
Sign up to save your podcasts
Or


Tuschpennor, pappersformat och misstag vi lärde oss av. I den sista och
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Johanna Koljonen har plockat ut en välförtjänt semestervecka för att åka till Tallinn och se Metallica. Men P3 Kultur stannar inte av för det. Vi har kallat in en vikarie av högsta klass. I veckans program kommer Sonja Schwarzenberger att leda er igenom två radiotimmar om dansen, revolutionen och skammen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Någon gång för länge sedan kläckte den gamla anarkisten Emma Goldman ur sig ”if I can’t dance to it, it’s not my revolution”. En devis som är lätt att skriva under på. Men hur tänkte hon egentligen?
Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, hälsar på hos Sonja i studion för att prata om den nyligen avlidna författaren och dansgolvsrevolutionären Kerstin Thorvall. Kerstin stred för alla kvinnors rätt att dansa hur de vill, när de vill, över alla tänkbara gränser. Och hennes gärning anses provocerande och skamlig än idag – men varför är det så? Dessutom berättar Tiina om vad som får henne själv att börja röra på höfterna.
”Spela nåt som man kan dansa till”, lyder ett ofta förekommande klagomål vid dj-båset. Men exakt vilka ljud är det som får folk att börja röra på sig och sedan tappa förståendet på golvet? Musikteoretikern och dj:n Nathan Hamelberg förklarar dansgroovets byggstenar i en rytmiskt gungande ljudessä.
Svenska koreografen Gunilla Heilborn har förvandlat dokusåpan Farmen till dansföreställning, gjort prisbelönta kortfilmer och vill gärna ha en dos av Killer Bob från Twin Peaks i sina verk. Belgiske Alain Platel från det hyllade kompaniet Les Ballets C de la B hämtar sin inspiration från tics, spasmer och skador i nervsystemet och vill inte riktigt kalla sig koreograf. För P3 Kulturs Sara Lundin berättar de hur de gör för att skapa störd, skamfylld och samtidigt lite blyg anti-dans, långt bort från den väldrillade och perfektionistiska normen i dansvärlden.
Tangon beskrivs ofta som en av världens mest sexualiserade och könsrollsstyrda danser, ett slags vandrande förspel med machovinkel. Så hur fräscht är det att som upplyst samtidsmänniska leva för tango? Maria Törnqvist, författaren till boken Tangoexperimentet, kommer till studion för att förklara.
Givetvis kommer även P3 Kulturs bokklubbsföreståndare Roger Wilson förbi för ännu ett nedslag i b-kändis-biografiernas värld. Och det verkar som att han verkligen har fastnat i de litterära biprodukterna runt dokusåpan The Hills. Så förvänta er mer prat om Lauren Conrad, Heidi Montag, Spencer Pratt och snurriga meta-verklighets-nivåer i La-la-land.
I serieskolans andra del berättar serietecknarna Mats Jonsson och Lisa
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En valkampanj är ganska mycket som Americas Next Top Model. Vilka som är snälla, smarta och konstruktiva är viktigt för tittarna, men inte för slutresultatet. Det som räknas i finalen är inte hur man faktiskt är utan vem som får till det perfekta budskapet. Vem som är snygg på bild. Det är kanske inte den bästa grunden för att välja våra makthavare, men det är så det ser ut - också här i Sverige. P3 Kultur kastar sig in i maktens garderober för att ta reda på hur denna verklighet formar politiker-subkulturen i offentligheten, i partierna, i Almedalen och i riksdagen. Vi får besök av Torbjörn Nilsson, författare till den färska reportageboken De omänskliga, möter den liberala ledarskribenten Karin Rebas för powerblondinspaning i riksdagen och snackar mode och makt med modeexperterna Maria Ben Saad och Daniel Lindström. Dessutom analyserar den definitiva politikermodepanelen - ledarskribenterna Katrine Kielos och Sanna Rayman samt modejournalisten Daniel Björk - det svenska politiska skiktets sartoriala instinkter. Vi går igenom det senaste årets största modeögonblick i den svenska politiken och närläser Birger Schlaugs kofta, Maria Wetterstrands papiljotter, Sven Otto Littorin -skägget och Mona Sahlins nya tantighet. Dessutom sammanträder B-kändis-biografibokklubben kring The Hills-Lauren Conrads djupt självbiografiska roman L.A. Candy.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Molnet? Ja, molnet - den fluffiga metaforen för den osynliga internetkopplade etern av information som ständigt omger oss. Låter det flyktigt och svårgreppat? Det är det inte. Det här programmet handlar om dig, och hur du lever ditt liv i Googleåldern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den senaste tiden har vi läst oresonligt många Googleböcker. Vi har blivit uppkopplat optimistiska och samtidigt skräckslagna inför det stundande informationsherraväldet och den frivilliga självövervakningen.
Andreas Ekström, författare till reportageboken Googlekoden, diskuterar tillsammans med P3 Kulturs Johanna Koljonen skräck och förhoppningar i skuggan av Googles allt större ambitioner och framgångar. Hur mycket makt och resurser har Google? Är de världens största bibliotek eller historiens värsta informationspirater? Hur rädda ska vi vara? Dessutom gör P3 Kulturs bokklubbsledare Roger Wilson en ordentlig genomgång av all annan Google-litteratur värd att läsa.
Det ultimata kontorsparadiset, världshistoriens coolaste arbetsplats, idealet som hela världen ser upp till, heter Googleplex. Hör Ebba von Sydow berätta om sin pilgrimsfärd till Googles huvudkontor. Där är maten är gratis. Massörer och yogainstruktörer patrullerar mellan arbetsstationerna. Man kan lämna in barn och smutstvätt medan man sitter och optimerar programkod hela dagarna. Det är helt enkelt kontoret du aldrig behöver lämna.
Hör också programmeraren Matti Kotsalainen berätta om hur de kreativa webbyråmiljöerna växte fram under 90-talets IT-boom. IT-kontorens färgglada öppna ytor, tänkarhattar, bollhav och skateboards har sedan dess blivit norm för arbetsplatser världen över. Men hur gick det till när IT-företagens estetik och värderingar erövrade världen? Och kan man verkligen bygga fram kreativitet?
Programmet avrundas med en ordentlig paneldiskussion mellan digitalstrategen och Geek Girl Meetup-grundaren Heidi Harman, Det postdigitala manifestet-författaren Rasmus Fleischer samt Anders Rydell, framtidsredaktör på Bon och medförfattare till reportageboken Piraterna: de svenska fildelarna som plundrade Hollywood. Tillsammans med Johanna Koljonen samtalar om hur Googleåldern påverkar villkoren för kulturen, medierna och människorna.
Ja, och sedan har vi det här fluff-flummiga molnet igen. Varifrån kommer egentligen alla krystade metaforer som används för att beskriva vår internetverklighet? P3 Kultur undersöker. Och ger svar på söndag.
Kära vän, vi arbetar på ett sätt som är destruktivt och ruttet. Vi här i samhället. Och vi här på redaktionen. Konstiga tider, långa dagar, tusen pauser på Facebook men inga i friska luften, ont i ryggen, minnesproblem, sömnsvårigheter. I landskapskontor är det aldrig tyst och den senaste månaden har det dessutom pågått något slags renovering precis bakom väggen här i vår radiogruva - bilor, släggor och borrar har blivit ett dagligt inslag i vår arbetsmiljö. (Ibland har du också hört sådant i bakgrunden av programmet. Förlåt). Åtminstone två personer har gråtit på jobbet helt enkelt för att borrandet driver oss till vansinne. Borrandet, kan man säga, blev droppen. Borrandet blev en konkret symbol för allt det där som i din vardag kan vara osäkerhet över anställningen, en mobbare till chef eller ett bostadslån som plötsligt har blivit ohanterligt dyrt. Vi behövde göra något. Bryta. Dra ett streck och ta en time-out. Därför gjorde vi det här programmet. I söndagens P3 Kultur ger vi oss på jakt efter avslappning. Filmaren Cecilia Neant Falk besöker oss för att berätta om sina samtal med den Sri Lankesiske meditationsgurun Upul Nishanta Gamage, och hur dessa blev den ytterst rofyllda filmen . Vi undersöker Klubb Kristallen i Malmö - en utekväll som är som ett charterparadis för själen - och hälsar på hos den bästsäljande avslappningskompositören Uffe Börjesson. Vi lyssnar på två nästan stresslösa dokumentärer från Istanbul och förvandlar studion till en yerba mate-salong där de tunga samhällsjournalisterna Victoria Klesty, Martin Gelin och Sonja Schwarzenberger kan sparka av sig skorna och mötas i ett intimt samtal om mysets alfahanne, Viggo Mortensen. Det här är ett radiprogram med fågelkvitter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 21 mars firas med pukor, trumpeter, distade powerackord och smattrande trummaskiner när P3 Kulturs Johanna Koljonen utropar världslyrikens dag till rocklyrikens dag. Det blir en odyssé i ordkonst från den politiske rapparen Max Peezay tillbaka till 1700-talets Anna Maria Lenngren via Harriet Löwenhjelm - och sedan tillbaka till Thåström, Pascal, Marie Bergman, Kent och många, många fler.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
P3 Kulturs Sara Lundin möter grimeartisten Max Peezay för att diskutera politiska låttexter – var hittar vi dem, hur ser ut i dag, hur farliga är de? Max anser att palmprydda stränder är konstiga ställen att skriva på när det finns utförsäkrade förortsmorsor, portuppgångar och vräkningar att skildra. Max, eller Tom Piha som han heter i det vanliga livet, berättar även om inspirationen och metodiken bakom sitt raka rapspråk.
Enligt rockhistorikerna föddes den moderna svenska rockslyriken när Pugh Rogefeldts släppte sitt debutalbum Ja, dä ä dä 1969. Men den den moderna svenska låttextens 40-årsjubileum firades aldrig. Skandal, tycker P3 Kulturs producent Tommie Jönsson och ställer till med ett försenat kalas i studion. Det munhuggs om de bästa låttexterna, blåses i partyflärpar och givetvis framförs ett försenat grattis till pionjären Pugh. Bland gästerna hör du även Monty (även känd som David Pagmar eller Montt Mardié) förklara sin kärlek till Mauro Scoccos raka texter och frilansjournalisten Elin Grelsson som förklarar hur Kent-texterna har utvecklats genom åren.
P3 Kulturs programledare Johanna Koljonen ringer upp skådespelaren Stina Ekblad för att få höra om hur det gick till när hela skådespelareliten samlades för att spela in den monumentala cd-boxen Dikt 1598-1939, en samling med det allra bästa av svensk och finlandssvensk lyrik från fem sekel, hela vägen från Stiernhielm till Edith Södergran.
Den enorma diktboxen dissekeras sedan av musik- och litteraturjournalisterna Alice Kassius Eggers och Sebastian Suarez-Golborne. De förklarar varför poeten Harriet Löwenhielm var sin tids Ian Curtis, klargör kopplingarna mellan 1700-talsdiktaren Anna Maria Lenngren och proggig Marie Bergman-reggae från 70-talet samt upplyser om hur gåspennan fortfarande lever kvar som skrivdon i Joakim Thåströms texter.
Nu växlar vi upp takten i serieskolan här i P3 Kultur. Tanken är att vi
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dåliga sexskildringar i litteraturen diskuteras av Gustav Almestad,
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Erotik och effektivitet är ledorden för veckans program. P3 Kulturs Roger
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
From the publisher's feed