Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Den ryska litteraturen har länge skrivits i samhällets tjänst; och frågan i dagens Obs är om dagens ryska självbiografiska författare förmått frigöra sig från det symbiotiska förhållandet till staten. Johanna Lindbladh berättar om den ryske självbiografiske författaren Jevgenij Grisjkovets. Programledare är Fredrik Pålsson.

En av de mest populära självbiografiska författarna bland ryska läsare idag är den sibiriske författaren Jevgenij Grisjkovets. För tio år sedan blev hand känd över en natt efter att ha satt upp sin enmansföreställning "Kak ja siel sobaku" - "Hur jag åt en hund".

Johanna Lindbladh, lärare och forskare i rysk litteratur, berättar i dagens Obs om hur den självbiografiske författaren förhåller sig till sin plats i samhället, i det postsovjetiska Ryssland.

Det tycks vara den ryska litteraturens öde att ställas i samhällets tjänst. Johanna Lindbladh.

Obs uppmärksammar även att den första delen av den amerikanske författaren Mark Twains ocensurerade självbiografi släpptes igår, efter hundra års väntan. Litteratur: Jevgenij Grisjkovets: Floder (Reki), Ersatz förlag, 2010

Länkar: New York Times, om Mark Twains självbiografi.

Dawit Isaak, Liu Xiaobo och Muharrem Erbey är några av de författare som idag uppmärksammas, av bland annat svenska PEN-klubben, på fängslade författares dag. Om ett vykorts betydelse för en fängslad kinesisk författare, berättar Azar Mahloujian. Tanken att någon i Sverige, landet så långt borta från Kina, tänkte på mig gav mig kraft att stå ut. Obs idag följer även upp fredagens program, som handlade om hur vuxenvärldens syn på vad ett barn är påverkar reaktionerna när det mest fruktansvärda händer: när barn dödar barn. 2005 skrev Niklas rådström pjäsen "De onda", som handlar om James Bulgerfallet i England. Pernilla Ståhl intervjuar Niklas Rådström, som beskriver sin pjäs som ett försök att reflekterar kring hur vi kan prata om de här sakerna. Länkar: Svenska PEN

Hur reagerar vuxenvärlden, när barn dödar barn? Pernilla Ståhl intervjuar forskaren David Green, författare till boken When Children Kill Children.

I sin bok jämför Green omvärlden reaktioner på två kända mordfall under nittiotalet: det där tvåårige James Bulger misshandlades till döds av två tioåringar i Liverpool och det där femåriga Silje misshandlades till döds av två sexåringar i Trondheim.

 I England fick förövarna ingen psykologisk hjälp och ställdes inför rätta som vuxna, medan man i Norge betraktade också förövarna som offer och satsade på att så snabbt som möjligt återintegrera dem i ett normalt liv. David Green menar att de olika reaktionsmönstren är ett tecken på diametralt olika barnsyn, men att det också visar att det fanns stora skillnader mellan de båda länderna, i den politiska kulturen och i mediekulturen.                                

David Green är forskare vid New York University.

Litteratur: David Green: When Children Kill Children, Oxford University Press, 2008.

Länk: Tendens, P1  Om tragedin i Orrefors då en 10-årig flicka mördades av en 16-årig pojke.

Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Tema: Barndomen som idé.

Jan Olof Nilsson om en konsekvens av ettbarnspolitiken som diskuteras mycket i Kina: fenomenet den lille kejsaren. Undersökningar visar att enda barnet tenderar att bli själviskt, otåligt och att få svårt att samarbeta med andra barn; egenskaper som kan tyckas rimma illa med en socialistisk ideologi.

Tomas Thorén om en omdebatterad turkisk tv-serie Bu Kalp Seni Unutur mu? (Kan det här hjärtat glömma dig?) som lades ner trots att den uppmärksammats enormt mycket för att den skildrade tortyrscener i det ökända fängelset i Diyarbakir, en politiskt laddad skådeplats eftersom de värsta övergreppen efter militärkuppen 1980 ägde rum här.

Länkar:

Al Jazeera: TV-inslag om tvångsabort i Xiamen Tv-serien Bu Kalp Seni Unutur mu? Tv-serien Öyle Bir Geçer Zaman ki

Ylva Mårtens, producent på P1-programmet Barnen reflekterar över vilka idéer på vad ett barn är som hon stött på under sina resor för att skildra hur barn har det på olika håll i världen. I sitt Obsinslag tar hon oss med tillbaka till Kina, Japan, USA, Ryssland och Namibia, där hon stött på alla möjliga olika synsätt.

Att se barnen som ett projekt är inte något nytt, det kom redan på 1700-talet bland överklass och elit i stora delar av världen.

Länkar: P1: Barnen - jorden runt

Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Den brittiske författaren och journalisten Christopher Hitchens tillhör samtidsjournalistikens nobless, den där avundsvärda skaran som lika självklart dricker te med gerillaledare som med presidenter. Hitchens skriver i tidskrifter som the Nation, the New Yorker, Times Literary Supplement och Vanity Fair. Han kallar sig själv konservativ marxist, unbeliever, och är känd för sina vassa, verbala attacker och sin vänskap med författarpersonligheter som Martin Amis och Salman Rushdie. Jan Norming har läst Christopher Hitchens memoarer Hitch 22.

 

När det gäller bioteknik, som till exempel konstgjorda befruktningar, diskuteras etiska frågor vanligtvis först när en ny teknologi är klar att använda. Vad det får för konsekvenser diskuterar författaren och matematikern Helena Granström. En är, menar hon, att de större frågorna - som vad tekniken gör med oss som människor, inte debatteras. Litteratur: Christopher Hitchens: Hitch 22- a memoir. Twelve förlag 2010 På svenska: Christopher Hitchens: Du store Gud? översättning: Margareta Eklöf, Fri tanke förlag 2008 Christopher Hitchens: Thomas Paines Människans rättigheter : en biografi, översättning Caj Lundgren, Timbro förlag 2008

Länk: Christopher Hitchens intervjuad om Hitch 22 av Paul Holdengräber vid New York Library

Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts.

Ingmarie Froman om Nationella fronten i Frankrike. Mycket av debatten som under det senaste året har uppstått kring Sverigedemokraterna, fördes i Frankrike redan under 1980-talet, när Nationella fronten slog igenom på den politiska scenen. Dessutom har Margareta Flygt läst en ny bok om tyska, kvinnliga teaterregissörer. Programledare är Fredrik Pålssson.

Radioessä: Tystnad Tystnad betyder tid för eftertanke. Men tystnaden är också kringgärdad av regler. När får man vara tyst? Hur länge? Om vad? Tystnad kan vara kan vara påtvingad. Och livsviktig. Författaren Astrid Trotzig om tystnad, utifrån tidskriften Gläntas senaste nummer där man i sin helhet översätter tidskriften Chimurengas temanummer om poeter som vägrar tala.

Tidskrift: Glänta 2.10 (= Chimurenga nr 11)

Producent: Lena Birgersdotter [email protected]