Avsnittet den 30 mars är det sista avsnittet av P4 Världen, som läggs ner som en del av Sveriges Radios besparingar. Vi återvänder till några av korrespondenterna och berättelserna från förr och närtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Påskafton är speciell på många platser i världen, men kanske ingenstans riktigt så speciell som i Jerusalem, där Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén varit åtskilliga gånger. I år sker firandet parallellt med kriget mellan Israel och Hamas och det enorma humanitära lidandet i Gaza, men redan förra året så var det ett spänt läge i Jerusalem inför påsken.

Vid åtskilliga tillfällen har vi pratat om hur olika länder tacklar sina egna gängproblem, och det landet vi kanske blickat mest mot är Danmark, där Samuel Larsson är korrespondent. Vi undersöker hur det gått med några av förslagen som inspirerat inte minst svenska politiker, till exempel visitationszoner. Vi pratar också med Peder Gustafsson, som många år var korrespondent i Bangkok, om bland annat de asiatiska regnskogarna som kanske hamnat lite i skuggan av diskussionen om avverkningarna i Amazonas.

Till sist pratar vi med tidigare programledare och numera afrikakorrespondent Richard Myrenberg, som ledde programmet in i pandemin och därefter såg mycket av sin rapportering handla om just det. Då slog nedstängningarna hårt mot de fattigaste delarna av befolkningen i flera länder, samtidig som stora delar av kontinenten brottades med vaccinbrist när länder i hela världen försökte köpa in doser till sin egen befolkning.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Fabian Begnert

Den 24 februari är det två år sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som skakade Europa. Vi återvänder till fronten och blickar framåt i kriget som kan forma många fler än bara ukrainarnas framtid.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sen den 24 februari 2022 har Lubna El-Shanti varit Sveriges Radios ständiga röst från kriget, både vid fronten bland soldaterna och i städerna där många ukrainare försöker leva livet som vanligt mellan flyglarm och strömavbrott till följd av den ständigt beskjutna infrastrukturen. Sen krigsutbrottet och en allt mer stillastående frontlinje, så har drönare fått en större roll i kriget. Precis innan årsdagen åkte hon till fronten vid Kharkiv, där hon tillbringade natten med en grupp drönarpiloter. Hör både henne och hennes minnen från kriget som nu pågått i två år, och reportaget från fronten i sin helhet.

En annan som minns den där dagen särskilt väl är Khrystyna Hevchuk, 23, som bodde i västra Ukraina med sin familj när kriget bröt ut. Efter en vecka beslutade sig hon, hennes mamma och systrar att lämna landet och ta sig till Sverige, medan hennes pappa blev kvar. Idag talar hon flytande svenska och jobbar heltid, men riktigt så lätt gick det varken för hennes familj eller många andra ukrainare i Sverige. Hon driver en ideell förening för att förbättra ukrainares situation och berättar om vad hon tror behövs för att livet ska bli lite lättare för de många ukrainare som lever i Sverige sen krigsutbrottet. Medverkar gör också Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan, om läget i kriget just nu och hur krigets tredje år kan tänkas utspela sig.

I slutet av programmet ber vi också er lyssnare att gräva i minnesbanken inför P4 Världens sista avsnitt den 30 mars. Då planerar vi att återvända till några av berättelserna och platserna vi fått höra om genom åren, och om du har något särskilt just du vill höra om, tveka inte att mejla till [email protected].

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Brady Juvier

I år kan nästan hälften av alla människor i världen gå och rösta. Men de demokratiska länderna blir färre och flera av valen sker i auktoritära länder. Hur mycket behöver ledarna där ändå lyssna på sina befolkningar?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mars håller Ryssland presidentval och runt 110 miljoner personer kan gå och rösta. Men väldigt lite med valet är på något sätt demokratiskt, där oppositionspolitiker och Putin-kritiker som Alexej Navalnyj sitter i fängelse eller är döda. Samtidigt håller Putin och Kreml landets medier i ett järngrepp och det finns omfattande lagar mot att uttala sig mot den förda politiken, som i frågan om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och HBTQ-frågor. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén reder ut hur valet över huvud taget kan gå till, och hur mycket Putin ändå bryr sig om vad folket tycker, och protesterna som fortfarande hörs. Hör också Ekots Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur kommunistpartiet i Kina med Xi Jinping i spetsen hanterar folkviljan, där man inte har ett val att förhålla sig till på samma sätt som i Ryssland.

Ett av de instituten som mäter hur det går för demokratin i världen är V-Dem vid Göteborgs universitet, som professor Staffan I Lindberg är föreståndare för. För trots valen krävs mycket mer för att vara en fullvärdig demokrati, och flera länder som i all väsentlighet varit det börjar röra sig i auktoritära riktningar. Men det finns också ljusglimtar och exempel på när demokratiarbetet gett resultat runt om i världen, och politiska vändningar i val som ändå hölls som ledde till mer demokratisering än vissa vågat hoppas på.

Ett av exemplen är Zambia, en ung demokrati i södra Afrika som inför valet 2021 visade många varningsflaggor. Oppositionen kunde inte kampanja fritt med hänvisning till pandemirestriktioner, och det fanns en oro att om oppositionen med de förutsättningarna skulle vinna, så skulle inte maktskiftet ske fredligt. Men det blev precis tvärtom. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myhrenberg var där och bevakade, och berättar hur vändningen gick till – och problemen som kvarstår.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Sophie Andersson

På lördagskvällen drar Melodifestivalen igång i Malmö, där dessutom finalen i Eurovision kommer hållas senare i vår. Samtidigt pågår en debatt om Israels medverkan med anledning av kriget mot Hamas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter Hamas brutala terrorattack på Israelisk mark den 7 oktober så har den efterföljande Israeliska markinvasionen av Gaza fått både stöd och kritik. En plats där debatten verkligen märkts av på flera sätt är i Malmö, där det är återkommande demonstrationer till stöd för Palestina samtidigt som det återkommande berättats om hur de med judisk bakgrund, oavsett koppling till Israel, känner sig allt mer otrygga. Ekots Revend Shexo bevakar Malmö och berättar hur det låter där när tävlingen drar igång. Vi kopplar också upp Sveriges Radios nya mellanösternkorrespondent Samar Hadrous, som precis varit i Israel och berättar hur debatten om landets medverkan i Eurovision skildras där.

Samtidigt är det inte första gången politik blandar sig i tävlingen, och EBU som ansvarar för tävlingen har särskilda regler för när ett land kan slängas ut. Programledaren för Svensktoppen och Sveriges Radios Eurovisionexpert Carolina Norén reder ut skillnaderna och likheterna när politiken blandat sig i tidigare år. Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren berättar också vilken effekt den sortens markeringar får på Ryssland, och hur man ser på Eurovision där idag.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Jakob Gustavsson

Det var en utdragen process, men efter många om och men så skrev Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under Sveriges Nato-ansökan och Sverige tog ett sjumilakliv mot att bli fullvärdig medlem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En plats som kan komma att spela en viktig roll i ett Nato-anslutet Sverige är sydöstra Sverige med Blekinge och Kalmars län, där det södra har stor militär närvaro och det andra inte alls. Men det är något som landshövdingen i Kalmar tror kan komma att ändras, inte minst med tanke på närheten till Baltikum. Ekots reporter Claes Aronsson berättar.

Några som redan nu ser vad som händer när landet ansluter till Nato är Finland, som trots gemensam ansökan till slut gick före Sverige in i Nato. Det påverkar inte minst presidentvalet i helgen, som Sveriges Radios korrespondent Carina Holmberg är på plats för att bevaka.

Samtidigt var Turkiet bara ett av de två länderna som ännu inte ratificerat Sveriges Nato-ansökan, och Ungern är det andra. Där kommer motstridiga besked från premiärministern och talmannen, men även om de ratificerar Sveriges Nato-ansökan är det en del formalia kvar innan Sverige är fullvärdiga medlemmar. Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden berättar vad som är klart, och vad som faktiskt fortfarande återstår. Vi kopplar också upp Ekots Mellanösternreporter Johan Mathias Sommarström, om vad som till slut fick Erdogan och Turkiet att ge med sig i den utdragna processen.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Calle Hedlund

På måndag börjar nomineringsprocessen för Republikanernas presidentkandidat i USA. Donald Trump är favorit, men vilken chans har utmanarna? Och vad skulle ett maktskifte i höst betyda för oss andra?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Innan USA röstar om vem som ska bli president så ska Republikanerna bestämma vem som blir deras kandidat. Det sker i primärval i delstat efter delstat, och först ut är Iowa måndagen den 15 januari. Inför nomineringsprocessen är den tidigare presidenten Donald Trump storfavorit, men han har utmanare, och två som särskilt sticker ut heter Nikki Haley och Ron DeSantis. Sveriges Radios USA-korrespondent Ginna Lindberg är på plats i Iowa och berättar om vad som händer, och kandidaterna som fortfarande hoppas på att sväras in som president om ett år.

Under året har stödet till Ukraina debatterats flitigt i USA och Joe Biden har emellanåt behövt kämpa för att få igenom stödpaketen genom kongressen. Samtidigt vill flera att USA ska behöva ta mindre ansvar i Nato, och att de Europeiska länderna ska betala mer. Så vad skulle ett eventuellt maktskifte betyda för Ukraina och Nato? Det frågar vi Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.

Ett annat land som håller presidentval i år är Ryssland, men där är det knappast någon som spekulerar i vem som kommer vinna när nuvarande presidenten Vladimir Putin håller landet och oppositionen i ett järngrepp. Samtidigt sneglar nog även han mot presidentvalet i USA, på samma sätt som 2016 när Ryssland pekades ut för att ha försökt påverka sociala medier inför valet som då stod mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren berättar mer.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Joachim Persson

2023 har varit ett år i krigets tecken, med kriget i Ukraina som fortgår och kriget mellan Israel och Hamas. Det har också varit ett tufft år ekonomiskt och klimatmässigt - men innehöll också vissa ljusglimtar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 7 oktober inträffade en av de värsta terrorattackerna i modern tid när Hamas anföll Israel och dödade och tillfångatog civila, flera som fortfarande hålls som gisslan. Israel svarade med att bomba och invadera Gaza-remsan med ett enormt humanitärt lidande som följd. Hör Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström, som nu lämnar sitt bevakningsområde som kanske aldrig blir sig likt igen.

Lite i medieskuggan av detta har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått med full kraft, och den omtalade Ukrainska våroffensiven gav inte riktigt de resultat som flera bedömare trodde. Så vad gick fel, och vad händer nu? Korrespondent Lubna El-Shanti berättar.

Samtidigt tyder allt på att 2023 blir det varmaste året som uppmätts enligt den Meteorologiska Världsorganisationen, och med det har flera extrema väderhändelser påverkat människor runt om i världen, men också fått upp frågan än mer på agendan, och kanske spelat en roll i en investering i Örnsköldsvik från Bill Gates som tror på tekniken de utvecklar där. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berättar mer. Medverkar gör också ekonomikommentator Kristian Åström om inflationens 2023 vi lämnar bakom oss, och berättar varför prognosmakarna tror på ett lite ljusare 2024.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Alma Segeholm

Det är dagen innan julafton och runt om i världen firas julen av kristen tro eller tradition. På vissa håll som en minoritet, på andra håll mitt i en pågående debatt om hur traditionsenligt julfirandet ska vara.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Nederländerna och Belgien drar julen igång omkring den andra advent, den 5 eller 6 december, med att man firar helgonet Sinterklaas, den nederländska benämningen på Sankt Nikolaus. Men till traditionen hör också Zwarte Piet, helgonets sotige och svartmålade assistent, vilket fått allt mer kritik genom åren. Hör korrespondent Andreas Liljeheden om det ständigt omdebatterade julfirandet.

I Frankrike spelar maten en central roll, så också på julen, och en särskild tradition är att man äter ostron i stora mängder, vilket har anor långt bakåt i tiden. Sveriges Radios korrespondent Marie-Nilsson Boij rapporterar från Paris

Men julfriden är inte alla förunnat. I Ukraina rasar kriget för fullt och sedan Rysslands fullskaliga invasion har man förändrat sitt julfirande, som tidigare firades i början på januari linje med Ryssland, till att fira jul i december som vi gör här i Sverige. Förra året genomfördes dessutom en kortare vapenvila med anledning av den ryska julen, men det är ingenting som verkar aktuellt i år berättar Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.

Samtidigt pågår den blodiga konflikten mellan Israel och Hamas precis i närheten av de platser som julevangelierna handlar om. Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén berättar om hur det brukar vara, och hur det blir i år.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Linus Sjöholm

Efter Brexit och Donald Trumps valseger 2016 gjorde många analysen att det var väljarna utanför städerna som sagt sitt. Sedan dess pågår en kapplöpning om landsbygdsbornas välvilja.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Sverige har flera partier som traditionellt varit stora på landsbygden, som Centerpartiet och Socialdemokraterna, tappat väljarstöd i takt med att Sverigedemokraterna seglat upp i opinionen till landets andra största parti. I efterdyningarna av det har flera partiledare riktat sina budskap mot just landsbygden som att hela Sverige ska leva, och Ebba Busch (KD) som myntade det uppmärksammade uttrycket ”hjärtlandet”. Pontus Mattsson är korrespondent i London och tidigare politikreporter på Ekot, och han förklarar utvecklingen och varför landsbygdsväljarna hamnat i fokus – inte minst i Storbritannien efter Brexit.

Medverkar gör också Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator, eftersom kommunistpartiet också uppvaktar landsbygden, trots att de inte behöver vinna några väljare i ett land utan fria val.

Medan partierna i Sverige och Storbritannien försöker vinna stöd hos de som redan bor utanför städerna, försöker man i Norge få fler att flytta ut på landsbygden och framför allt till de nordligaste delarna av landet. Det är inte minst en fråga om säkerhet att befolka hela landet, berättar Sveriges Radios korrespondent Carina Holmberg.

Hör också Sveriges Radios korrespondent i Washington Ginna Lindberg om hur Demokraterna försöker undvika en valförlust som 2016, vad republikanska senatorn Ted Cruz kallade för landsbygdens hämnd – och vad Republikanerna och Donald Trump försöker göra för att upprepa tricket och återigen ta plats i Vita Huset.

Programledare: Kajsa Boglind

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Sophie Andersson

Sedan Hamas attack mot Israel och israeliska civila den 7 oktober så har alla världens länder behövt förhålla sig till kriget. Så vem stödjer vilken sida, och hur låter debatten?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under veckan har Israel inlett sin väntade markoffensiv, som svar på Hamas blodiga attack mot landet för snart en månad sedan. Samtidigt har den humanitära situationen inne i Gaza förvärrats och gränsövergången mot Egypten har öppnats för utländska medborgare, men långt ifrån alla Gazas civila har möjlighet att lämna eller ens ta sig till södra delarna av remsan. Sveriges Radios korrespondent Johan-Mathias Sommarström är på plats i Israel och berättar om offensiven, och den så tätt förknippade humanitära katastrofen som kommer med den. Vi pratar även om hur länderna i närområdet förhåller sig till konflikten, vilka som stödjer Hamas och vilka som försöker hålla sig utanför så gott det går.

Samtidigt rasar debatten i andra länder, och precis som i Sverige fick pro-palestinska demonstrationer mycket uppmärksamhet för att fira Hamas attack den 7 oktober. Svaret från officiellt håll i Tyskland har varit tydligt, och förbundskansler Olaf Scholz meddelade att alla aktiviteter som på något sätt stödjer Hamas skulle förbjudas. Sveriges Radios korrespondent i Berlin Daniel Alling rapporterar från Tyskland, om landets officiella hållning och debatten som emellanåt går stick i stäv med densamma.

Samtidigt varnar bland andra EU:s ledare för att kriget mellan Israel och Hamas kan bli något Ryssland och president Vladimir Putin drar fördel av när prioriteringarna skiftar och anfallskriget mot Ukraina inte ligger högst på dagordningen. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren berättar om vad Ryssland gör nu, i båda konflikterna.

Programledare: Per Bergfors Nyberg

Producent: Gustav Franzén

Tekniker: Josef Reinhold