P2 Dokumentär

Philip Glass har en lång och betydande karriär bakom sig. I dag räknas han som en av de viktigaste tonsättarna under 1900- och 2000-talen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I januari 2027 fyller tonsättaren Philip Glass 90 år. Som tonsättare har han under större delen av sitt liv självsäkert och envist mejslat vidare på sitt musikaliska uttryck. Detta trots att kritikerna var hårda till en början. De uppskattade inte hans ”minimalistiska” musik – en term han själv inte gärna använder.

För Mats Almegård var det inte kärlek direkt när han hörde Philip Glass musik för första gången hösten 1996. Samtidigt var det något i det frenetiska flödet av toner som intresserade och lockade.

Philip Glass musik är välkänd, inte bara för de som intresserar sig för honom, köper hans skivor och går på konserter med Philip Glass Ensemble – utan även för de som hört hans musik i storfilmer som The Truman Show, Timmarna, Notes on a Scandal och många fler. Han har gjort otaliga soundtracks till både film, teater och dans.

I programmet berättar Mats Almegård bland annat om hur han övervann olusten inför Philip Glass musik samt om den amerikanske tonsättarens koppling till litteraturvärlden och Glass nyfikenhet för olika samarbeten.

Philip Glass egen röst förekommer i programmet. Citaten är hämtade ur Scott Higgs dokumentärfilm Glass: A Portrait of Philip in 12 Parts, presentationen Composing Myself: Philip Glass (Wise Music Group), ett scensamtal från Red Bull Music Academy i New York 2013 samt en SR-intervju, gjord av Lennart Wretlind 1984.

Den viktigaste källan är dock Philip Glass självbiografi Words Without Music (Faber, 2015)

En dokumentär från 2026 av journalisten och Elektroniskt i P2-producenten Mats Almegård.

Starka berättelser om musik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Starka berättelser om musik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Starka berättelser om musik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Krig är ständigt närvarande i Per Feltzins tankar. Krigen då och kriget nu, när historien upprepar sig och 1920-talets låtar låter som om de skrevs igår. Med musikens hjälp berättar han om sin rädsla.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Är det ingen annan än jag som är livrädd?” frågar sig Per Feltzin. Nu när Putin tycks använda Hitlers manual för att inleda ett stort krig. Nu när vi både upprustar och lever som vanligt. Nu när musik från världskrigens tider åter låter aktuell. 

Per Feltzin utgår också från sin egen familjehistoria med en farfar som stred och sårades i Verdun och en pappa som sårades svårt i andra världskriget.  

I programmet hörs musik av bland andra Bach, Barber, Biber, Sjostakovitj, Ives, Gorecki, Lars Erik Larsson, Eisler och Jenkins samt med Cohen, Lautten Compagney, Motörhead och Tältprojektet med Totta Näslund.

Ett program från hösten 2022 av Per Feltzin.

(Per Feltzin har tidigare gjort andra radioinslag kring angränsande ämnen.
"Andra världskriget, familjeminnen, tågresor och Bachs passionsmusik." och "Min pappa var en tysk soldat".)

I år fyller en av världens bästa körer 100 år. Det krävs mycket för att få en plats där. I två program följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vem får börja i Radiokören?

I denna dokumentär träffar vi bland andra den förhoppningsfulla alten Ingrid som söker in för tredje gången, och sopranen Maria som egentligen hade tänkt försöka slå igenom som operasångerska i USA men som har kastat iväg en ansökan också till Radiokören.

Vi får lära oss om alla minutiösa regler som omger antagningsprocessen som tilldrar sig i radiohuset i Stockholm och om elitsångares vardag. Men också en hel del om Radiokörens historia!

Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande.

Medverkar gör även Ingrid Rådholm, Philip Sherman, Emanuel Roll och Maria Demerus.

Det här programmet sändes första gången 2017 och återutsänds som en del av Sveriges radios och Radiokörens 100-årsjubileum.

Producent: Märta Myrstener, medarbetare på P2 och SR:s Kulturredaktion.

I år fyller en av världens bästa körer 100 år. Det krävs mycket för att få en plats där. I två program följer vi hur det går för några sångare som antar utmaningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vem får börja i Radiokören?

I denna dokumentär, i två delar, träffar vi bland andra den förhoppningsfulla alten Ingrid som söker in för tredje gången, och sopranen Maria som egentligen hade tänkt försöka slå igenom som operasångerska i USA men som har kastat iväg en ansökan också till Radiokören.

Vi får lära oss om alla minutiösa regler som omger antagningsprocessen som tilldrar sig i radiohuset i Stockholm och om elitsångares vardag. Men också en hel del om Radiokörens historia!

Medverkande: Radiokörens programchef Arne Lundmark, dess inspicient Pernilla Wilhelmsdotter Melin, Bengt Arwén som har fördjupat sig i körens historia samt flera sökande.

Medverkar gör även Ingrid Rådholm, Philip Sherman, Emanuel Roll och Maria Demerus.

Det här programmet sändes första gången 2017 och återutsänds som en del av Sveriges radios och Radiokörens 100-årsjubileum.

Producent: Märta Myrstener, medarbetare på P2 och SR:s Kulturredaktion.

Jan Johanssons ”Jazz på svenska” är Sveriges mest sålda jazzskiva genom tiderna. En skiva som blivit en milstolpe i svensk musikhistoria och som aldrig försvunnit från skivbutikerna och topplistorna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Året är 1962. Georg Riedel är 28 år och spelar kontrabas med olika jazzmusiker. Ofta spelar han ihop med Jan Johansson som vid den här tiden redan är en relativt välkänd pianist. En dag frågar Jan om Georg vill vara med på ett nytt samarbete, en skivinspelning.

De ses i Europafilms studio i Sundbyberg utanför Stockholm. På golvet står en flygel, men inga andra instrument eller musiker syns till. Jan Johansson förklarar att piano och bas är allt. De ska spela svenska folkmelodier i jazztappning.

Hur blev skivan en succé? Och vad är hemligheten bakom melodierna? Hör berättelsen om hur albumet ”Jazz på svenska” kom till.

I programmet medverkar kompositören och kontrabasisten Georg Riedel, Erik Kjellberg, professor i musikvetenskap, och kompositören och pianisten Elise Einarsdotter.

En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.

Producent P2: Olle Björkman och Antonio de la Cruz
Tekniker: Staffan Schöier

Schönberg föddes för 150 år sedan och förblir den evige radikalen, ständigt missförstådd men också fascinerande. P2:s Johan Korssell undersöker den okuvliga viljekraften i Schönbergs liv och verk.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Schönbergs tolvtonsmusik är idag hundra år gammal men fortfarande avskräckande för många lyssnare. Plink plonk-musik i mångas öron, en musik tyngd av regler och teori som inte talar till känslorna. Men inget kan vara längre från sanningen, för trots den teoretiska snårskog som omger Schönberg är han i själ och hjärta en romantiker inriktad på största möjliga uttrycksfullhet.

Arnold Schönberg var många saker: kompromisslös tonsättare, en målare som specialiserade sig på självporträtt, en hängiven lärare och en av förra århundradets mest inflytelserika och på samma gång kontroversiella musikaliska tänkare. Man kan jämföra Schönbergs betydelse för musiken med Einsteins betydelse för fysiken. Schönberg ersatte dur och moll med ett nytt system och öppnade för helt nya uttrycksmöjligheter.

Tolvtonsmusikens uppfinnare led även av en livslång fobi mot talet 13...

I dokumentären samtalar Johan Korssell med Schönbergs 92-åriga dotter Nuria Schoenberg-Nono, barnbarnet E. Randol Schoenberg och Ulrike Anton som är chef för Schönberg-centret i Wien. Vi pratar också med Schönberg-beundraren och P2-programledaren Firas Haki.

En P2 dokumentär från 2024.

Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat”.

Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.

Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.

I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.

En P2 dokumentär från 2021 av Irma Norrman.