P1 Dokumentär

Nästan 45000 svenskar har adopterats till Sverige. De flesta har inte bara mist sina anhöriga, utan dessutom fått minnen och kunskap raderade. I dokumentären Varför är jag här? undersöker Bosse Lindquist en av de mindre uppmärksammade sidorna kring Sveriges adoptioner - att nästan en femtedel av alla adopterade kommit till Sverige äldre än tre år gamla, och med fullt intellektuellt medvetande under hela sin adoptionsprocess. Dokumentären innehåller Annas historia - om hur hon kom till Sverige som nioåring, med en bror och ett fotoalbum av sin familj i Korea.

Utsatta barn är en dokumentär om varför utländska barn adopteras, medan svenska barn hamnar i fosterhem. För svenskfödda barn görs allt för att de ska kunna hålla kontakten med sin biologiska familj, medan motsatsen gäller för utlandsfödda adoptivbarn.

Friherrinan Sonja Åkerhielm lever i Nairobis Djursholm. Hon lämnar sällan sin lilla paradisiska trädgård i villastaden. Hennes tjänsteande Mudli förser henne med det som behövs. Det är bara vid jultid hon kan behöva köra in kilometrarna till Nairobis centrum för att köpa julpapper och nya dekorationer.

Friherrinnans fristad är ett porträtt av ett liv i det koloniala Kenya, och hur det fortsatt i självständighetens Afrika - både ändrat och oförändrat.

Lord Delamere äger en tredjedel av fågelsjön med rosa flamingos som världens alla tv-tittare sett någon gång i program om Östafrika. Hans farfar övertalade brittiska regeringen mot slutet av 1800-talet att kolonisera Kenya.

Själv blev han först på plan, och sonson och sonsonsson driver den enorma boskapsranchen vidare. Men runt om ägorna blir byarna allt större och plåttaken allt fler. Men Lord Delamere menar att marken är hans - att den var tom när hans farfar kom dit, och att han försörjer hundratals anställda, samt hjälper ägornas rika viltliv att överleva. Hur länge kommer Delameres bli kvar? Hur länge kommer Lord Delamere kunna fortsätta att köra sina modeljärnvägar och odla sina orkideér i farmens lekstugor för vuxna?

En av de ytterst få västerlänningar som upplevde Pol Pots Kambodja inifrån är fransyskan Laurence Picq. Där upplevde hon en av världens radikalaste revolutioner inifrån - och överlevde. Vad fick hon se av de röda khmerernas radikala samhällsexperiment, där var fjärde kambodjan dog? Och hur gjorde hon för att överleva? Bosse Lindquist intervjuade Laurence Picq 1999. Och han reste också till Kambodja för att söka upp hennes medkamrater från Pol Pot-tiden och hennes ex-make som då fortfarande arbetade åt de gamla röda khmerernas ledare Ieng Sary i deras autonoma gerillaområde.

Mot slutet av andra världskriget började flyktingar från Baltikum och Tyskland ta sig till Sverige. Inte så få var nazistiska mördare som försökte komma undan rättvisan. I Sverige fick en del av dem fristad. Om en rättsskandal som aldrig kommit riktigt upp till ytan.

Genetisk forskning avslöjar allt mer om hur människors framtid kommer påverkas. Störst påverkan på en människas liv har den nya kunskapen fortfarande när barn sätts till världen. Vem ska få leva? handlar om barn och föräldrar som bär på anlag för mycket svåra ärftliga sjukdomar. Borde mitt barn fått komma till världen? Borde jag aldrig ha fötts? I programmet konfronteras de som själva redan befinner sig i livets svåraste valsituationer med dessa svårbesvarade frågor.

Radiodokumentären som drog igång nittiotalets svenska steriliseringsdebatt, och som avslöjade att uppskattningsvis 15-20000 unga män och kvinnor under utpressningshot tvingats gå med på att låta sterilisera sig - för att de av samhällets ansetts ha dåliga gener.

De flesta steriliserade var unga kvinnor, från problemhem eller fattiga förhållanden där föräldrarna inte hade råd att behålla sina barn.

En svensk skandal som pågick från 1935 till 1974, framröstad av svenska riksdagen och genomförd av läkare och socialvård som menade att allt skedde för de utsattas eget bästa.