P1 Dokumentär

Hösten 2011 gick allt åt helvete när ett gäng killar jobbade vid en kalkugn i Luleå. En ung kille dog av skadorna och Gustaf Seppelin, då 19 år, skadades för livet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Idag är Gustaf Seppelin 23 år och lever tillsammans med frun Pernilla. De bor i ett rött hus i den lilla byn Mörön, drygt tre mil utanför Luleå.

– För mig har det alltid varit självklart att stanna kvar vid hans sida. Det har ju varit tufft, men idag är jag stolt över oss, säger Pernilla Seppelin.

Det var på hösten 2011 som Gustaf blev inringd till ett kvällspass ute på stålverket i Luleå. Han skulle till en av kalkugnarna som då drevs av företaget Nordkalk. Det satt fast en kalkklump i en av ugnarna, vilket orsakade stopp i produktionen. För att få bort kalkklumpen sprutade de vatten och hackade med ett kopparrör. Plötsligt går allt åt helvete. Gustaf Seppelin och en kollega, Johan Löfroth, får frätande kalk och överhettad ånga rakt emot sig. Johan Löfroth dör. Gustaf Seppelin skadas för livet.

Kalkugnsolyckan och kärleken är en P1 dokumentär av Malin Winberg. Den handlar om hur livet ändrades på en sekund för det unga paret Gustaf och Pernilla. Om drömmen om att en dag få köra motorcykel igen och om att kärleken överlever allt.

Malin Winberg, 25, är från Stockholm men efter studierna i Piteå blev hon kvar i Norrbotten. Hon har jobbat på Sveriges Radio i flera år, mest som reporter och programledare på P4 Norrbotten. Kalkugnsolyckan och kärleken är hennes första P1 Dokumentär och sändes första gången i maj 2015.

Snickaren Pajen Paajanen tycker att många ensamkommande ungdomar som kommit till Teckomatorp är bortskämda. Han bestämmer sig för att ta kontakt med Sverigedemokraterna för att försöka bli politiker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vid det stora jordgubbsfältet i Teckomatorp ligger en gul byggnad. Tidigare var det samhällets hotell, nu bor här istället unga killar som tagit sig till Sverige från krigsdrabbade länder runt om i världen.

Byggnadssnickaren Pajen Paajanen, som själv kallar sig för båtflykting på grund av sin finska bakgrund, tycker att flera av de ensamkommande ungdomarna är bortskämda och lata. Många invandrare sköter sig illa överlag, tycker Pajen. Nu har en tanke börjat ta form – Pajen ska ta kontakt med Sverigedemokraterna, för att själv försöka bli politiker.

I Måns Mosessons serie "Rädda Sverige" möter vi några av de väljare som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna.

- Jag ville förstå varför SD tycks ha vind i seglen just nu, säger Måns. Vilka frågor är viktiga för de personer vi har valt att följa? Nätet spelar stor roll för många av dem jag träffat, jag försöker förstå hur det påverkar deras världsbild.

Måns Mosesson: Så jobbade jag med "En politiker blir till"

Anton har tappat förtroendet för svensk media. De rapporterar bara om det positiva med invandringen till Sverige, allt annat tystas ner. Anton bestämmer sig för fly landet och själv bli invandrare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För att få nyheter söker Anton sig ut på nätet, till diskussionstrådar på forumet Flashback. Där finns andra röster, som tillsammans målar upp en bild av ett Sverige i förfall, ett land på randen till katastrof och undergång.

I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Flykten från pisslandet är andra delen av tre.

Serien sändes första gången 2014 och samma år vann Måns Mosesson Stora journalistpriset som Årets berättare.

När Kjell såg den traditionella luciasändningen på tv trodde han inte sina ögon. Ytterligare en tradition som tagits över och förstörts, tänkte han – flickan som var lucia såg ju inte svensk ut.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svart lucia är berättelsen om Astrid Cederlöf, den adopterade flickan som 14 år gammal blev trakasserad och mobbad – för att hon var lucia i tv. För första gången berättar hon om hur det var att bli kallad för ”negerlucia” och ”kolsvart” på nätet.

Det är också historien om två personer som skrev ut sin upprördhet över tv-sändningen på sidan Avpixlat. Nu, ett år senare, läser de sina kommentarer igen och ser dem i ett annat ljus.

Läs mer: Svart lucia vann dokumentärklassen i Prix Italia 2015

Måns Mosesson: "Så jobbade jag med Svart lucia"

I Måns Mosessons serie Rädda Sverige möter du några av dem som inför valet 2014 planerade att lägga sin röst på Sverigedemokraterna. Nedan hittar du de övriga två programmen i serien:

Dejan är 12 år när kriget kommer till hans stad. Hans storasyster får nog och lämnar Sarajevo. Hon tar med sig Dejan. När de är i Sverige får de beskedet: mamma Neda är skjuten av en krypskytt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Såren från Sarajevo är en berättelse om tillståndet mitt emellan kriget och freden, för i fredens tid är kriget ständigt närvarande. Den handlar även om vad som händer i en familj som präglas av smärta och där barnen tvingas växa upp snabbt och föräldrarna hamnar i en beroendeställning, säger Dejan Cokorilo.

– Genom min historia önskar jag få fatt i de känslor och tankar som cirkulerar hos andra människor i Sverige som har levt med kriget och smärtan i 20 år.

80 000 människor flydde från kriget i forna Jugoslavien till Sverige och berättelserna är en del vår moderna historia. Vilka är såren efter kriget? Vilka historier kan man nu, 20 år senare, berätta?

Lyssna på fler minnen och berättelser #frånkriget

28-årige Sinthu hamnar plötsligt i en psykos. Hans vänner hjälper honom till sjukhuset. Ett dygn senare lyfter fem poliser ut honom ur ett rum, sjukvårdspersonalen upptäcker att han slutat andas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidslinje: Detta har hänt i fallet Sinthu

Sinthu stängdes in i ett rum när sjukvårdspersonalen felaktigt trodde att han hade ett rakblad. Fem poliser och en ordningsvakt stormade rummet. Sedan var Sinthu död. Polisens internutredning slog fast att hans död var en olyckshändelse.

Men när journalisterna Daniel Velasco och Bo-Göran Bodin börjar kartlägga vad som hände bakom den stängda dörren hittar de nya uppgifter som visar något helt annat. Snart träder flera vittnen fram som såg in i det slutna rummet.

Läs mer om P1 Dokumentärs och Ekots granskning av fallet Sinthu

Bo-Göran Bodin och Daniel Velasco är undersökande journalister på Ekot. De är båda mångfaldigt prisbelönta, bland annat med Stora Journalistpriset, Prix Europa, Guldspaden, Röda Korsets Journalistpris och IRE Award; det mest prestigefyllda priset i världen för undersökande journalister.

Dokumentärserien Riksdagen i P1 följer nu tre ledamöter mitt i den politiska striden – i riksdagen och utomlands, i det privata och offentliga. En närgången dokumentär om politikens personliga pris.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Folkpartisten Robert Hannah är ny i Sveriges riksdag. Han sitter i bostadsutskottet. Men efter terrorgruppen Islamiska Staten (IS) grymma framryckningar i hans familjs hemland Irak känner han ett större kall än bostadspolitiken och gör en resa till krigshärjade Nineveslätten och sin pappas grav.

Vänsterpartisten Rossana Dinamarca har under åtta månader fått anonyma samtal och sms med sexuella trakasserier. Hon anmäler regelbundet till polisen. Plötsligt gör polisen ett genombrott i utredningen och hittar en misstänkt.

För Kristdemokraten Roland Utbult blir det ett händelserikt politiskt år. Han sjunger, laddar för valrörelse, går med i decemberöverenskommelsen, får ny partiledare och ryter ifrån när champagnen korkas upp på partistämman.

Ett program av Amanda Glans och Hugo Lavett.
Producent Lars Truedson/Tredje Statsmakten Media AB.

I dokumentärprojektet ”Riksdagen i P1” har reportrarna Amanda Glans, Erik Hedtjärn och Hugo Lavett följt några politiker i Sveriges Riksdag sedan valet 2010.

Läs mer om Riksdagen i P1 här.

När Sîlan är fyra år flyr hon från Kurdistan. Hennes mamma håller henne i handen genom taggtråd, över bomullsfält och minerade åkrar. 30 år senare reser hon tillbaka i flyktens fotspår.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sommaren 1982 hämtar en minibuss upp Sîlan, hennes mamma och lillebror i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Dom är flera familjer som ska fly över den syriska gränsen. Det är becksvart när smugglarna leder vägen över de minerade fälten. Kläderna fastnar i taggtråden och när en liten flicka börjar gråta blir familjerna upptäckta. Gränspolisen skjuter och kulorna regnar över Sîlan och hennes mamma. Men de klarar sig och tar sig efter några månader till Sverige. Där i en tvåa i Uppsala börjar ett nytt liv.

"Flykten har blivit min kompass i vardagen," säger Sîlan Diljen som föddes in i den kurdiska kampen. Hur mycket av den kampen och flyktberättelsen ska hon berätta för sin dotter när dom nu tillsammans reser tillbaka i flyktens fotspår?

Programmet sändes första gången i november 2013.

Här kan du läsa mer om #minflykt

Poeten Caalaa satt i cellen bredvid journalisten Martin Schibbye på polisstationen i Addis Abeba. Han torteras dagligen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under Martin Schibbye och Johan Perssons tid i en cell på polisstationen i Addis Abeba kunde de en del dagar se hur fångar togs upp på rastgården från en underjordisk del av polisstationen. Fångarna kisade mot det starka ljuset och var i dåligt skick. På nätterna hörde man skrik från granncellerna.

En av dem som skrek var Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket som fängslats och torterades för sina regimkritiska dikter. Martin kastade ett paket etiopiska ”Nyala”-cigaretter till honom vid ett tillfälle och kommunicerade via handsignaler när vakterna inte såg dem.

När Martin blev fri trodde han aldrig att han skulle se Caalaa igen. Men i december 2012 fick han en vänförfrågan på Facebook från ett flyktingläger i Sudan. Det var Caalaa som hade flytt.

Situationen i lägret var fruktansvärd, vänner till honom hade dödats av etiopisk säkerhetstjänst och ligor med människohandlare opererade i lägren. Han fruktade för sitt liv och kände att han flytt ur askan i elden.

”I am coming to Sweden” skriver han plötsligt till Martin en vårdag i maj. Han har blivit antagen som kvotflykting och han kommer att gå en kurs i Migrationsverkets regi för att därefter flyga till Sverige. När han landar på Arlanda möter Martin upp honom och har sedan följt Caalaas liv som kvotflykting i Färila i Hälsingland. Nu börjar hans verkliga utmaning.

Dokumentären Grabben i cellen bredvid är gjord av Martin Schibbye.

I hela sitt vuxna liv har Anna varit orolig för sin bror Albert som har diagnosen schizofreni. En morgon ringer telefonen. Det brinner på HVB-hemmet där Albert bor.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anna plågas av dåligt samvete över att hon inte gjort tillräckligt för att hjälpa sin bror och börjar söka svar på vad det egentligen var som hände. Vad var det för slags liv som Albert levde före branden och varför fanns ingen personal i huset på natten?

Under sitt sökande möter hon Heléne som bodde på HVB-hemmet samtidigt som Albert. Haverikommissionen utreder brandorsaken och konstaterar en rad allvarliga brister. Tillslut bestämmer sig Anna för att konfrontera de som var ansvariga för Alberts placering.

Dokumentären är gjord av Lovisa Haag som har mångårig erfarenhet som radiojournalist och vanligtvis hörs som reporter på Barnaministeriet Dokumentär i P4. Hon har också arbetat med Bildningsbyrån, Skolministeriet, Kaliber, Tendens m.m.