Har du någon gång tänkt att det egentligen går ganska bra – tills något skaver och avslöjar hur mycket du fortfarande bär på? Ibland lever vi som om allt hänger på oss. Ibland som om inget riktigt spelar någon roll. Någonstans däremellan rör sig veckans predikan.

Vi fortsätter vår resa i Efesierbrevet och landar i kapitel 2, där Paulus – från sitt fängelse i Rom – skriver till församlingen i Efesos, staden där evangeliet en gång skakade både hjärtan och ekonomi. Här ryms stora kontraster: död och liv, långt borta och nära, murar som rivs och ett nytt tempel som växer fram. Orden “Av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det” får ljuda mitt i berättelserna om kvinnan som tvättar Jesu fötter i Lukasevangeliet 7, Sackaios i trädet och liknelsen om den oförlåtande tjänaren i Matteus 18.

Kanske är nåd större än vi trott. Och kanske finns det mer att upptäcka än vi anar – nåden har en tendens att överraska.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du någon gång haft svårt att ta in något riktigt gott som sägs om dig? Som om de positiva orden studsar, medan kritiken fastnar och ekar länge?

Dagens predikan tar oss in i inledningen av Efesierbrevet – ett brev skrivet av Paulus i fångenskap, men fyllt av frihet. Med utgångspunkt i orden “Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och Fader som i Kristus har välsignat oss med all andlig välsignelse i himlen” får vi stanna inför vad det faktiskt betyder att vara välsignad, utvald och buren av Gud. Vad innebär det att våra “hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till”?

I första kapitlet skriver Paulus så pennan glöder om allt vi har i Kristus. Det är såna fantastiska sanningar som samtidigt kan vara svårt att ta in. Paulus bön för oss: "Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till, hur rikt och härligt hans arv är bland de heliga och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft har varit verksam." (Ef 1:18-19)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du någon gång sagt förlåt – men undrat om det verkligen förändrade något? Eller burit på något som kändes litet först, men som med tiden blivit tungt?

Veckans predikan tar oss från ett barndomsminne av ett bråk mellan bröder till en större berättelse om synd, ansvar och omvändelse. Med ord som “alla har syndat och saknar härligheten från Gud” (Rom 3:23) rör vi oss genom Bibelns röda tråd av förlåtelse – från Eden till korset, från kung Josias omvändelse (2 Krön 34) till Jesu utmaning att leva annorlunda. Vad händer när vi inser att vi haft fel – även när vi trodde att vi gjorde rätt?

Vad gör förlåtelsen egentligen med oss? Är den bara ord – eller början på något nytt?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Paulus var en förebild i att sträcka sig mot det som låg framför oavsett om han mötte hinder på vägen, för det som var värt nåt för honom var att ha blivit funnen i Kristus.

Det är både så vackert och starkt! Tänk att bli funnen i Kristus!

“För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som skräp, för att vinna Kristus och bli funnen i honom…

och vidare skriver han: “ jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus”. ( Fil 3:8-9, 13)

Han hade fokus i sikte även om han var med om tunga saker längs vägen, har du fokus i sikte och orkar du kämpa vidare genom de tunga passagerna i livet? Glöm inte att ha sikte på målet och att Jesus är med genom allt!

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad gör man när livet egentligen är bekvämt – men något skaver på insidan? När allt fungerar, men hjärtat ändå inte får ro?

Predikan tar oss med från en till synes trygg plats till ett djupt inre uppvaknande. Vi får möta människor som hade alla yttre förutsättningar, men som lät sig beröras av nöd, ansvar och Guds röst. Genom berättelser från Nehemja, Hanna och Jesu egna ord om bön, målas bilden av något som är mer än en religiös vana. Det talas om skillnaden mellan trend och livsstil, om bön som relation snarare än prestation, och om vad som händer när man slutar hoppa över stegen och istället vågar stanna kvar. Bibelord som ”När jag hörde detta satte jag mig ner och grät… och bad inför himmelens Gud” (Neh 1:4) får sätta tonen.

Vad skulle kunna förändras i ditt liv, din stad eller din tro om bön fick bli ett sätt att leva och inte bara något man tar till när det krisar?

Vi går också in i en gemensam bönevecka inför det nya året – ett tillfälle att börja om tillsammans.

Bön: inte bara knäppta händer, utan hjärtslag i rörelse.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer egentligen när kalendern fortfarande är ganska tom, men hjärtat redan känns fullt – av längtan, trötthet eller förväntan? Årsskiftet väcker ofta fler frågor än svar, och kanske är det just där något viktigt börjar, utan att vi riktigt vet vad.

I denna predikan öppnas ett nytt år med tankar om bön, fasta och vad det innebär att skapa utrymme för Gud mitt i vardagens brus. Bilder från öken och vardag, från Emil i Lönneberga till Jesu egna ord, vävs samman med reflektioner om beroende, riktning och modet att stanna upp. Det talas om fasta som något befriande snarare än tungt, som en helig protest mot distraktioner, och som en inbjudan snarare än en prestation. “Människan lever inte av bröd allena, utan av varje ord som utgår ur Guds mun” (Matt 4:4).

Vad skulle kunna hända i ditt liv om du började året med öppna händer istället för full kontroll? 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer när ljus tänds på den plats där ingen väntar sig något alls – mitt i mörker, vardag och trötthet?

Möt herdarna, ofta romantiserade men i verkligheten bortglömda och ifrågasatta, och följ hur ett enda möte förändrar riktning, identitet och röst. Bilder av ljus som bryter fram, steg som tas utan full karta och enkla vittnesbörd vävs samman med Bibelns ord: ”Det folk som vandrar i mörkret ska se ett stort ljus” (Jes 9:2) och ”Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det” (Joh 1:5). Rädsla kan förvandlas till rörelse, tro bli till handling och det vi bär kan få lysa för andra.

Var i ditt liv skulle ett litet ljus kunna få större betydelse än du tror?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När herdarna skyndade sig fram till stallet och såg barnet som låg i krubban, berättade de allt de hade hört om honom. Alla som lyssnade blev förvånade och glada – men Maria, hon gjorde något mer. Bibeln säger att hon “tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det.”

Ordet begrunda är kanske inte ett ord vi använder varje dag. Det betyder att man stannar upp, tänker efter, bär något inom sig och låter det sjunka in. Det är när man inte skyndar förbi det som händer, utan låter det få tala till hjärtat. Precis så gjorde Maria: hon tog emot det Gud gjorde, och hon gav det tid och plats i sitt liv.

Maria behövde inte förstå allt på en gång. Hon behövde inte ha alla svar. Hon gjorde bara det varje människa kan göra: hon öppnade sitt hjärta för det Gud höll på att göra. Hon tog emot det – och bar det med sig.

Vi lever i en värld som ofta går fort. Därför kan vi behöva göra det Maria gjorde: att stanna upp. Att lyssna. Att undra. Att låta budskapet om Jesus få sjunka in i hjärtat.

Jag vill bjuda in dig att göra som Maria: Att ta emot Jesus. Att bära hans ord nära hjärtat. Att låta hans fred och ljus få ta plats i ditt liv.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.