Det är över nu. Jag är helt färdig med artistlivet även om jag älskade varje sekund av det, säger Anne-lie Rydé som rört sig mellan olika genrer under hela sitt artistliv.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Anne-Lie Rydé slog igenom som en punkbomb och jobbade sig sedan in i den svenska folksjälen genom schlager, pop och musikaler.

– Lillbabs sa en gång till mig att det kommer en tid då du inte längre vill resa men jag trodde henne inte. Men nu är jag där, säger Anne-Lie Rydé och berättar vad hon nu ser fram emot att göra när livet inte längre består av jobb och turnéliv.

I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?

Programmet är gjort 2024.

Reporter Stina Ivansson 
Producent Sofia Kottorp
Slutmix Jakob Knabäck

För tio år sedan tappade jag lusten helt att stå på scenen, berättar Björn Skifs. Men nu är sångaren och underhållaren 77 år och har inga planer på att lägga av.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sedan 60-talet har Björn Skifs underhållit svenskarna med allt från pop och rock till skådespeleri i film och TV. Trots att kroppen och orken inte är som förr har han idag 2024 inga planer på att kliva ner från scenen, berättar han.

– Jag vet inte vad jag ska fylla hålet med när jag kliver av som artist, säger Björn Skifs.

För ett antal år sedan hamnade han i en arbetsrelaterad konflikt som gjorde att han höll på att sluta med artisteriet. Men lusten kom tillbaka trots att han får en klump i magen varje gång han tänker på konflikten, säger han.

I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?

Programmet är gjort 2024.

Reporter Stina Ivansson 
Producent Sofia Kottorp
Slutmix Jakob Knabäck

Göran träffar Christina på en resa i Afrika i mitten av sextiotalet. Han blir förälskad, men de skiljs snart åt. Det ska gå nästan ett halvt sekel innan han bestämmer sig för att söka upp henne igen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Göran packar en väska och reser runt i världen när han är ung på 60-talet. På en dans i Tanzania möter han Christina. Han bjuder upp henne och det slår gnistor direkt.

– Jag kan inte minnas någon annan lika stark och häftig och djup förälskelse. Man går i luften, svävar fram nästan, berättar Göran.

När han drar vidare på sina äventyr lovar han både Christina och sig själv att han ska höra av sig. Men den värdefulla lilla lappen med adressen tappas bort. Och åren går. Men minnet av Christina lever kvar i Göran i decennier.

– Tänk om jag hade stannat, hur hade då våra liv varit?

Dokumentären är gjord 2017.

Reporter Tomas Magnusson
Producent: Sofia Kottorp

1911 togs Ernst Frank, 17 år, av polisen i Malmö, misstänkt för att ha sålt sex till män. Ibland bar han smink och klänning och kallades av polisen för damkomiker. Nu söker vi svaret på vem han var.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1911 i Malmö. En stor homosexhärva rullas upp genom spaningsarbete av detektiva polisen. Flera herrar blir gripna: en pappershandlare, en bokhandlare, en konduktör, en kypare, en bokhållare och en springpojke. Springpojken är yngst, 17 år. Men han var bara 13 när han först utövade onaturlig otukt, säger han till polisen. Han heter Ernst Algot Frank.

Han kommer från ett mycket fattigt hem och har nu upptäckt att det finns pengar att tjäna på att prostituera sig, sälja sex till män. Av polisförhören framgår att han ibland pudrar sig när han går ut för träffa personer med ”perversa böjelser”. Och han finns i det fotoalbum som polisen byggt upp över ”damkomiker”, alltså män som prostituerar sig i damkläder.

Men vem var han egentligen, varför prostituerade han sig och varför klädde han sig i klänning? Var han bara fattig? Eller fann han också ett nöje i att ha sex med män? Och varför klädde han sig i damkläder - var han kanske egentligen en transperson, fastän begreppet trans inte fanns för 100 år sedan?

Och hur hängde polisens beteckning ”damkomiker” ihop med dåtidens dragshowartister, som kallades damimitatörer och drog storpublik i det folkliga nöjeslivet under tidigt 1900-tal och som också lockade till sig den tidens homosexuella subkultur?

I programmet hjälper också två nutida dragqueens, Mats och Mica (Lily von Strudel och Lolita Lafitte), till att räta ut historiens frågetecken.

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Lotta Malmstedt

Producent: Sofia Kottorp

Slutmix: Mattias Miselli

Katten Luffar-Lasse från Trollhättan gör som han vill, vilket har lönat sig. Han har ett eget konto på sociala medier och en rondell utsmyckat efter sig. Hör berättelsen om Sveriges kändaste katt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Katten Luffar-Lasse äter och sover hemma hos sin ägare Elin Karlsson. Men för övrigt är han en mycket egensinnig katt.

Allt började med att Lasse tog dagliga promenader till det närliggande köpcentrets parkering. Men av oro för att katten skulle bli påkörd hörde många av sig till hans ägaren Elin. Det blev så många samtal och så många vändor till köpcentret att hon till slut skapade ett Facebook-konto åt sin katt. Kontot växte lavinartat och sedan rullade allt på i snabb takt.

Idag har Luffar-Lasse en trafikrondell utsmyckad efter sig i Trollhättan och han har också varit med att dra in två miljoner till Musikhjälpen för att minska svälten i världen.

Här är berättelsen om den unika katten som tog svenskarna med storm .

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Samuel Stålros
Producent: Sofia Kottorp
Slutmix: Ida Franzon

I generationer har tavlan med fiskargubben hängt i våra hem. Många tror sig veta vem som är avbildad men alla har haft fel! Samlaren Fredrik Björkman gav sig ut på en resa för att söka sanningen.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De flesta svenskar känner direkt igen porträttet av den fårade fiskaren med pipa, sydväst och melankolisk blick. Tavlan har spridit trygghet och saltstänkt manlighet i våra hem under flera årtionden.

Tavlan massproducerades och blev med tiden en av våra vanligaste väggprydnader – älskad av folket, brännmärkt som kitsch av konstkännarna. Och eftersom ingen har vetat något om tavlans historia, har olika myter om fiskargubben uppstått i saknaden av information. Många har hört att den gamle mannen på tavlan är just deras farfar eller gammelmorfar.

Fredrik Björkman i Söderhamn samlar på fiskargubbe-tavlor sedan många år tillbaka. Han har länge fascinerats av alla teorier som kretsar kring om mannen på porträttet.

– Han är ju en del av den svenska tapeten. Han är ju lika svensk som en klotgrill eller en tall eller en Volvo 245 som sliter över Tjörnbron.

Men hur svensk är Fiskargubben egentligen? Och hur mycket substans finns det i alla dessa påståenden om att tavlan föreställer en lots från Halland, en fiskare från Käringön eller en legendarisk holländsk sjöräddare?

Hösten 2023 bestämde sig Fredrik för att gå till botten med den gåtfulla Fiskargubben.

Med hjälp av den frivillige arkivgrävaren Stefan Gemzell började han att söka efter spår efter tavlan och dess målare. Följ med på Fredriks och Stefans jakt efter sanningen om Fiskargubben – en resa som tar dig från hårda granitklippor i Bohuslän till ett nedlagt Fiskeläge utanför Hamburg. Hötorgskonstens största mysterium står inför sin lösning.

Medverkande:

Fredrik Björkman, kulturjournalist som driver Sveriges Fiskargubbemuseum i Söderhamn

Stefan Gemzell, ljusdesigner och researcher

Harry Haerendel den yngre, son till konstnären Harry Haerendel

Gerhard Haerendel, son till konstnären Harry Haerendel          

Sylvia van der Moost, intendent på nederländska sjöräddningsmuseet

Rob Scholte, konstnär

Jarl Ankarhem, aktiv i hembygdsföreningen på Käringön

Stefan Persson, ättling till lotsförman Adolf Ekman

Dokumentären är gjord 2024.

Reporter: Tommie Jönsson, Iris Media AB
Producent: Peter Gropman, Iris Media AB
Executiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp

Det passar mig egentligen inte alls att jobba som artist säger countrydrottningen Kikki Danielsson. Trots det har hon stått i strålkastarljuset i nära ett halvt sekel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Från blygt och olyckligt adoptivbarn till rikskänd popsensation och countrydrottning. Men livet på scenen har ibland kostat mer än vad det har smakat, berättar Kikki Danielsson.

– Att sjunga är livsviktigt för mig, men att ha det som jobb?

I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?

Låtar som hörs i progammet:
Kikki Danielsson - Bra vibrationer
Wizex - Miss Decibel
Kikki Danielsson - Stand by your man
Sweet 'n' Chips - God morgon
Kikki Danielsson - Det har jag lärt mig
Kikki Danielsson - Ängel med sorgkant

Programmet är gjort 2024.

Reporter Stina Ivansson 
Producent Sofia Kottorp
Slutmix Jakob Knabäck

Det är nåt jävla gift att stå på scenen, säger frontfiguren i Lasse Stefanz, Olle Jönsson. Trots att han med ålderns rätt skulle kunna gå i pension lever han sitt liv i strålkastarljuset.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Han är en långsint dansbandskung i ormskinnskavaj och har sjungit sedan han var tolv år gammal. I år, 2024, fyller Olle Jönsson 69 år.

– Jag har ett fruktansvärt stort bekräftelsebehov, säger Olle Jönsson om sin allra största drivkraft.

I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?

Låtar som hörs i programmet
Lasse Stefanz - En sång om sommaren
Lasse Stefanz - Peppelinos bar
Lasse Stefanz - Det regnar och regnar
Lasse Stefanz, Sofie Svensson och Dom Där - Kom och rulla i mitt rullande hus
Lasse Stefanz - Huaröd
Lasse Stefanz - En säng av rosor

Programmet är gjort 2024.

Reporter Stina Ivansson 
Producent Sofia Kottorp
Slutmix Jakob Knabäck

En kväll i april 1997 hittas en man hängd i en taklägenhet i Chicago. I ett skåp hittar man en resväska som innehåller hans länge bevarade hemlighet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det här är en berättelse om hur en polsk avhoppares jakt på ett friare liv i USA sannolikt resulterar i en högst inrutad tillvaro där han - av rädsla för att hittas av den polska militära säkerhetstjänsten - ständigt känner sig tvungen att se sig om över axeln.

Följ med på stridspilotens sista resa!

Stridspilotens sista resa är en direkt uppföljare till P4 Dokumentären från 2018: Den försvunne stridspiloten.

Programmet gjordes 2021.

Reporter: Henrik Martinell 
Producent: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Slutmix: Thobias Ericsson

[email protected]

Hösten 1957 kraschlandar ett polskt stridsflygplan på en åker i Halland. Piloten - en ung polsk avhoppare - klarar sig mirakulöst nog oskadd. Men vem var han och var finns han nu?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kraschlandningen var slutet på ett av de mest sensationella flyktförsöken från andra sida järnridån. 

Direkt efter landningen begär piloten politisk asyl och genast utbryter diplomatiska diskussioner på hög nivå. 

Men där slutar spåren efter honom. Vad hände med piloten sedan?

Följ med i jakten på den försvunna stridspiloten!

P4-Dokumentären är gjord av Henrik Martinell, P4 Halland. [email protected]