P2 Dokumentär

Finland utkämpade sina tre krig under andra världskriget också med sång och nationaldansen tango, och det är ämnet för denna P2 Dokumentär.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bland sångerna fanns humoristiska kupletter där man till exempel skröt om den egna styrkan och förlöjligade fienden. Man sjöng om att skjuta ryssen mellan ögonen och hur man skulle följa den flyende fienden ända till Ural.

Statligt anställda underhållningstrupper åkte runt och sjöng, även i radio.

Det kunde också vara sånger i tango- och valstakter där man sjöng om längtan efter sina älskade, men samtidigt var det förbjudet att dansa.

Det var svåra tider. Under andra världskriget utkämpade Finland dels Vinterkriget 1939-40, dels fortsättningskriget 1941-1944 och dels Lapplandskriget 1944-45, och efter specialfreden 1944 bestämdes takten av den sovjetiska kontrollkommissionen och den finska musikkartan ritades om. Borta var de tyska marscherna och den anti-sovjetiska propagandan.

I programmet medverkar Lahja Johansson, som växte upp i krigets Finland och fortfarande kan många av sångerna som då sjöngs däribland "Silmien välliin ryssää" - "Skjut ryssen mellan ögonen", författaren Mikko Porvali och musikforskaren Pekka Gronow.

Det här är den första delen av två där P2 dokumentär uppmärksammar att det självständiga Finland i år fyller 100 år.

En P2-dokumentär av Kirsi Blomberg/Sisu radio.

En känd artist inom den klassiska musikscenen anklagas för sexuella trakasserier av flera kvinnor som varit hans elever. Det här är berättelsen om ett långtgående maktmissbruk och om hur det kunde fortgå.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När han tog på sitt kön när jag stod på alla fyra framför honom och gjorde någon märklig övning han ville att jag skulle göra, skulle han ju kunna säga ”jag visade sångteknik”, säger en av kvinnorna.

Mannen är en världsstjärna med en lång internationell karriär bakom sig. Han beskrivs av flera elever som en uppburen och karismatisk person. Det här är berättelsen om hur han under en lång tid kunde utnyttja sin maktposition och om varför ledningen lät det ske.

Läraren nekar till anklagelserna.

En dokumentär av Cecilia Josefson, berättare, och Pernilla Ståhl, producent/Umami. Ljudmix Johan Chandorkar.

Jorma Panula, Susanna Mälkki, Esa-Pekka Salonen, Sakari Oramo, Eva Ollikainen. Finland har i generationer vaskat fram internationellt erkända dirigenter. Men vad är egentligen nyckeln till det finska dirigentundret?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett av de senaste exemplen på en finsk framgångsrik dirigent är Klaus Mäkelä. Vid 25 år ålder blev han Sveriges Radios symfoniorkesters förste gästdirigent och från säsongen 2020/2021 också chefsdirigent och konstnärlig rådgivare för Oslofilharmonikerna.

Vad ligger bakom att Finland har kunnat få fram så många internationellt erkända dirigenter i förhållande till sin befolkning på 5,5 miljoner?

Möt 88-årige Jorma Panula som sägs vara urfadern till dagens finska dirigentgenerationer. Han berättar om sitt hemliga recept, utifrån vilket han utbildat en rad världsdirigenter under drygt 40 år som pedagog.

Hör också dirigenterna Okko Kamu, Susanna Mälkki, Sakari Oramo och Eva Ollikainen förklara hur en finsk dirigent uppfattas ute i världen.

En dokumentär från 2017 av Tuomas Ojala.

Prins Eugen (1865-1947) var inte bara en centralgestalt som konstnär och konstsamlare utan också en varm tillskyndare av musiken. Den här dokumentären handlar om spåren efter prins Eugen i musiklivet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Prins Eugen tog både intryck av musik i sitt eget konstnärsskap och bidrog till den musikaliska utvecklingen.

Han var bland annat med och samlade in pengar till bygget av Stockholms konserthus 1924-26.

Bland samtida tonsättare fanns Emil Sjögren och Wilhelm Stenhammar.

I programmet medverkar Prins Eugen i egen hög person ur Sveriges Radios arkiv liksom konstvetaren Karin Sidén - hör en längre intervju med Sidén här nedanför!

En P2-dokumentär av Christina Tobeck/SR Musik.

Tonsättaren Lo Kristenson intresserar sig för motstånd som musikaliskt uttryck. Den här dokumentären handlar om henne och hur verket "Vridna, vågsång" kom till.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lo Kristenson upplever att det finns ett motstånd som kommer utifrån och som både kan kväva en och utveckla en.

- Ett motstånd som kommer utifrån sätter sig ju ofta i kroppen och gör att man blir väldigt självkritisk och så. För mig har det handlat om att omvandla det till något positivt och hitta vad den kraften kan få vara istället för att bara få vara något som trycker ner en. Om man vrider litet på den så blir det något bra, säger Kristenson.

"Vridna, vågsång" är en ungefär 33 minuter lång stråktrio som Kristenson skrev i nära samarbete med violasten Tove Bagge, violinisten Julija Morgan och kontrabasisten Hanna Cronhjort. Det är ett exempel på hur Lo försöker hitta motståndet i ljuden och instrumenten.

Sätt dig tillrätta, kanske slut dina ögon och hör hur stycket låter!

I programmet medverkar Madeleine Jonsson Gille, som engagerar sig i nätverket Konstmusiksystrar som Lo Kristenson var med och startade, och Tove Bagge.

Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför.

En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac.

Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

2013 fick Kim Hedås uppdraget att skriva ett orkesterstycke på inspiration av en Beethovensymfoni. ”Bara det inte är Eroica”, hann hon tänka, men det var det. Resultatet blev stycket Re:Cai:O.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det här programmet berättar Hedås varför verket Re:Cai:O låter som det gör.

Kim Hedås slog igenom på 90-talet med elektroakustisk musik, men hon har skrivit musik för många olika sammanhang: från gångbroar till krogshower.

En viktig utgångspunkt för henne är de hemligheter vi alla bär, och som vi inte alltid kan sätta ord på.

Vi träffar också Magnus Ohlsson som spelar det instrument som är ett av de mest framträdande i verket - timpani, eller pukor.

Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför.

En P2-dokumentär denna gång av Helena Lopac.

Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

Helena Munktell (1852-1919) var den första svenska kvinnliga tonsättaren som fick en opera uruppförd på Kungliga Operan. Det här programmet handlar om hennes liv i 1800-talets operamiljö.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Operan heter "I Firenze" och består av en akt. Det är en "opéra comique" som i likhet med världens kanske mest spelade opera "Carmen" har en talad dialog, i det här fallet med text av Daniel Fallström.

"I Firenze" uruppfördes på Kungliga operan 1889 och rosades av kritikerna. Bland annat framhöll de Munktells melodiska begåvning, harmoniska uppfinningsförmåga och säkerhet i formbehandlingen.

Operan spelades 13 gånger fram till 1892 och låg sedan orörd i 125 år, till i år.

Den 9 juni i år omsattes partituret åter i klingande musik av Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, sopranen Susanna Andersson, tenoren Joel Annmo och barytonen Fredrik Zetterström med flera, under Tobias Ringborgs ledning i Berwaldhallen.

Konserten den 9 juni spelades in och sändes i P2 Live den 4 november 2017.

En P2-dokumentär av Christina Tobeck.

Victoria Borisova-Ollas är en av Sveriges mest efterfrågade tonsättare. I det här programmet berättar hon om hur hon skrev operan "Dracula" som har urpremiär idag den 28 oktober 2017 direkt i P2.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För librettot på Bram Stokers berömda roman om greve Dracula från 1897 står Claes Peter Hellwig och Kristian Benkö.

Tillsammans med Victoria Borisova-Ollas har regissören Linus Fellbom och scenografen och kostymdesignern Dan Potra skapat en uppsättning som innehåller alltifrån skräck, romantik, viktorianskt mode och storslagna körer.

Hjärtan kommer att krossas, hämnd kommer att utkrävas och blod kommer att flyta.

Det här programmet handlar också om vilka verk som ledde fram till operan "Dracula", däribland "... and time is running past midnight" som är ett slags post scriptum till operan. I programmet medverkar trombonisten Elias Faingersh som Borisova-Ollas gjorde "Hamlet" med på Pildammsteatern i Malmö respektive librettisten Kristian Benkö.

Urpremiären av "Dracula" på Kungliga operan direktsänds i Sveriges Radio P2.

Det här är ännu en del i serien "Möt tonsättaren" där en samtida tonsättare i Sverige presenteras genom ett av de verk som han eller hon har skrivit. För fler delar i serien, se gruppen Tonsättarporträtt här nedanför.

En P2-dokumentär av Pernilla Ståhl.

Exekutiv producent: Fredrik Pålsson/Umami.

I den här tredje och sista delen av vår serie om förbjuden musik handlar det bland annat om läget i Nazityskland på 30-talet och Sovjetunionen på 40- och 50-talen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör hur de båda uppfinningsrika musik-entusiasterna Ruslan Bugaslovskij och Boris Tajgin upptäckte hur de kunde piratkopiera amerikansk musik på röntgenbilder av vinyl och hur musik av Vladimir Vysotskij med flera spreds.

I det här programmet intervjuas Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Uruguay och den norska sångaren och musikern Pål "Moddi" Knutsen om sitt projekt "Unsongs". Där översätter till engelska och framför Moddi misshangliga sånger från hela världen.

Ur tidigare intervjuer hörs bland andra den tysk-amerikanske författaren Thomas Manns son Klaus Mann berätta om hur han pratade om sin far med den tyske kompositören Richard Strauss som med tiden blev en medlöpare till nazisterna. Dessutom lyssnar vi till exempel på musik som nazisterna ansåg som "degenererad" men också hur judiska tonsättare som Berthold Goldschmidt och Erich Wolfgang Korngold som flydde till USA i början av 30-talet skapade ett Hollywood-sound som kan höras än idag.

En P2 Dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.

Vår serie om förbjuden musik fortsätter. I den här andra delen handlar det om vad organisationen Freemuse faktiskt vet om hur den musikaliska yttrandefriheten kringskärs i världen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I det här programmet handlar det närmare bestämt om läget för musiker, sångare och andra i exempelvis Ryssland, Iran och Tibet, hur det var i diktaturer som de i Grekland, Spanien och Chile på 60-70-talen - då frihetskämpar som Victor Jara mördades - och i Brasilien då música popular brasileira-stilen växte fram.

Det handlar också om hur den musikaliska yttrandefriheten kan kringskäras i demokratiska länder som England och USA. Under Gulfkriget 1990 satte brittiska public service-bolaget BBC upp 68 låtar som ansågs mindre lämpliga att spela, däribland Kate Bush' "Army dreamers", och inför Irakkriget 2003 slutade en rad amerikanska radiostationer att spela countrymusikgruppen Dixie Chicks låtar.

I det här programmet intervjuas Mauricio Vigil som satt fängslad för sin politiska kamp i Uruguay, en av grundarna av och frontfigurerna för Freemuse Ole Reitov och den palestinske rapparen och tidigare fristadsmusikern i Göteborg Khaled Harara.

Ur en tidigare intervju hör vi också Sveriges Radio-medarbetaren Bengan Wittström intervjua den tjeckiske folksångaren Jaroslav Hutka som tvingades i landsflykt och dennes fru Daniela Hutka.

En P2-dokumentär av Ola Anderstedt. Mixning och teknik Anders Olsén.