Det sägs att det är okej att må dåligt. Att vi ska prata mer. Vara öppna. Våga visa sårbarhet. Men vad händer när du faktiskt gör det – mitt i ett möte, på jobbet, inför chefen? Då blir det tyst. Då blir det obekvämt. Då stör du.

I det här avsnittet pratar jag om arbetslivet, om system som inte håller, om chefer som säger "hör av dig om det är något" – men inte menar det. Och om hur det är att försöka vara en fungerande kugge i ett maskineri som inte har plats för trasighet.

Det handlar om skuld, utmattning, om att sjukskrivning känns som svek, och om alla oss som kämpat på för att inte göra andra obekväma med vår smärta.
Det handlar om dig som jobbar fast du inte orkar.
Om dig som varit tyst för länge.
Och om att få säga: jag är inte lat – jag är människa.