. Är du nyfiken på vilka centrala värden ligger till grund för Yalla Trappan? Hur tar man ett projekt till att bli en långvarig verksamhet som står på egna ben? Vad betyder delaktighet och medbestämmande för dem? Hur tänker de om samarbeten på tvärs av samhällssektorerna – med näringslivet såväl som offentlig sektor? Lyssna , lär, inspireras!

Och snälla, rekommendera avsnittet till kollegor och vänner. Tack!

Här kan du läsa mer om Yalla Trappan.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stigge Bäckman är den samhällsengagerade visionären som aldrig ger upp.Som visar oss att det alltid finns alltid en väg. Ibland är den krokig, Inte alltid den förväntade. Men med en tydlig vision, pragmatism, envishet och många goda vänner går det att förflytta berg.

Stigge har genom åren varit med lite överallt, då han t ex grundade Urkraft i Skellefteå som bland annat blev känt för att anordna Skellefteåfestivalen, och där Stigge själv skjutsat både Iggy Pop och Ramones fram och tillbaka till flygplatsen. Bara det va?! De senaste åren har Stigges energi kanske främst gått till att bygga upp Talangakademin, en non-profit organisation som arbetar med att förkorta vägen till arbetsmarknadne genom praktik med validering.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i hur han lyckats navigera sig fram genom samhället, och livet, för att ge fler människor greppbara möjligheter att vara delaktiga i samhället och på arbetsmarknaden.

 Vi pratar om hur vi kan förhålla oss till motstånd och motgångar – för sådana kommer du av nödvändighet att möta som samhällsentreprenör. Vi pratar om hans förmåga att göra synvändor, vad vi kan vinna på att låta människor bli till de resurser de är, hur vi kan låta fler vara med att ta ansvar, hur de växer genom att bli sedda och bekräftade.

Vad mer? Jo, vi funderar också över hur vi kan förstå ”resultat”, att det inte bara behöver vara det uppenbara, i det här fallet en anställning – utan också kan handla om ökad egenmakt, självförtroende och en känsla av delaktighet och sammanhang. 

Här får du en guldgruva av inspiration, som förhoppningsvis kan ge dig själv insikter om hur du kan bli den förändring du själv vill se.

Mer om Talangakademin här.

Är du mer nyfiken på Stigge så kom han även precis ut med boken "Tänk om"

Vill du läsa avsnittet? Här finns länken.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under nästan hela Sayakas liv har hon befunnit sig i ett slags mellanförskap, som av en del kanske skulle benämnas som rotlöshet, men där Sayaka hellre använt det som en styrka för att kunna hantera och navigera i olika kulturella sammanhang. Det har också präglat hennes val av studier, och senare forskning, där hon fokuserat mycket på diskriminering och rasism.

Sayaka Osanami Törngren är docent i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet. Hennes avhandling, ”Love aint got no colour”, tar sig an hur svårt det kan vara att prata om frågor om ras i ett land där vi allt som oftast får höra att ”vi inte ser färger” och därför behandlar alla lika. Men är det egentligen så enkelt? När vi undviker att se våra egna förutfattade meningar så lägger vi locket på, och osynliggör den diskriminering och rasism som faktiskt existerar i vårt samhälle.

Sayaka nöjer sig dock inte med att konstatera sakernas tillstånd. Hon vill göra mer. Hon vill påverka till det bättre. Genom att delta i Malmö universitets Societal Impact lab ser hon framför sig att utveckla ett koncept (kanske en webplattform?) för att tillgängliggöra den akademiska forskningen inom rasism och diskriminering, så vi kan göra bättre och medvetna val som ökar jämlikheten i vårt land.

Tror faktiskt inte du vill missa det här. Så enkelt är det.

Vill du veta mer om Sayaka och hennes forskning hittar du det här.

Och här kan du läsa hela avsnittet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Herrgården, ett delområde i Malmös Rosengård, sker en av de mest innovativa samarbeten du kan tänka dig. Genom Kraftsamling Herrgården har idéburna organisationer, kommunen, akademin och näringslivet under drygt tio års tid samarbetat för att lyfta området och skapa bättre livsförutsättningar för dem som bor här. Och intentionen är att inte "bara" jobba för de boende utan hela tiden skapa förutsättningar där de jobbar tillsammans med de boende. Här finns en fin nyansskillnad, men som möjligtvis är den avgörande faktorn för Kraftsamlingens uthållighet? För deras trovärdighet?

Mario Dri är sedan ett par år tillbaka projektledare för Kraftsamlingen, och han gläds åt att ha fått vara en del i den positiva utveckling som vi nu kan se i hela Rosengård. Inte minst ska nämnas att tusentals barn genom Kraftsamling Herrgården under årens lopp fått möjlighet att delta i aktiviteter under parollen "Bästa sommaren". Här samarbetar mängder av föreningar för att ge möjlighet till fler att få spela fotboll, badminton, dansa, springa, spela schack, åka på utflykt eller se en bio. Bara för att nämna något.

Lärdomarna från Kraftsamling Herrgården visar oss hur andra sätt att organisera oss faktiskt är möjligt, på tvärs av våra samhällsektorer. Det visar inte minst att när vi har något angeläget att enas kring så finns det alltid en väg framåt, och att vi kan bli starkare tillsammans.

Här kan du läsa mer om Kraftsamling Herrgården.

Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.