
Sign up to save your podcasts
Or


Jag älskar två saker, musik och människor, sa dirigenten och tonsättaren Leonard Bernstein, som med sin unika förmåga att dela med sig av musiken och sin kunskap var så mycket mer än en musiker.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
För den stora allmänheten blev Leonard Bernstein på många sätt själva sinnebilden av en klassisk musiker när han på 50- och 60-talet stod på pulten framför de stora orkestrarna i direktsänd tv. Han kommunicerade musiken till en miljonpublik, berättade om hur musiken är uppbyggd och om kompositörer som Mahler, Sibelius, Stravinsky, Hindemith och Aaron Copland.
Leonard Bernstein läraren var välsignad med en enastående pedagogisk förmåga. Många musiker har genom åren vittnat om hur betydelsefull Bernsteins gärning varit för dem i att välja en bana inom musikens värld.
Johan Korssell reser till New York för att besöka platser som var centrala i Bernsteins liv. Han träffar dottern Jamie Bernstein i The Bernstein Family Apartment på Manhattan, beger sig till New York-filharmonikernas arkiv, möter musikkritikern och Bernstein-beundraren David Hurwitz och tar sig slutligen till Leonard Bernsteins grav i Green-Wood Cemetery i Brooklyn.
En dokumentär från 2021 av Johan Korssell.
Evert Taube gav oss inte bara sommardrömmen förpackad i visans form utan tog oss också ut i världen. I den här första delen berättar han själv om sin ungdom och den slingrande vägen fram till scenen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Deux Filles är på väg mot toppen inträffar den stora tragedin. Ett utbränt hus i Alger blir det sista spåret efter elektroduon, men exakt vad som hänt dem är höljt i dunkel. Fram till nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
1982 dyker två unga, franska musiker upp på avantgardehimlen: Claudine Coule och Gemini Forque. Den innovativa duon kallar sig Deux Filles och deras liv är sedan tonåren sammanflätade av död och sorg, vilket också märks på deras album.
Debutplattan ”Silence & Wisdom” väcker stort intresse hos den brittiska popeliten och jämförs i pressen med pionjärer som Jean-Michel Jarre och Brian Eno. Att två kvinnor producerar experimentell musik hör inte till vanligheterna i 80-talets konstkretsar och förutom de drömlika melodierna triggar också gruppens romantiska estetik många manliga journalisters fantasi.
Deux Filles har framtiden för sig och festerna avlöser varandra, men runt hörnet väntar katastrofen. Inför sitt tredje album reser Coule och Forque till Nordafrika för att ladda batterierna. Där upphör alla spår. Tidningarna berättar om hur främlingslegionen hittat ett utbränt hus i Alger, men exakt vad som hänt tjejerna är en gåta. Fram till nu.
En dokumentär från 2021 av Anna Charlotta Gunnarson.
När Deux Filles är på väg mot toppen inträffar den stora tragedin. Ett utbränt hus i Alger blir det sista spåret efter elektroduon, men exakt vad som hänt dem är höljt i dunkel. Fram till nu.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1982 dyker två unga, franska musiker upp på avantgardehimlen: Claudine Coule och Gemini Forque. Den innovativa duon kallar sig Deux Filles och deras liv är sedan tonåren sammanflätade av död och sorg, vilket också märks på deras album.
Debutplattan ”Silence & Wisdom” väcker stort intresse hos den brittiska popeliten och jämförs i pressen med pionjärer som Jean-Michel Jarre och Brian Eno. Att två kvinnor producerar experimentell musik hör inte till vanligheterna i 80-talets konstkretsar och förutom de drömlika melodierna triggar också gruppens romantiska estetik många manliga journalisters fantasi.
Deux Filles har framtiden för sig och festerna avlöser varandra, men runt hörnet väntar katastrofen. Inför sitt tredje album reser Coule och Forque till Nordafrika för att ladda batterierna. Där upphör alla spår. Tidningarna berättar om hur främlingslegionen hittat ett utbränt hus i Alger, men exakt vad som hänt tjejerna är en gåta. Fram till nu.
En dokumentär från 2021 av Anna Charlotta Gunnarson.
”Redan när jag var åtta år och hörde bouréen ur tredje cellosviten visste jag att jag skulle kunna spela den på cello”, säger Anne-Marie Tålig. Hon är inte ensam om att älska Bachs cellosviter – men länge var musiken bortglömd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Cellisten Pablo Casals hittade noterna till Bachs sex cellosviter i en musikaffär i Barcelona 1890. Vid den tiden ansågs inte cellon som ett soloinstrument. Författaren G.B. Shaw hävdade samma år att cellon lät som en instängd humla i en kruka.
Casals tog tolv år på sig innan han vågade spela något ur sviterna offentligt. I dag tillhör de Bachs mest omtyckta och spelade verk. I det här programmet möter vi vanliga människor, vars liv kretsat kring cellosviterna sedan de hörde dem första gången.
En dokumentär från 2021 av Anton Karis.
Redan när jag var åtta år och hörde bouréen ur tredje cellosviten visste jag att jag skulle kunna spela den på cello, säger Anne-Marie Tålig. Hon är inte ensam om att älska Bachs cellosviter men länge var musiken bortglömd.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Cellisten Pablo Casals hittade noterna till Bachs sex cellosviter i en musikaffär i Barcelona 1890. Vid den tiden ansågs inte cellon som ett soloinstrument. Författaren G.B. Shaw hävdade samma år att cellon lät som en instängd humla i en kruka.
Casals tog tolv år på sig innan han vågade spela något ur sviterna offentligt. I dag tillhör de Bachs mest omtyckta och spelade verk. I det här programmet möter vi vanliga människor, vars liv kretsat kring cellosviterna sedan de hörde dem första gången.
En dokumentär från 2021 av Anton Karis.
För vissa ställdes allt in. Andra kunde ställa om och lyckades bättre än någonsin. Men alla påverkades av covid-19, pandemin som vände upp och ned på Sveriges musikliv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nyårsafton 2019 får Världshälsoorganisationen, WHO, information om att Kinas mångmiljonstad Wuhan har drabbats av ett nytt virus. Vad man inte vet är att viruset snart kommer utvecklas till en global pandemi med över 250 miljoner människor smittade.
En månad senare upptäckts det första covid-19-fallet i Sverige.
I det här programmet reser Amanda Lindström genom halva landet och följer hur pandemin påverkat musiklivet. Hon möter professionella musiker och de som sjunger och spelar på fritiden, de som jobbar bakom scenen och de som sitter i publiken.
En dokumentär från 2021 av Amanda Lindström.
För vissa ställdes allt in. Andra kunde ställa om och lyckades bättre än någonsin. Men alla påverkades av covid-19, pandemin som vände upp och ned på Sveriges musikliv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nyårsafton 2019 får Världshälsoorganisationen, WHO, information om att Kinas mångmiljonstad Wuhan har drabbats av ett nytt virus. Vad man inte vet är att viruset snart kommer utvecklas till en global pandemi med över 250 miljoner människor smittade.
En månad senare upptäckts det första covid-19-fallet i Sverige.
I det här programmet reser Amanda Lindström genom halva landet och följer hur pandemin påverkat musiklivet. Hon möter professionella musiker och de som sjunger och spelar på fritiden, de som jobbar bakom scenen och de som sitter i publiken.
En dokumentär från 2021 av Amanda Lindström.
Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
”Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat”.
Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.
Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.
I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.
En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.
Året är 1968. Märta Ramsten sitter i en hyrd Volvo Amazon med inspelningsutrustning i bakluckan. Hon är på väg ut på en resa, en resa som ska rädda den svenska folkmusiken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Resande i folkmusik, är den något ovanliga yrkesbeteckning jag skulle kunna sätta på mitt visitkort. Förr gick försäljare av skillingtryck från dörr till dörr och försökte sälja visor. År 1968 åker jag från by till by och köper tillbaka dom, bildligt talat”.
Så skriver Märta Ramsten i sin resedagbok 1968.
Märta Ramsten är docent i musikvetenskap och jobbade på Svenskt visarkiv 1968 till 2001. Under sina år på visarkivet spelade hon in och intervjuade en mängd vissångare och spelmän från samtliga landskap. Den här dokumentären handlar om Märta Ramstens första inspelningsresa 1968.
I programmet hör vi Märta Ramsten själv berätta om resan. Medverkar gör också musiketnologen och forskningsarkivarien Wictor Johansson, som är ansvarig för de audiovisuella samlingarna på Svenskt visarkiv, och folkmusiksångerskan Ulrika Bodén.
En dokumentär från 2021 av Irma Norrman.
From the publisher's feed