Orättvist åsidosatt och lite läst. Det brukar sägas om Robert Musils mer än 2000 sidor långa roman Mannen utan egenskaper. Det är ett av de stora modernistiska romanexperimenten som när man väl ger sig in i det griper tag i sin läsare.

Mannen utan egenskaper är inte bara ett stort mästerverk utan också fylld med drastisk humor, essäistisk briljans och språklig exakthet som beskriver de sista åren innan det Habsburgska imperiet faller samman. Till detta kan läggas en ofta förbisedd kärlekshistoria.

Gunnar Bolin tog sig an Roberts Musils mästerverk våren 1998 då boken kom i en svensk nyutugåva i översättning av Irma Nordvang. I programmet som gjordes samma år berättar också Harry Schein, Katarina Frostensson och Agneta Stark om vad Musils bok betytt för dem.

Robert Musil föddes i södra Österrike 1880. Han deltog i första världskriget som officer vid italienska fronten. Efter kriget bosatte han sig i Tyskland och han arbetade oavbrutet på romanen som skulle bli hans ofullbordade livsverk, Mannen utan egenskaper.

Ett porträtt av Karen Blixen. Av Ulla Strängberg. Den danska författaren Karen Blixen (1885-1962) blev världsberömd efter fiaskot som kaffefarmare i Afrika, när hon 48 år gammal debuterade med Seven Gothic Tales som gjorde succé i USA år 1934. Sedan dess har berömmelsen spätts på genom Sydney Pollacks filmatisering av Den afrikanska farmen.

Vem var denna säregna baronessa, vars verk ständigt kommer ut i nya upplagor, och vars  äventyrliga liv fortfarande fascinerar?  En kvinna med många roller: sagoberätterskan med turban och svartsminkade ögon, häxan som slutit en pakt med djävulen, entreprenören- kaffefarmaren, äventyrerskan som bröt mot alla regler om hur en kvinna skulle uppträda, som hade moderna tankar om kärlek och äktenskap; allt detta var Karen Christentze Dinesen, som också skrev under flera pseudonymer.

I programmet medverkar Claudia Lindén som forskar om Blixen och queerteorin, Moa Matthis som doktorerar på Blixen som entreprenör, Per Wästberg, som följt hennes författarskap  och Ivo Holmqvist, redaktör för en nyutkommen antologi om Blixen: ”Den främmande förförerskan.” Ulla Strängberg har också besökt hennes hem  Rungstedlund  vid Själlands ostkust, där hon ligger begravd under en vackert gammalt bokträd.

Uppläsare: Anna Pettersson.

Böcker som nämns i programmet:

Karen Blixen i Afrika. En brevsamling 1914-1931.Red Marianne Juhl, Frans Larsson och Marianne Wirenfelt-Asmussen (danska). 2013

Den främmande  förförerskan : svenska synpunkter på Karen Blixen. Red Ivo Holmqvist. 2013

Karen Blixen: Den afrikanska farmen. Övers. Artur Lundqvist. 2012 (ny utg).

Karen Blixen: Sju romantiska berättelser. Övers. Sonja Vougt . 1986 (ny utg).

Karen Blixen: Vintersagor. Övers. Sven Barthel och Viveka Starfelt. 1988 (ny utg).

Musik: Schuberts  Trio för piano, violin och violoncell nr 2 ess dur (andantesatsen) med Anthony Goldstone, Ralph Homes och Moray Welsh.

Fredrik Möller: A sober feeling of happiness

Många känner nog till E.M. Forster genom filmerna Howards End och Ett rum med utsikt. Men bakom filmerna finns romanerna som har en stor skara fans. Anneli Dufva har träffat Forster-fantaster för att få en bild av författaren och människan bakom böckerna.

Den brittiske författaren E.M. Forster (1879-1970) är känd för sina romaner; framförallt Ett rum med utsikt, En färd till Indien och Howards End. Flera av hans romaner har också blivit film och därmed nått en ännu större ryktbarhet.

Anneli Dufva har läst böckerna, sett filmerna och talat med Forsterfantaster för att försöka ge en bild av denne författare med stor integritet, lågmäld ton och ändå starka åsikter.

”En ambivalent revolutionär - i både sitt liv och i sin konst” har någon skrivit om honom. Hemligt homosexuell under en tid när det var brottsligt i England, omåttligt populär som författare i vissa perioder, förklarad ointressant i andra

Följ med på en vandring längs pilgrimsleden La Via Francigena. I två längre program och ett kort tredje hör vi Per Feltzin och Karsten Thurfjell traska en vecka längs denna 1500 år gamla vandringsväg från Canterbury i England, genom Frankrike och Schweiz ner till Rom.

Kulturradions italienska pilgrimsvandring inleds i Aostadalen, strax nedanför Sankt Bernhardspasset och fortsätter ner till Piemontes risfyllda slättland där människor alltid sett pilgrimer passera för att i Rom besöka lärjungen Petrus och missionären Paulus gravar. Det blir en resa i pilgrimskultur - vi får höra om maten, vinet, musiken, naturen, romarruinerna, riddarborgarna, slotten, kyrkorna och klostren…. Men också om skavsåren, vädrets makter och konsten att sluta gå i tid.

Musiken som hörs mest i programmet är med franska Fauve och heter 4000 îles. Dessutom hördes italiensk laudamusik från 1500-talet framförd av Huelgas Ensemble.

I programmen träffar vi också vinmakare. Constantino Charrère och hans dotter Elena Charrère är vinmakare vid Les Cretes i Aostadalen och Corrado Chatel, vinmakare vid Cave du vin blanc de Morgex & de la Salle där några av vingårdarna är de högst belägna i Europa.

Med på vandringen finns också Sergio Valzania, journalist på italienska radion RAI och dessutom initiativtagare till vandringarna som RAI gjort i över tio år. Han gör dem tillsammans med Giovanna Savignano på RAI. Den fjärde vandraren är Michele Ferrario, journalist på schweiziska radions italienska del RSI.

Kulturradion special med Per Feltzin och Karsten Thurfjell.

Lyssna på alla program via länkarna nedan. Program 1 sändes 14 juni 8.05, med repriser 16 juni 18.15 och 22 juli 18.15. Det är 45 minuter.  Program 2 sändes 21 juni 8.05 och repriseras 23 juli 18.15. Det är också 45 minuter. Till det lägger vi ett extra program som Sankt Bernhardspasset där leden börjar när den kommer från Frankrike. Det sändes 20 juni 14.50 och är 10 minuter.

P.S. Mer om La Via Francigena:

Söndagsmorgon i P2 den 18 maj sändes från pilgrimsvandringen. Kan avlyssnas fram till 18 juni. Följ artikellänken nedan. Här nedan hittar du också en länk till hela RAI:s projekt med pilgrimsvandringen och länken till vandringsledens La Via Francigenas hemsida.

Följ med på en vandring längs pilgrimsleden La Via Francigena. I två längre program och ett kort tredje hör vi Per Feltzin och Karsten Thurfjell traska en vecka längs denna 1500 år gamla vandringsväg från Canterbury i England, genom Frankrike och Schweiz ner till Rom.

Kulturradions italienska pilgrimsvandring inleds i Aostadalen, strax nedanför Sankt Bernhardspasset och fortsätter ner till Piemontes risfyllda slättland där människor alltid sett pilgrimer passera för att i Rom besöka lärjungen Petrus och missionären Paulus gravar. Det blir en resa i pilgrimskultur - vi får höra om maten, vinet, musiken, naturen, romarruinerna, riddarborgarna, slotten, kyrkorna och klostren…. Men också om skavsåren, vädrets makter och konsten att sluta gå i tid.

Musiken som hörs mest i programmet är med franska Fauve och heter 4000 îles. Dessutom hördes italiensk laudamusik från 1500-talet framförd av Huelgas Ensemble.

I programmen träffar vi också vinmakare. Constantino Charrère och hans dotter Elena Charrère är vinmakare vid Les Cretes i Aostadalen och Corrado Chatel, vinmakare vid Cave du vin blanc de Morgex & de la Salle där några av vingårdarna är de högst belägna i Europa.

Med på vandringen finns också Sergio Valzania, journalist på italienska radion RAI och dessutom initiativtagare till vandringarna som RAI gjort i över tio år. Han gör dem tillsammans med Giovanna Savignano på RAI. Den fjärde vandraren är Michele Ferrario, journalist på schweiziska radions italienska del RSI.

Lyssna på samtliga program via länkarna nedan.

En nobelpristagare (Mo Yan) som drömmer om flickor i rött som ljustrar röda rättikor, hittar på sig själv och skriver fruktansvärt snabbt. Öar av törst som blir befolkade av ord, av berättelser och dikter och röster (Thorsten Flinck, Anita Wall, Fredrik Wadström) för att ersätta bristen på vatten. Och så till sist en sång till den tid då alla fria män (Jean Gabin, Massimo Girotti, John Garfield, Åsa-Nisse) var mekaniker. Alltihop serverat på efterkälken av Göran Sommardal.

Varför ville Platon förvisa diktarna från sitt ideala rike? Varför betraktade han diktkonsten som ett sorts bedrägeri? Och på vilka grunder kunde Aristoteles anse att samma poesi kunde efterbilda mänskliga förlopp till publikens fromma?

Göran Sommardal gör ett försök att hitta diktens vara-eller-inte-vara.

Medverkande: Jan Stolpe, som de båda filosofernas översättare. Gabriella Håkansson, Magnus Florin och Lars Mikael Raattamaa som diktens försvarare. Uppläsare: Sofia Berg-Böhm.

Göran Sommardal tillhandahåller fler naiva frågor än det finns dumma svar.

Medverkar gör bl.a. Gunnel Broström, som berättar om hur det var att gå på Elsa Beskows dagis på 20-talet, Ulf Stark som länge tvekade att skriva om sin egen barndom och hur det blev när han till slut gjorde det, och Siv Widerberg, som berättar om hur det var när hon äntligen slapp vara barn. Och Stella Tallinger, som funderar över hur det ska bli när hon blir vuxen. Uppläsare: EwaMaria Björkström-Roos.

Carl Sandburg föddes 1878 i Galesburg, Illinois, USA. Hans båda föräldrar var invandrade från Sverige, och hans uppväxt stämmer väl överens med den amerikanska drömmen om två tomma händer som med hårt arbete fylls av lycka och framgång.

Han debuterade 1914 med en svit Chicago-dikter. Sedan fortsatte han att skriva diktsamlingar med titlar som Cornhuskars, Smoke and Steel, Slabs of the Sunburnt West, Good Morning, America och The People, Yes. Han författade också en väldig Lincoln-biografi, skrev barnböcker – Rootabaga Stories (finns på svenska), där han ville skapa amerikanska sagor, befriade från de europeiska kungligheterna och korsriddarna – och samlade folksånger som han sjöng, gav ut som antologi 1927 och själv spelade in på skiva.

Han kammade hem inte mindre tre Pulitzer Prize och en Grammy.

Göran Sommardal om bakgrunden till programmet Bartok och brännvin, ett samtal om den litterära 40-talismens källflöden och tillfälligheter. Det var i slutet på 70-talet, när jag skrev bokrecensioner och annat i Afton­bladet, som jag inledde mitt långa samtal med Axel Liffner.

”Det var i slutet på 70-talet, när jag skrev bokrecensioner och annat i Afton­bladet, som jag inledde mitt långa samtal med Axel Liffner. När vi inte talade om hur jag borde skriva mina artiklar, så ägnade vi en hel del tid åt Axels egen karriär från tvålpojke, via konduktör vid Stockholms spårvägar, som redaktör för litteraturtidskriften Utsikt och så småningom kulturredaktör på Aftonbladet, ”med arbetsledartillägg”, som han gärna tillade med glimten i ögat. Minst lade han ut texten om sig själv, och desto mer om de andra 40-talisterna: Lindegren, Vennberg, Hillarp, Grave, Thoursie, Ahlin, Alfons, Oswald, Dagerman. Sedan skulle det dröja mer än tio år, innan jag kände mig mogen för att intervjua de då kvarvarande, och sedan skulle det ändå dröja ytterligare 20 år, tills jag nu äntligen sätter samman rösterna till ett program. Som ett samtal i Hades, vilket de elektromagnetiska spåren på rullbanden fortfarande förmår lyfta ur glömskan.”

Med bl.a. Axel Liffner, Rut Hillarp och Karl Vennberg. Redaktör: Göran Sommardal