På rue Cardinal Lemoine, allra högst upp i ett modernt annex till det ärevördiga Collège de France har Pierre Bourdieu sitt arbetsrum. Förutom sin akademiska undervisning och flitiga bokskrivande ägnar Bourdieu mycket tid åt en internationell kommitté till stöd för förföljda intellektuella i Algeriet. Pierre Bourdieu tror nämligen på de intellektuellas makt. Lena Brundenius träffade honom för en pratstund.

Ismaïl Kadaré är mest känd som romanförfattare, men till Poesidagarna i Malmö var han inbjuden i sin egenskap av poet, och Obs Lena Brundenius träffade honom. Poesi har han skrivit lite från och till, ofta under sina resor ut i världen, men framför allt under sina albanska ungdom. Det är dock för sina romaner han nått sitt världsrykte. Ismaïl Kadaré lyckades med konststycket att under de långa åren av stalinistisk diktatur i Albanien bli landets litterära ansikte utåt samtidigt som han hela tiden levererade en mycket skarp kritik mot systemet och makthavarna.

Den ryske filmregissören Andrej Tarkovskij valde Sverige och svenska skådespelare för sin första film sedan han berövades sitt sovjetiska medborgarskap. Lars Lönroth från OBS-redaktionen träffade filmteamet och Andrej Tarkovskij på ett blåsigt Gotland strax efter att de startat den internationellt mycket uppmärksammade inspelningen.

Vilken var pressens och den fria debattens roll i Argentina år 1985? Det Argentina som efter sju år av militärdiktatur då genomgick en omfattande demokratiseringsprocess. Den frågan lät OBS gå vidare till Argentinas då kanske mest kända journalist, Jacobo Timerman, som vid tidpunkten för intervjun var chefsredaktör för en av de stora morgontidningarna i Buenos Aires. Lena Brundenius mötte honom på en reportageresa i Latinamerika för ett samtal som inte minst berör den kritiska journalistikens villkor i Argentina.

Argentina genomgick 1985 en demokratiseringsprocess efter sju år av militärdiktatur och det var en författare som spelade en central roll i försöken att läka samman nationen. Han heter Ernesto Sábato och är känd för sina romaner där han utforskar människans ondska. Men vid tillfället för intervjun hade han fått ett uppdrag utanför romanernas värld. Han var ordförande i den kommission som hade uppgift att dokumentera och beskriva diktaturens brott. Lena Brundenius mötte honom under en reportageresa i Latinamerika och fick en av mycket få intervjuer han beviljar.

Katarina Larsson leder OBS som vid detta tillfälle debatterar begreppet "Välfärdssverige", en storhetsera som T G Wickbom i sitt första inlägg ansåg vara en tid som 1977 höll på att ta slut. Förre statsministern Tage Erlander avslutar debatten i egenskap av politiker som varit med om att skapa det välfärdssamhälle som T G Wickbom nyss dödsförklarat. Här ger mannen som var statsminister mellan 1946 och 1969 sina synpunkter på det hotade välfärdssamhället.

Hur ska det gå med välfärds-Sverige? Pehr G Gyllenhammar, vid tillfället chef för Volvo, menar att svenska folket borde kunna nöja sig med sin nuvarande standard ett tag framåt. Han spår också kärvare tider eftersom vi inte har råd att låta olönsamma produktionsenheter fortsätta sin verksamhet. "Det är en befogad varning att se över ställningarna", menar Gyllenhammar. Obs Tomas Rosander träffade Pehr G Gyllenhammar för en intervju på temat "den svenska välfärden".

Klichéerna om Sverige avlöser varandra på Paris gator: den svenska sexualmoralen, Ingmar Bergman, svenskarnas kommunikationsproblem. Tre myter om Sverige som överlevt. För det är om myter det hela måste handla till en början om man vill spegla bilden av Sverige i Frankrike i slutet av 1970-talet. Hör Göran Wirén ge fransmännens bild av Sverige år 1977.

Under rubriken "Sverigebilden utomlands" försöker Obs ge en uppfattning om hur bilden av Sverige såg ut i olika delar av världen, vad som påverkade utformningen av bilden och hur den förändrats. Sverige fick sitt alldeles egna rykte: fri kärlek, nakenbad, socialism och självmord. Sedan kom Volvo, SAAB och Ingemar Bergman. Hör Barbro Elfströms ge USA:s bild av Sverige år 1977.

Klarar demokratin de påfrestningar som väntar ett samhälle där konkurrensen om allt knappare resurser blir en potentiell faktor bakom morgondagens konflikter. Frågan ställdes till en av nyckelpersonerna i den internationella miljödebatten, professor Jay Forrester vid MIT i Boston. Obs Ove Joanson träffade honom för en intervju i Boston.