I det sista programmet i serien Europeisk höst tittar Kulturradion närmare på det motstånd som krisens Europa möter.

I nedskärningarnas Storbritannien har mycket av den tidigare offentligt finansierade verksamheten sålts ut eller helt enkelt stängts ner. Vi har varit i norra London och besökt Friern Barnets bibliotek, ett av de många bibliotek runt om i landet som redan stängts efter ett beslut från de lokala politikerna och vars böcker rensats ut. Men i höstas tog sig en grupp medlemmar ur Occupy-rörelsen in genom ett öppet fönster öppnade upp verksamheten igen. De tomma hyllorna fylldes snabbt av donerade böcker och ännu är det inte klart om husockupanterna kommer bli vräkta eller vad som kommer hända med biblioteket. Hedvig Weibull har besökt Friern Barnet Library.

En av de stora händelserna förra året var upploppen i norra London. En av dem som redan i början skrev mycket om upploppen är Nina Power. Hon är professor i filosofi på Roehampton University i London och skriver regelbundet i the Guardian. En av hennes poänger, efter upploppen i London, är hur ordet public, offentlig eller allmän, alltmer börjar förändras. Det finns nästan inget offentligt rum kvar, så gott som allt är privatiserat idag, även parker och torg. Och de privata ägarna vill inte ha demonstranter på sin mark. Hela idéen om att rätten att offentligt protestera är en del av ett demokratiskt samhälle, säger Nina Power. Cecilia Blomberg träffade henne när hon tidigare i höstas var i Stockholm.

I Skottland och Katalonien har man länge odlat en egen kultur för att distansera sig från centralstyrena i London och Madrid.  Men nu, i ekonomiska kristider, så verkar det inte framför allt vara de kulturella skillnaderna som gör att frågan om självständighet får sådant gehör. Robin Olin har mött separatister i Katalonien och Skottland.

I Holland finns konstnären och den politiske aktivisten Jonas Staal som i sina konstprojekt tar sig an den holländska högerpopulismen med politikern Geert Wilders som en måltavla. Fredrik Wadström mötte honom i Amsterdam.

Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marie Liljedahl

Fredrik Wadström om vargen och haren i de sovjetiska kortfilmerna "Nu pogodi!" - Vänta bara! - som producerades från 1969 och framåt.

I den femte delen av Kulturradions serie Europeisk höst tittar vi närmare på arbete. Europas kris har inneburit en växande arbetslöshet, men också en ny arbetsmarknad som kräver större flexibilitet och erbjuder mindre trygghet. Samtidigt ställs yrkesgrupper mot varandra när man försöker definiera samhällsnyttan.

Varför arbetas det så lite i den samtida romanen? Och när arbete skildras varför är det oftast folk från medelklassen med konstnärliga yrken? Dessa frågor blev grunden till Isaac Rosas roman Den osynliga handen. Ulla Strängberg har mött honom i hans hem i Madrid. Runt om i Europa skär universiteten ner inom de humanistiska ämnena. Robin Olin har träffat studenter för fakulteterna filosofi och historia i den spanska staden Valencia för att höra hur de ser på framtiden och sin egen samhällsnytta.

Hör också den engelska ekonomiprofessorn Guy Standing som tycker att det är dags att prata om prekariatet - den stora grupp människor, ofta unga, som befinner sig utanför den etablerade arbetsmarknaden utan anställningstrygghet och möjlighet att planera sina liv.

Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marie Liljedahl

Här hittar ni Mo Yans nobelföreläsning som sänds i P1 kl. 21.03 lördagen den 8 december. Föreläsningen har rubriken Historieberättare och är översatt till svenska av Anna Gustafsson Chen. Radioversionen är uppläst av Björn Kjellman. Producent för sändningen är Gun Ekroth.

Vad händer i Europa om vi blir omsprungna av andra länder ekonomiskt och politiskt? Kommer Europa i framtiden bara bli en enda nöjespark där vi gjort turistattraktioner av vårt kulturarv?

Hedvig Weibull har träffat Dennis Abbot, talesperson för EU-kommissionären för kultur. Han är stolt över att de europeiska länderna är bra på att förpacka och sälja sin kultur. "Det handlar inte om att sälja ut vårt kulturarv, utan att hylla något som är myket vackert och framgånsrikt inom EU", säger han.

Karsten Thurfjell tar vi oss till Aube i nordöstra Frankrike, en underbefolkad provinsen med väldiga vetefält och mörka ogästvänliga skogar, där inget tycks ha hänt på många hundra år, men där man nu försöker locka turister med sitt kulturarv. Här finns museer över Renoir, Voltaire och de Gaulle och här marknadsför man sin tryffel och korgflätning.

Alice Petrén berättar om EuroVegas - ett amerikanskt koncept med amerikanska pengar som ska skapa en Las Vegas-kopia i Madrid. Ett projekt som har marknadsförts med att det ska lyfta Spaniens ekonomi; ge nya arbeten och klirr i kassan, medan kritikerna menar att det snarare kan vara en investering i prostitution, narkotika och kriminalitet.

En stad som i sig är ett konstverk är Venedig och som kanske sakta håller på att förvandlas till just en nöjespark. Gunnar Bolin funderar kring det autentiska och berättar om planer på att göra hela staden till ett museum som man måste lösa entrébiljett till.

Och så har vi läst Michel Houllebeqcs Kartan och landskapet där han målar upp en ett framtidens Frankrike som är berövad både politisk och ekonomisk makt och har förvandlats till en stor nöjespark full med turister från den rika delen av världen.

Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Vems fel är krisen i Europa? Människor förlorar sina bostäder, arbeten, besparingar och framtidshopp. Det tredje programmet i serien Europeisk höst ska handla om syndabockarna - de som får bära skulden för det krisande Europa.

I Holland har högerpopulismen vuxit sig stark de senaste åren samtidigt som kulturen allt oftare problematiserar just bilden av invandrare och framför allt muslimer som samhällets stora hot. Den främste företrädaren för den högerpopulistiska politiken har under de senaste åren varit ledaren för Frihetspartiet, Geert Wilders. I det holländska parlamentsvalet 2010 fick Frihetspartiet 15 procent av rösterna. Och även om partiet backade kraftigt i det senaste valet tidigare i höst, har det fortfarande stort inflytande över den politiska debatten i Holland. Bart Witte och Nikos Doulos från konstnärsgruppen Expodium visar Fredrik Wadström runt i ett av de bostadsområden som symboliserar debatten i landet.

I föreställningen Open for everything har koreografen Constanza Macras  ställt östeuropeiska romer och deras berättelser på scenen. I en scen deklamerar en kvinna rasistiska åsikter om romer. Repliker som alla är tagna direkt från tidningar och tal från politiker. Det är samma sätt att argumentera som i det nazistiska Tyskland på 30-talet, säger Contanza Macras. Cecilia Blomberg mötte henne under hennes Sverigebesök.  

När Angela Merkel besökte Portugal publicerades ett öppet brev från intellektuella och konstnärer som sa att Merkel inte var välkommen och skulle ses som en persona non grata. Tyskland och framför allt Angela Merkel själv har vid det här laget fått vänja sig vid att bli iklädd rollen som syndabock. Ofta framställs hon med nazistiska symboler, som Hitlermustaschen som pryder många av porträtten av henne i demonstrationstågen. Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniel Alling berättar om hur den sydeuropeiska bilden av Tyskland och Merklel landar på hemmaplan.

Och så har vi träffat filosofen och samhällsdebattören Nina Power. Hur ser det ut i nedskärningarnas Storbritannien, vilka är syndabockar där? Hon berättar att de mest hatiska antimuslimska stämningarna mattats av i Storbritannien. Men de nya syndabockarna som pekas ut från polis och domstol är en grupp som kallas Domestic Extremists - inhemska extremister. Alla som på något sätt anses röra sig i lagens utkanter, alltifrån protesterande studenter, till anarkister och islamister.

Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

I veckans program handlar det om pengar - om hur krisen drabbar kulturen men också hur kulturen skildrar krisen.

I den nyutkomna svenska antologin Kris - texter om den europeiska krisen har fyra skribenter från södra Europa bjudits in att skriva om hur den ekonomiska krisen påverkar människor i vardagen. En av de medverkande är den spanske författaren Alberto Olmos, född 1975. Hans essä i boken har rubriken Pengar talar inte och tar sin utgångspunkt från gatan i Madrids fattiga kinakvarteren där han bor. Hur kommer det sig att det finns högvis med böcker om Europas kris ur ett ekonomiskt perspektiv men så få skildringar av hur det berör människor? Ulla Strängberg tog en kaffe i Madrid med Alberto Olmos

"Politiker måste ha en positiv inställning till kulturen även om krisen gör att det inte längre finns lika mycket pengar att satsa", säger Femke Lutgerink på Fotodok i Utrecht. Attitydförändringen gentemot det holländska kulturlivet började med att Geert Wilders, ledaren för det högerpopulistiska Frihetspartiet, hävdade att konstnärligt arbete bara var en vänsterhobby. Femke Lutgerink tycker att det är lika korkat att vara motståndare till kultur som att vara emot fotboll, den sport som genomsyrar hela det holländska samhället. Fredrik Wadström har mött henne i Utrecht.

I Bryssel var det i helgen en stor kulturkonferens där lobbyorganisationen Culture Action Europe kallat in alla sina medlemmar till en öppen konferens om kulturens roll i det krisande Europa. Nästan 200 deltagare från 20 länder deltog, från Sverige bland annat Riksteatern. Vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin var där för att höra vad kulturens lösningar på lagom allmänt.

Under rubriken In case of emergency – break glass visades 11 grekiska filmer på den internationella konstvideofestivalen Art Screen i Örebro nu i oktober. Urvalet var gjort av konstnärerna Gioula Papadopoulou och Giorgos Dimitrakopoulos som sedan åtta år tillbaka driver sin egen konstvidefestivall  - Fest Miden - i Kalamata i södra Grekland. Fest Miden är ett lågbudget projekt, det bygger främst på deras ideella arbete och finansieras med lite hjälp av Kalamatas kommun och av privata donatorer. Det har fungerat bra tills nu, men inför nästa år det kärvt. Marie Liljedahl mötte Gioula Papadopoulou och Giorgos Dimitrakopoulos under deras Sverigebesök.

Programledare: fredrik Wadström Producent: Marie Liljedahl

Kulturredaktionen ger sig ut i den europeiska krisen och möter konstnärer, författare, intellektuella och aktivister från Europa. I sex program kommer krisen säkrskådas genom kulturens lins. I det första programmet ställer vi frågan om hur den europeiska drömmen ser ut idag.

Sveriges Radios kulturkorrespondent Gunnar Bolin har samlat röster från ett Europa med olika framtidsdrömmar. Fredrik Wadström har varit i Utrecht och mött konsthallschefen Maria Hlavajova som tycker att det är ett stort problem att EU bara är en ekonomisk union, att det inte finns några gemensamma värderingar som kan hjälpa oss att forma vår värld. Hör koreografen Constanza Macras, som tillsammans med andra kulturpersoner och intellektuella i våras manade till ett Europa där maktbalansen förändras och de unga skulle ges större utrymme. Och så berättar Sveriges Radios Brysselkorrespondent Jens Möller om en ny bok, översatt till sex språk och som två tunga Europa-politiker, Daniel Cohn-Bendit och Guy Vorhofstadt, står bakom. De vill se ett ännu starkare och mer centralstyrt Europa.

Programledare Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Den prisbelönta journalisten Cordelia Edvardson avled för en kort tid sedan, 83 år gammal. Hon arbetade som Svenska Dagbladets korrespondent i Jerusalem i nästan 30 år och fortsatte därefter som kolumnist. 1984 kom hennes självbiografi Bränt barn söker sig till elden, som handlar om hennes tid i koncentrationsläger. Med anledning av Cordelia Edvardsons bortgång repriserar Kulturradion programmet "Att laga världen" av Kerstin Wixe

Närmare ett halvsekel har han verkat - på mer skilda scener än de flesta i det svenska kulturlivet : satirikern, predikanten, samhällsdebattören Olof Buckard. En man som kallar sig gycklare och predikant i samma person. Med röst och budskap som hörts från såväl predikstolar som krogscener. När han inte imiterat och gjort narr av maktens och kulturens celebriteter, har han bjudit allvarsord om hur vårt samhälle definierar vad som är sjukt, friskt, normalt och livsdugligt. Hans utspel har flera gånger fällts i Radionämnden och han har blivit bannlyst av en Stockholmsbiskop. Med start i ett framträdande förlidna sommar i Simrishamn och med uppfiskade minnesglimtar från Sveriges Radios arkiv har Johannes Ekman gjort följande porträtt av Olof Buckard - på en gång predikant och gycklare