Hon vill återerövra historien och bli mentalt självständig. Möt konstnären Katarina Pirak Sikku, en av de tongivande svensk-samiska konstnärerna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I många år har hennes konst på olika sätt handlat om spåren efter rasbiologernas framfart bland samer i början av 1900-talet.

Dokumentationen som användes att peka ut samer som en annan lägre stående ras, dömd att dö ut.

Katarina Pirak Sikku följer nu själv i rasbiologernas spår för att få ett slut på skammen och det som gjort ont. Det har genom åren skrivits en hel del om rasbiologin i Sverige. Men inte ur ett samiskt perspektiv.

Lyssna på Helene Alms reportage via ljudlänken

P1 Kultur

Walid Raad lyckas att med ett underfundigt leende ge oss skarpa berättelser om krig och ekonomiska ojämlikheter. Cecilia Blomberg har träffat honom på Moderna Museet i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Titel: Helt ärligt. Vädret hjälpte.
Konstnär: Walid Raad
Plats: Moderna Museet i Stockholm
Curator: Fredrik Liew
Pågår: till den 10 maj
Extra: Walid Raad genomför själv ett trettiotal presentationer på plats under utställningen i Stockholm.

Walid Raads rör sig i en värld där begrepp som falskt eller sant inte är relevant. Hans ämnen är ofta allvarliga och handlar om alltifrån inbördeskriget i Libanon, som han upplevde som barn, till frågor om konst och storkapital och geopolitiska konflikter.

Men han närmar sig sina ämnen via de små lite skruvade detaljerna. I det absurda blir sanningen kanske tydligare?

Och det bästa sättet att närma sig Walid Raads verk är att gå in en konstnärlig värld. Det är fiktion. Med fiktionens logik. Även om analysen rör brännande frågor i samtiden.

Cecilia Blomberg fick en intervju med Walid Raad inne i utställningen på Moderna Museet.

Cecilia Blomberg
[email protected]

Inger Alfvén är en av Sveriges mest folkkära författare. I fjol kom hennes 25:e roman och i dagarna fyller hon 80. P1 Kultur besökte henne hemma i lägenheten på Reimersholme i Stockholm.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Inger Alfvén debuterade på 60-talet men det var 70-tals romanerna "Städpatrullen", "Dotter till en dotter" och "S/Y Glädjen" som gjort henne till något av en generationsförfattare.

Frilansjournalisten Sandra Stiskalo gör ett hemma-hos-besök hos Inger Alvén, för ett samtal om uppriktighet, relationer och vad man egentligen kan veta om andra människor.

Sandra Stiskalo 
[email protected]

"Det är motivet till brottet som är viktigast för mig att skriva om" säger Maria Adolfsson. Hennes tre kriminalromaner om polisinspektör Karen Eiken Hornby i det fiktiva Doggerland är storsäljare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Författaren Maria Adolfsson har skrivit tre kriminalromaner om Doggerland på tre år.

Vad gör den fiktiva ögruppen mellan Storbritannien och Danmark till en bra plats för polisinspektör Karen Eiken Hornbys brottsutredningar?

P1 Kulturs Anna Tullberg intervjuar Maria Adolfsson.

På Cecilia Hillström Gallery kan man se nya verk av Lovisa Ringborg, fotografer i gränslandet mellan sömn och vaka, kikhål in i det undermedvetna. Katarina Wikars hälsade på i hennes ateljé.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lovisa Ringborg gick ut Fotohögskolan i Göteborg 2008 och har sen dess rönt stora framgångar med sina utställningar, det som är kvar av natten. I den senaste utställningen "Skuggrummet" har ansikten fått ge vika för händerna, svartvita bilder för i djupsömnen finns kanske inga färger.

Kvinnan i svart som lägger sina händer på bordet och så är ena armen borta. En hand helt frikopplad från människan är kuslig, vad kan den ta sig till?

Och fotografiet på en hand som trycker ner ett dörrhandtag. Är det en inkräktare eller en sömngångare? Tvetydigheten som uppstår. Stirrar man alltför intensivt på världen blir den främmande. Och Lovisa Ringborg har själv inga svar.

Hon översätter inte sina egna drömmar till konstnärliga verk utan de är mer som en sorts inspirationsbank som hon skriver ner för senare bruk.

Andra återkommande teman är den ordnade upplysta fliken av trädgård framför en mörk fond av vild natur. Ben och armar under rosa vaddtäcken eller gröna yllefiltar, samma toner som återkommer i naturen, granit mot lavar. Draperingar som i gamla renässansmålningar.

Katarina Wikars
[email protected]

Belönad med fyra Guldbaggar och hyllad av kritikerna. Men vilket avtryck har "And then we danced" gjort i Georgien där den är inspelad? Följ med till Tbilisi och möt människor som berörts av filmen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under tre dagar i november visades den svenske regissören Levan Akins film "And then we danced" på biografer i Tbilisi och Batumi. De 6000 biljetterna till visningarna sålde slut på nolltid men hoten mot biograferna från högernationalister har gjort det svårt att få till en fullskalig distribution i Georgien.

Trots detta har filmen dominerat samhällsdebatten i landet under de senaste månaderna. I det här kulturreportaget möter du Mariam Kvaratskhelia på Tbilisi Pride, filmkritikern Nino Dzandzava på det georgiska filmarkivet, museichefen Lasha Bakradze, curatorn Magda Guruli och författaren Salome Benidze. Vi hör om rave-revolutionen 2018 och om konflikterna kring utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien. Det här är ett program av Fredrik Wadström.

Intresset för att sända närradio har minskat kraftigt under 2000-talet. Vilken roll spelar den egentligen, i vårt allt mer digitala medielandskap?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Föreningsradion, som den ibland kallas, var tänkt att fungera som just föreningarnas och samfundens kommunikationskanal, och i många år var den ett självklart val för många grupper.

Till en början fyllde främst kyrkor och religiösa samfund närradioradiotablåerna runt om i landet, men med åren fick fler och fler upp ögonen för närradions potential.

Sedan glansdagarna på 80-90-talet har mycket hänt, och intresset för att sända närradio har minskat kraftigt. Så vilken roll spelar närradion egentligen, i vårt allt mer digitala medielandskap?

Elina Perdahl
[email protected]

En av Sveriges främsta koreografer inom modern dans ser tillbaka på trettio verksamma år. Men vilka rörelser minns Helena Franzén ur sitt dansande liv?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under 30 år har Helena Franzén skapat över 80 verk för svenska dansscener och internationella.

Hur går det till att koreografera dans och när blir rörelser en berättelse?

Vår reporter Anna Tullberg följer med till dansstudion där allt tar form, för att ta reda på vilka minnen som egentligen är starkast hos en koreograf som ogärna ser bakåt och som tänker att det bästa fortfarande ligger framför henne.

Anna Tullberg
[email protected]

Att bli refuserad eller att bli publicerad. För de flesta som skriver har den gränsen en närmast magisk kraft. Richard Dinter undersöker vad det betyder att få nobben som författare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

"Tack för dina dikter. Det är inte oävet det du skriver, men dina dikter skulle vinna på att du slipade bort de mest romantiska fraserna."

Det sägs att nästan alla författare blir refuserade någon gång. Det hjälpte inte mig. Jag stod där med refuseringsbrevet i handen och skämdes, som om någon upptäckt hur dålig poet jag var, egentligen.

Alla har sina sätt att hantera refuseringar. Det finns en mängd strategier och ritualer. Men hur är det för den som refuserar? Hur formulerar man sig? Och hur lång stund tar det innan man känner om en text håller eller inte? Och vad kan man lära sig av en refus?

Den refuserade poeten, numera radioreportern, Richard Dinter söker upp den dåvarande redaktören för Bonniers litterära magasin, Ola Larsmo, som refuserade honom då för nära 30 år sedan. Möt också författarna Gabriella Håkansson och Elin Cullhed om att bli avvisad och om varför man överhuvudtaget skriver. Och hör sociologen Henrik Fürst som forskat om refuseringen.

Reportaget sändes första gången 2017.

Richard Dinter
[email protected]

"Jag färdas mellan nu och då" är en tjock antologi med texter om livet i Strängnäs kommun av de som bor där. Katarina Wikars åkte dit och träffade bland andra kommunförfattaren Magnus Utvik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att hjälpa människor att uttrycka sig i skrift är ett viktigt demokratiprojekt, säger kulturchefen Christer Hermansson, som sökte pengar från Kulturrådet för att anställa en kommunförfattare.

Magnus Utvik fick jobbet och har bedrivit uppsökande verksamhet för att nå dem som aldrig varit i kontakt med biblioteket. Han leder också skrivarcirklar, bland annat en på Mariefredsanstalten.

- Nu har vi inte plats för alla som vill vara med och skriva, säger han.

Åldersspannet på dem som är med i antologin är 18 till 94 år, och det krävs mod att skriva och låta andra läsa, menar Magnus Utvik.

Både Emelie Fransson och Malin Bergman är med i antologin och ska fortsätta skriva i vår.

- När min pappa var dog var det enda som var kvar på hans mobil min text, berättar Malin Bergman.

Ett reportage av Katarina Wikars.