P2 Dokumentär

Med diamantringen på ena handen och skurtrasan i den andra förenade 1900-talets främsta operasångerska två världar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Birgit Nilsson föddes den 17 maj 1918 och dog den 25 december 2005.

Här lär vi känna hennes dubbla natur genom personer som på olika sätt stod henne nära: mångåriga vännen, operasångerskan och journalisten Margareta Dellefors, pianisten och ackompanjatören Lars Roos och operasångaren Plácido Domingo, en av Birgits favoritmotspelare och första mottagaren av The Birgit Nilsson Prize.

Dessutom medverkar prästen som förrättade Birgit Nilssons begravning Fredrik Westerlund, operadramaturgen Stefan Johansson, operasångerskan och en av Birgits elever Elisabeth Meyer-Topsøe samt Mattias Enn som fick en sånglektion av Birgit Nilsson som 13-åring och därefter brevväxlade med stjärnan under många år. De två sistnämnda är aktuella med varsin nyutkommen bok om henne.

Sist men inte minst medverkar Birgit Nilsson själv i en rad klipp där hon kommenterar sin karriär och sin röst.

En P2 Dokumentär av Britta Svanholm Maniette i samarbete med radioproducenten Marie Wennersten.

Ett av världens största konstmusikpris - Birgit Nilsson-priset - tilldelades den 15 maj 2018 operasångerskan Nina Stemme.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I dokumentären berättar Stemme om den passion som göder hennes konstnärskap.

- Det är en eld inuti mig, som ibland övergår till begynnande härdsmälta, säger Stemme och fortsätter:

- Jag försöker känna att jag sjunger med hela kroppen - att varenda cell är engagerad.

En gång i tiden fick hon inte ens tillträde till körerna i Adolf Fredriks musikklasser och det sångliga självförtroendet var inte så stort.

- Jag tyckte jag sjöng ganska fult, men sjunga skulle man ju göra - för det hade jag gjort sedan jag var 9 år, säger Stemme och berättar om sin förvåning när hon fick sin första sångliga framgång vid high school i USA. Det var en framgången som ledde till sångstudier, men tidigt valde hon att prioritera familj och barn - även om inte operacheferna fann valet lika självklart, säger hon.

Sofia Nyblom träffade Nina Stemme strax efter det att hon hade genomfört fyra Wagners "Ring-cykler" våren 2017 på Kungliga Operan i Stockholm samt inför nypremiären på operan Turandot i San Francisco samma år.

I programmet medverkar röstcoachen Leif Lundberg samt regissörerna Staffan Valdemar Holm och Christoph Loy. Vi hör dessutom operachefen Matthew Shilvock vid San Francisco Opera och Sveriges generalkonsul i Los Angeles Barbro Osher beskriva intrycken av Ninas första Brynhilde.

Programmet är en repris senast från den 19 maj 2018.

En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom/Munck.

Revolutioner ackompanjeras ofta av sång och musik, men den roll som sång och musik spelade för de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen – i synnerhet Estlands – var exceptionell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vissa säger att "den sjungande revolutionen" var ett mirakel, och att det var andra gången i mänsklighetens historia efter Jerikos murar som musiken gjorde ett så starkt avtryck i vår värld.

Sångerna kunde vara vilka som helst men det var sånger som alla kunde, och det är omtvistat vem eller vilka som egentligen startade alltihop.

- Andra får säga vad de vill men det var Tallinns punkare som startade, säger filmaren, journalisten och festivalarrangören Tiina Mägi som nämns som en viktig doldis i den sjungande revolutionen.

Följ med Marie Wennersten på en resa tillbaka till de tre åren mellan 1988 och 1991 då 100 000-tals ester sjöng för självständighet, för det fria livet.

I programmet medverkar också punkaren Tiina som vågade hissa den estniska trikoloren i rådhuset, vis- och rocksångaren Ivo Linna, kompositören, violinisten och sångerskan Maarja Nuut, konstnären och satirikern Heinz Valk, radiojournalisterna Tiia Teder och Erkki Berends, Estniska skolans fd rektor, körledaren och –sångaren Jaan Seim, samt översättarna Eva-Tiina Põlluste och Gustaf Hertsius.

En P2 Dokumentär av Marie Wennersten.

Revolutioner ackompanjeras ofta av sång och musik, men den roll som sång och musik spelade för de baltiska staternas frigörelse från Sovjetunionen i synnerhet Estlands var exceptionell.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vissa säger att "den sjungande revolutionen" var ett mirakel, och att det var andra gången i mänsklighetens historia efter Jerikos murar som musiken gjorde ett så starkt avtryck i vår värld.

Sångerna kunde vara vilka som helst men det var sånger som alla kunde, och det är omtvistat vem eller vilka som egentligen startade alltihop.

- Andra får säga vad de vill men det var Tallinns punkare som startade, säger filmaren, journalisten och festivalarrangören Tiina Mägi som nämns som en viktig doldis i den sjungande revolutionen.

Följ med Marie Wennersten på en resa tillbaka till de tre åren mellan 1988 och 1991 då 100 000-tals ester sjöng för självständighet, för det fria livet.

I programmet medverkar också punkaren Tiina som vågade hissa den estniska trikoloren i rådhuset, vis- och rocksångaren Ivo Linna, kompositören, violinisten och sångerskan Maarja Nuut, konstnären och satirikern Heinz Valk, radiojournalisterna Tiia Teder och Erkki Berends, Estniska skolans fd rektor, körledaren och –sångaren Jaan Seim, samt översättarna Eva-Tiina Põlluste och Gustaf Hertsius.

En P2 Dokumentär av Marie Wennersten.

”O Store Gud” är en av världens mest kända psalmer, och från början svensk. Det här är berättelsen om hur den kom till och hur den blev så spridd i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

”O Store Gud” bygger på en svensk traditionell folkmelodi och fick sin mest spridda text av Mönsteråsaren Carl Boberg i slutet av 1800-talet. Boberg skrev den efter att ha varit med om ett åskoväder över Kalmarsund. Sedan översattes den till tyska 1907 följt av ryska, vilken hördes av en amerikansk missionär som i sin tur översatte den till engelska.

Psalmen spreds över världen, men i Sverige förde den under många år en undanskymd tillvaro. Ja, den var nära att glömmas bort då den engelska översättningen av sången, ”How great thou art”, fick en framträdande roll under väckelsepredikanten Billy Grahams möten på 1950-talet. Sedan spelade Elvis Presley in den och resten är, som man brukar säga, historia.

Vi besöker Carl Bobergs hembygd och träffar ordföranden för O Store Gud-sällskapet Ulf Eriksson, men vi träffar också musikforskaren Karin Karlsson, tidigare ekonomichefen i Svenska missionsförbundet Göran Johansson liksom pianisten, sångaren och låtskrivaren Per-Erik Hallin som turnerade med Presley - hör bland annat hur Presley reagerade när han fick veta att sången kom från Sverige!

Programmet är en repris senast från 23 juli 2017.

En P2 Dokumentär av Mikael Olofsson.

O store Gud, när jag den värld beskådar,
som du har skapat med ditt allmaktsord,
Hur där din visdom leder lifvets trådar,
och alla väsen mättas vid ditt bord;
Då brister själen ut i lofsångsljud:
O store Gud! O store Gud!
Då brister själen ut i lofsångsljud:
O store Gud! O store Gud!

Den första versen ur Svenska missionsförbundets sångbok 1889.

Utbränd och förvirrad i tidigt 1980-tal, efter en tid som folkmusiker i Grekland, återvänder Ale Möller till Sverige. Här anträder han vägen till den musik som han kan kalla sin egen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ale Möller föddes 1955 i Skåne, började spela gitarr i 10-årsåldern och fick sitt första musikerjobb i en Peter Oskarson-uppsättning av Tolvskillingsoperan som 15-åring.

Han övergick allt mer till trumpet, hamnade i Malmös proggkretsar och i Kabaréorkestern som kompade Mikael Wiehe.

Efter en tid som resande musiker under Tältprojektet och som multiinstrumentalist i Filarfolket fick han för sig att lära sig bouzouki, startade en grekisk orkester och samarbetade med Mikis Teodorakis. Efter en uppslitande kris återvände han från Balkan till Sverige, på jakt efter en musik att kalla sin egen. Den fann han i de svenska traditionernas hjärta, i Dalarna.

”Ale Möllers väg” handlar om några få men mycket betydelsefulla år av Ale Möllers musikerliv. Vi hör också litet ur verket "Xenomania" som Sveriges Radio P2 Live beställde av Ale Möller och som uruppfördes på Urkult-festivalen den 3 augusti 2018 direkt i P2 Live.

I dokumentären medverkar, förutom Ale Möller själv, också de gamla kollegerna Per Gudmundson och Lena Willemark.

Programmet är en repris från den 29 juli 2018.

En P2 Dokumentär av Po Tidholm.

Hur är det att tillhöra de fyra procent av befolkningen som är omusikaliska? Det är frågan i den här dokumentären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Musikern Peter Bryngelsson undersöker omusikalitetens natur, vad den beror på och hur den yttrar sig.

Musikexemplen är hämtade alltifrån sångerskan Florence Foster Jenkins, som blev känd i New York på 30- och 40-talen för en falsksång som hon inte var medveten om, till den svenske popartisten Håkan Hellström.

I programmet medverkar Peters bror stödpedagogen Olle Bryngelsson, konstnären Magnus Lönn, konstadministratören Helen Engman, musikern Mukiryan Abubakr, operasångaren Lars Clevemann och militären Kent Löving.

En P2 Dokumentär av Peter Bryngelsson.

Jorma Panula, Susanna Mälkki, Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Eva Ollikainen. Finland har i generationer vaskat fram internationellt erkända dirigenter. Men vad är egentligen nyckeln till det finska dirigentundret?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ett av de senaste exemplen på en finsk framgångsrik dirigent är Klaus Mäkelä. Vid 25 år ålder blev han Sveriges Radios symfoniorkesters förste gästdirigent och från säsongen 2020/2021 också chefsdirigent och konstnärlig rådgivare för Oslofilharmonikerna.

Vad ligger bakom att Finland har kunnat få fram så många internationellt erkända dirigenter i förhållande till sin befolkning på 5,5 miljoner?

Möt 88-årige Jorma Panula som sägs vara urfadern till dagens finska dirigentgenerationer. Han berättar om sitt hemliga recept, utifrån vilket han utbildat en rad världsdirigenter under drygt 40 år som pedagog.

Hör också dirigenterna Okko Kamu, Susanna Mälkki, Sakari Oramo och Eva Ollikainen förklara hur en finsk dirigent uppfattas ute i världen.

En dokumentär från 2017 av Tuomas Ojala.

Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Clara Schumann (1819-1896) hette från början Wieck och fick sitt efternamn när hon gifte sig med tonsättaren Robert Schumann.

I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Hanna Markusson Winkvist. Som uppläsare hörs Dan Berglund och Jonas Olofsson som Claras pappa Friedrich Wieck, Torben Kulin som Robert Schumann och Malva Sigelius Kulin som Clara Schumann.

Programmet är en repris från den 7 oktober 2012 i "Musikmagasinet" i P2 som ingick i serien "Tonsättarpappor". Det sänds inför en helafton i Clara Schumanns musikvärld på Berwaldhallen i Stockholm den 23 november, en konsert som också direktsänds i P2 Live.

En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Vad är en operabög? Det frågar sig Ola Anderstedt i den här dokumentären.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I ett par årtionden har det varit känt att homosexuella män kanske i högre grad än heterosexuella män söker sig till operamusik. Begreppet "opera Queen" har det skrivits mycket om, till och med avhandlats akademiskt i framför allt engelskspråkiga länder av bland andra den amerikanske kulturkritikern Wayne Koestenbaum och dramatikern Tony Kushner.

I Sverige har operadramaturgen och docenten i teatervetenskap Göran Gademan skrivit boken "Operabögar" från 2003. Vid sidan av honom möter vi en av grundarna av föreningen "Operabögarna" Roger Wallén och genusforskaren och professorn Tiina Rosenberg.

Det blir förstås också mycket musik, med Maria Callas, Birgit Nilsson och andra.

Programmet är en repris från den 11 augusti 2018.

En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.