Genom kulning och vallsång skapade kvinnor ett eget språk på fäbodvallarna. Rösten blev mer än ett kommunikationssätt, i vissa fall ett försvar. Traditionen har också lagt grunden till den folkmusik vi hör i dag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På fäbodvallar i 1500-talets Sverige var rösten inte bara ett arbetsredskap för att valla sina kor och getter, utan även ett vapen som kunde skrämma rovdjur, troll och rövare.

Kvinnorna som kulade på fäbodarna har länge varit osynliga i den svenska musikhistorien, men i dag växer ett intresse för att tillskriva dem en större betydelse för dagens folkmusik. I det här programmet får vi komma närmare de kvinnor som höjt rösten i skogarna, på bergen och i fjäll. Vi tar även pulsen på hur vallmusiken mår i dag och talar med några av de som håller den gamla traditionen vid liv.

I programmet medverkar Jenny Tiderman Österberg, sångerska och musiketnolog, Olof Misgeld, musiker och lektor i folkmusikteori, Maria Misgeld, musiker och pedagog i kulning, och Karin Ericsson Back, pedagog i kulning och röstyoga.

Inläsningar är gjorda av: Oscar Schedin, Ulrika Bodén och Malin Foxdal.

En dokumentär från 2021 av Theresia Billberg.

Producent: Moa Larsson, produktionsbolaget Ljudbang
Producent P2: Antonio de la Cruz

Genom kulning och vallsång skapade kvinnor ett eget språk på fäbodvallarna. Rösten blev mer än ett kommunikationssätt, i vissa fall ett försvar. Traditionen har också lagt grunden till den folkmusik vi hör i dag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På fäbodvallar i 1500-talets Sverige var rösten inte bara ett arbetsredskap för att valla sina kor och getter, utan även ett vapen som kunde skrämma rovdjur, troll och rövare.

Kvinnorna som kulade på fäbodarna har länge varit osynliga i den svenska musikhistorien, men i dag växer ett intresse för att tillskriva dem en större betydelse för dagens folkmusik. I det här programmet får vi komma närmare de kvinnor som höjt rösten i skogarna, på bergen och i fjäll. Vi tar även pulsen på hur vallmusiken mår i dag och talar med några av de som håller den gamla traditionen vid liv.

I programmet medverkar Jenny Tiderman Österberg, sångerska och musiketnolog, Olof Misgeld, musiker och lektor i folkmusikteori, Maria Misgeld, musiker och pedagog i kulning, och Karin Ericsson Back, pedagog i kulning och röstyoga.

Inläsningar är gjorda av: Oscar Schedin, Ulrika Bodén och Malin Foxdal.

En dokumentär från 2021 av Theresia Billberg.

Producent: Moa Larsson, produktionsbolaget Ljudbang
Producent P2: Antonio de la Cruz

Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna.

Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och applåderna dånar, men snart tar de excentriska dragen tar över, liksom missbruket av piller.

Glenn Gould utvecklar hypokondri och som en konsekvens därav strategier och ritualer för att överleva dagarna. Han debuterar med Goldbergvariationerna och slutar med en nyinspelning där han reviderar sin tolkning. Han dör vid nyss femtio fyllda.

Medverkar gör Joakim Thelander doktor i sociologi och lektor i kriminologi på Högskolan i Kristianstad, radioproducenten Britt Edwall, Emil Svanängen som uppträder under namnet Loney Dear och pianisten Rolf Lindblom.

En dokumentär från 2021 av Po Tidholm.

Producent P2: Antonio de la Cruz
Mixning: Staffan Schöier

Glenn Gould bemästrade Bachs Goldbergvariationerna till perfektionism. Hans pappa sa att han spelade piano i luften vid tre dagars ålder och fick barnsköterskan att utbrista att han nog skulle bli konsertpianist eller läkare. Men med tiden blev hans liv allt märkligare.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barndomen utspelade sig i en övre medelklassmiljö i Toronto och det lilla samhället Uptegrove, beläget vid en vacker sjö. Det var 50-tal när han slog igenom och tv-mediet behövde sitt innehåll. Glenn Gould var som gjord för denna tid, en karaktär som alla kunde leva med. Äldre redaktörer älskade musiken han spelade, medan yngre filmare tjusades av hans mörka lockar, gängliga gestalt och känsliga ansikte. Han såg ut som James Dean, men spelade 1700-talsmusik i konsertsalarna.

Det är svårt att hitta fram till Glenn Gould. Det är som om hans liv redan har den perfekta bågen. Född begåvad, det enda barnet, älskad bortom sans och förnuft. Totalt gehör, snabbtänkt och verbal. Karriären tar fart och applåderna dånar, men snart tar de excentriska dragen tar över, liksom missbruket av piller.

Glenn Gould utvecklar hypokondri och som en konsekvens därav strategier och ritualer för att överleva dagarna. Han debuterar med Goldbergvariationerna och slutar med en nyinspelning där han reviderar sin tolkning. Han dör vid nyss femtio fyllda.

Medverkar gör Joakim Thelander doktor i sociologi och lektor i kriminologi på Högskolan i Kristianstad, radioproducenten Britt Edwall, Emil Svanängen som uppträder under namnet Loney Dear och pianisten Rolf Lindblom.

En dokumentär från 2021 av Po Tidholm.

Producent P2: Antonio de la Cruz
Mixning: Staffan Schöier

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort i maj 2021, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York.

Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten ”Nygammal vals” som han framförde tillsammans med Lill Lindfors.

Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera.

I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta – dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019.

Producent P2: Antonio de la Cruz

Svante Thuresson var en av våra mest folkkära artister, musiker och sångare. Han gick bort i maj 2021, i en ålder av 84 år. I det här programmet hör vi honom själv berätta om sitt liv och sin karriär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svante Thuresson började som trumslagare men övergick till att sjunga. Under sina över 60 år i branschen turnerade han flitigt och tog sig till stora scener som Carnegie Hall och jazzklubben Birdland i New York.

Han var med och sjöng i gruppen Gals and Pals och medverkade i revyer av Hasse och Tage och Povel Ramel. År 1966 representerade han Sverige i Eurovision Song Contest med låten ”Nygammal vals” som han framförde tillsammans med Lill Lindfors.

Vid sidan av det egna musicerande producerade Svante Thuresson också skivor med Cornelis Vreeswijk och Ann-Kristin Hedmark med flera.

I det här programmet hör vi Svante Thuresson själv berätta – dels i en intervju gjord av Berit Nygren 2017, dels i sitt eget sommarprat från 2019.

Producent P2: Antonio de la Cruz