
Sign up to save your podcasts
Or


Jag var på ett intressant möte i veckan. Jag tror vi kan hitta några ord. Förhoppningsvis lär du dig något matnyttigt.
Lite kontext. Förra veckan berättade jag om mitt nya jobb på kommunen. Jag skrev om det som kallas upphandlig, när kommunen köper något från en leverantör.
Upphandling omges av många lagar och regler. Därför finns speciella roller som håller koll på detta. Det är bland annat upphandlingsledare och jurister. Sådana finns på min arbetsplats. Och det var dem jag träffade.
Mina kollegor förklarade hur kommunallagen och lagen om offentlig upphandling fungerar. En viktig punkt är att kommunen ska hushålla med pengarna. Pengarna ska användas på ett klokt och ekonomiskt sätt. Det är också viktigt med likvärdighet. Både göteborgare och företag som kommunen samarbetar med ska behandlas på ett rättvist sätt.
Det finns ganska många fallgropar (möjliga problem). Man kanske vill hjälpa en utsatt grupp i kommunen. Då är det viktigt att samma eller motsvarande hjälp finns för andra grupper. Kommunen vill ibland samarbeta med företag för att skapa praktik eller jobbmöjligheter. Då får vi inte gynna ett enskilt företag hur som helst. Andra företag behöver få möjlighet att delta i projekt och satsningar. Det kan vara knivigt (svårt och komplicerat) att göra rätt. Det finns många gråzoner (situationer där man kan tolka olika). Det är därför vi som planerar verksamhet behöver hjälp med det juridiska.
Skav och gnissel.
Jag förstod på mötet att det ibland blir konflikt mellan utvecklingsledarna (de som planerar verksamhet) och de som jobbar med det juridiska. Juridiken upplevs som en bromskloss (något som hindrar och gör att saker går långsammare). Vi kan ha en jättebra idé som vi tror skulle hjälpa människor. Ibland går juridiken in och säger att nej det går inte. De kan hitta någon princip som man måste hålla sig till. Då kan det bli en dragkamp mellan olika perspektiv. De olika sidorna argumenterar för sin sak och det kan bli dålig stämning.
Du känner säkert igen det från din egen arbetsplats eller andra situationer. Att hantera olika perspektiv är en stor del av livet. Det uppstår ofta mellan föräldrar i frågor om hur man ska uppfostra gemensamma barn. Eller när två vänner ska bestämma sig för en restaurang. Mekaniken är allmänmänsklig. Att kunna se och förstå olika personers perspektiv är en stor fördel. Det underlättar samarbete.
I mitt exempel kan man tänka att vi utvecklingsledare är mer pragmatiska. Vi ser den enskilda situationen och vad som skulle hjälpa i den. Vi försöker hitta möjligheter och lösningar. Då blir man också mer benägen (det känns lättare) att acceptera undantag från principer och regler. Man kan prata om att hitta kryphål och runda hörn. Båda uttrycken handlar om att hitta vägar förbi stelbenta och rigida principer. Jag menar verkligen inte att vi försöker bryta lagar. Men vi tenderar att tolka gråzonerna mer flexibelt.
Juridiken är å andra sidan mer principiell. Den försöker tolka principerna så konsekvent och logiskt som möjligt. Den är mer upptagen med att det ska bli konsekvent och rätt i alla liknande fall. Den är mindre tolerant mot undantag och speciella lösningar. Negativa ord för detta kan vara just rigid, stelbent och överdrivet byråkratisk. Positiva ord kan vara rättvis, principfast, konsekvent eller rättssäker. Poängen här och nu är bara att identifera ord du kan höra i diskussioner om detta.
Intressekonflikter och demokrati
Man kan förstås tycka att det här är ineffektivt. Varför inte bara göra bra grejer utan så mycket krångel? Samtidigt är det meningen att demokratier ska röra sig långsamt och låta beslut ta tid. Politiskt styrda organisationer som min förvaltning ska jobba noggrannt. Det är många grupper i samhället som ska få nytta av resurserna. Eftersom pengarna kommer från skatter är det viktigt att det blir så rättvist som möjligt. Om vissa grupper eller aktörer blir gynnade kan en känsla av orättvisa växa sig starkare. Det är inte bra för sammanhållningen i samhället.
Det här är som sagt allmänmänskligt. Det finns ofta flera perspektiv som är värdefulla när man ska lösa ett problem. Vi sitter på olika bitar till pusslet kan man säga. Kan vi utnyttja varandras styrkor och insikter får vi bättre förutsättningar. Det här pratar vi också mycket om på jobbet.
Psykologisk trygghet
Psykologisk trygghet verkar vara ett modeord. I teorier om organisationer och ledarskap finns alltid olika trender. Det är till exempel vanligt att prata om tillit (att lita på varandra) i ledarskap just nu. Tillitsbaserat ledarskap är en trend, ett så kallat buzz word. Psykologisk trygghet verkar också vara det fast jag tror man forskat på det länge. Det handlar något förenklat om att en grupp känner sig trygga med varandra. Man är inte rädd för att bli dömd eller utfryst ur gruppen om man säger vad man tänker och tycker.
En del av psykologisk trygghet handlar om friktion (det jag kallade skav och gnissel innan). Man säger att man vill ha låg mellanmänsklig friktion men hög intellektuell friktion.
Mellanmänsklig frikition kan vara negativa känslor som uttrycks på ett otrevligt eller aggressivt sätt. Det finns en massa olika beteenden som skapar osäkerhet och otrygghet. Det vill vi så långt som möjligt undvika. Målet är att känna sig trygga och bekväma med varandra.
Intellektuell friktion är när olika tankar och åsikter får mötas och krocka med varandra. Det innebär att folk vågar säga när de inte håller med och har andra åsikter eller bara har nya förslag. Det kallas också att det är högt i tak. Och visst låter det rimligt att en sådan grupp kan vara mer kreativ och lösa problem bättre, jämfört med en grupp där alla är rädda för att säga vad de tycker?
I vanlig ordning har jag ingen slutsats. Det här är frågor som rör kommunikation och mänskliga samvaro. Därför är det också relevant för den som lär sig ett språk tänker jag. Vi navigerar ständigt i ett landskap av individuella och kollektiva olikheter. Kan vi hjälpa varandra att känna oss lite tryggare när vi gör det är mycket vunnet. Jag hoppas att du känner dig trygg att dela med dig av vad du tänker och tycker här (om du vill).
Och jag önskar dig en pragmatiskt principiell söndag!
/Kalle
By en podcast av Kalle CederbladJag var på ett intressant möte i veckan. Jag tror vi kan hitta några ord. Förhoppningsvis lär du dig något matnyttigt.
Lite kontext. Förra veckan berättade jag om mitt nya jobb på kommunen. Jag skrev om det som kallas upphandlig, när kommunen köper något från en leverantör.
Upphandling omges av många lagar och regler. Därför finns speciella roller som håller koll på detta. Det är bland annat upphandlingsledare och jurister. Sådana finns på min arbetsplats. Och det var dem jag träffade.
Mina kollegor förklarade hur kommunallagen och lagen om offentlig upphandling fungerar. En viktig punkt är att kommunen ska hushålla med pengarna. Pengarna ska användas på ett klokt och ekonomiskt sätt. Det är också viktigt med likvärdighet. Både göteborgare och företag som kommunen samarbetar med ska behandlas på ett rättvist sätt.
Det finns ganska många fallgropar (möjliga problem). Man kanske vill hjälpa en utsatt grupp i kommunen. Då är det viktigt att samma eller motsvarande hjälp finns för andra grupper. Kommunen vill ibland samarbeta med företag för att skapa praktik eller jobbmöjligheter. Då får vi inte gynna ett enskilt företag hur som helst. Andra företag behöver få möjlighet att delta i projekt och satsningar. Det kan vara knivigt (svårt och komplicerat) att göra rätt. Det finns många gråzoner (situationer där man kan tolka olika). Det är därför vi som planerar verksamhet behöver hjälp med det juridiska.
Skav och gnissel.
Jag förstod på mötet att det ibland blir konflikt mellan utvecklingsledarna (de som planerar verksamhet) och de som jobbar med det juridiska. Juridiken upplevs som en bromskloss (något som hindrar och gör att saker går långsammare). Vi kan ha en jättebra idé som vi tror skulle hjälpa människor. Ibland går juridiken in och säger att nej det går inte. De kan hitta någon princip som man måste hålla sig till. Då kan det bli en dragkamp mellan olika perspektiv. De olika sidorna argumenterar för sin sak och det kan bli dålig stämning.
Du känner säkert igen det från din egen arbetsplats eller andra situationer. Att hantera olika perspektiv är en stor del av livet. Det uppstår ofta mellan föräldrar i frågor om hur man ska uppfostra gemensamma barn. Eller när två vänner ska bestämma sig för en restaurang. Mekaniken är allmänmänsklig. Att kunna se och förstå olika personers perspektiv är en stor fördel. Det underlättar samarbete.
I mitt exempel kan man tänka att vi utvecklingsledare är mer pragmatiska. Vi ser den enskilda situationen och vad som skulle hjälpa i den. Vi försöker hitta möjligheter och lösningar. Då blir man också mer benägen (det känns lättare) att acceptera undantag från principer och regler. Man kan prata om att hitta kryphål och runda hörn. Båda uttrycken handlar om att hitta vägar förbi stelbenta och rigida principer. Jag menar verkligen inte att vi försöker bryta lagar. Men vi tenderar att tolka gråzonerna mer flexibelt.
Juridiken är å andra sidan mer principiell. Den försöker tolka principerna så konsekvent och logiskt som möjligt. Den är mer upptagen med att det ska bli konsekvent och rätt i alla liknande fall. Den är mindre tolerant mot undantag och speciella lösningar. Negativa ord för detta kan vara just rigid, stelbent och överdrivet byråkratisk. Positiva ord kan vara rättvis, principfast, konsekvent eller rättssäker. Poängen här och nu är bara att identifera ord du kan höra i diskussioner om detta.
Intressekonflikter och demokrati
Man kan förstås tycka att det här är ineffektivt. Varför inte bara göra bra grejer utan så mycket krångel? Samtidigt är det meningen att demokratier ska röra sig långsamt och låta beslut ta tid. Politiskt styrda organisationer som min förvaltning ska jobba noggrannt. Det är många grupper i samhället som ska få nytta av resurserna. Eftersom pengarna kommer från skatter är det viktigt att det blir så rättvist som möjligt. Om vissa grupper eller aktörer blir gynnade kan en känsla av orättvisa växa sig starkare. Det är inte bra för sammanhållningen i samhället.
Det här är som sagt allmänmänskligt. Det finns ofta flera perspektiv som är värdefulla när man ska lösa ett problem. Vi sitter på olika bitar till pusslet kan man säga. Kan vi utnyttja varandras styrkor och insikter får vi bättre förutsättningar. Det här pratar vi också mycket om på jobbet.
Psykologisk trygghet
Psykologisk trygghet verkar vara ett modeord. I teorier om organisationer och ledarskap finns alltid olika trender. Det är till exempel vanligt att prata om tillit (att lita på varandra) i ledarskap just nu. Tillitsbaserat ledarskap är en trend, ett så kallat buzz word. Psykologisk trygghet verkar också vara det fast jag tror man forskat på det länge. Det handlar något förenklat om att en grupp känner sig trygga med varandra. Man är inte rädd för att bli dömd eller utfryst ur gruppen om man säger vad man tänker och tycker.
En del av psykologisk trygghet handlar om friktion (det jag kallade skav och gnissel innan). Man säger att man vill ha låg mellanmänsklig friktion men hög intellektuell friktion.
Mellanmänsklig frikition kan vara negativa känslor som uttrycks på ett otrevligt eller aggressivt sätt. Det finns en massa olika beteenden som skapar osäkerhet och otrygghet. Det vill vi så långt som möjligt undvika. Målet är att känna sig trygga och bekväma med varandra.
Intellektuell friktion är när olika tankar och åsikter får mötas och krocka med varandra. Det innebär att folk vågar säga när de inte håller med och har andra åsikter eller bara har nya förslag. Det kallas också att det är högt i tak. Och visst låter det rimligt att en sådan grupp kan vara mer kreativ och lösa problem bättre, jämfört med en grupp där alla är rädda för att säga vad de tycker?
I vanlig ordning har jag ingen slutsats. Det här är frågor som rör kommunikation och mänskliga samvaro. Därför är det också relevant för den som lär sig ett språk tänker jag. Vi navigerar ständigt i ett landskap av individuella och kollektiva olikheter. Kan vi hjälpa varandra att känna oss lite tryggare när vi gör det är mycket vunnet. Jag hoppas att du känner dig trygg att dela med dig av vad du tänker och tycker här (om du vill).
Och jag önskar dig en pragmatiskt principiell söndag!
/Kalle